Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colombia - Växt- och djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Colombia (Befolkning)
1240
Landskapsbild från trakten av Bogotå.
jirahalvön, fläckvis äro nästan sterila.
Växtvärlden är eljest synnerligen rik. Det andina
låglandet har gles buskskog av bl. a.
bladfattiga euphorbiacéer och akacior, mimosor,
prosapis samt dividivi (Caesalpinia coriaria).
Kaktusväxterna överväga i de hetaste och
torraste nejderna. På llanos är chaparro
(Cu-ratella americana) karaktärsväxt. Utom
torrskog, som lövas under regntiden, finnas där
utefter floderna galleriskogar, rika på bl. a.
palmer. Den praktfulla regnskogen, ett myller
av växter, arter och former bland jätteträden,
utbreder sig i tierra caliente och klättrar
uppåt bergssidorna. I tierra templada tar
bergsskogen vid. Den utmärkes av kinaträd,
guaduas (Bambusa guadua), Podocarpus och
högre upp av ständigt gröna ekar. I tierra fria
följa så vaxpalmer, trädormbunkar,
Tropaeo-lum och Matisia. Till päramosregionen nå ej
så många träd; där växa canelo (Drimys
Win-terij, vide, ensenillo (Weimannia chiloènsisj,
alprosor (Befaria), Clematis, ranunkler, ane-
Skörd av blad från Carludovica palmata tör
tillverkning av panamahattar.
moner m. fl. Den typiska päramosväxten är
frailejön (Espeletiaj, en egendomlig, ända till 5
m hög växt, vars vedartade stam och starka
kådhalt göra den lämplig som bränsle. Jfr f. ö.
Sydamerika, växtvärld. — C:s djurvärld
bildar i ö. en del av den rika brasilianska
djurprovinsen, men på Anderna modifieras faunan
efter höjden, och olikheter framträda utmed
stillahavskusten längst i v. Jfr Brasilien
och Sydamerika, djurvärld.
Befolkning. C:s befolkning utgöres av vita,
indianer, negrer och blandningar mellan dessa.
De vita äro avkomlingar av de spanska
invandrarna, som givit landet dess språk och
kultur. Enligt senaste folkräkning (1918)
skulle de vita då ha utgjort 18 %, mestiserna
50 %, de svarta 14 % och indianerna 18 %. De
svarta äro emellertid numera endast sällan
renblodiga, en stor del av de s. k. vita
(kreo-lerna) icke heller, och vad beträffar den
kvar-levande indianbefolkningen, saknas möjlighet
att exakt bedöma dess antal. C. var vid
upptäckten säkerligen tätare befolkat än nu,
men invånarantalet minskades snabbt genom
européernas härjningar. Kulturen stod
särskilt högt, och befolkningstätheten var stor
i Bogotäs kordillerer (chibcha, se d. o.) samt
i Caucadalen och vid nordkusten. Ännu
kvarleva talrika politiskt eller kulturellt oberoende
stammar, benämnda indios bravos (vilda
indianer) till skillnad från indios manzos
(fredliga indianer), till vilka bl. a. räknas en del
av indianerna i Bogotäs kordillerer. Av ännu
kvarlevande stammar märkas chocö i
Kust-kordillererna, de fyra achuacostammarna i
Sierra Nevada de Santa Marta, de krigiska,
boskapsskötande goajira på halvön med samma
namn samt en del chibchastammar i s.
andina området. Mestiserna äro övervägande
C, torde sökas under K.
Ord, som saknas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
