Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Colombia - Näringsliv - Kommunikationer - Handel - Finanser - Författning och politisk indelning - Armé - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1243
Colombia (Kommunikationer-—Historia)
1244
Indianby i Centralkordilleran, departementet Cauca.
av 672 mill. doll. I övrigt utvinnas koppar,
bly, kvicksilver, mangan ocb järn. Viktiga
kol-och petroleumfyndigheter finnas, av vilka de
sistnämnda börjat utnyttjas. Fiske bedrives
i de överallt fiskrika vattendragen och i
havet, dock blott för inhemsk konsumtion.
Päri-fiskei idkas vid kusterna, dock endast i liten
skala. Industrien är ännu obetydlig. Smärre
tvål- och ljusfabriker finnas flerstädes,
därjämte framställas tändstickor, choklad och
glasvaror; kvarnar och av tyskar ledda
bryggerier samt cigarrfabriker drivas i större
skala. Viktig är även textilindustrien, som
delvis arbetar med importerade råvaror.
Hemfabrikation av råsocker i tegelstensstora
stycken (panela) drives överallt, så även
tillverkning av bastflätningar och panamahattar.
Kommunikationer. Floderna äro de
viktigaste kommunikationslederna, och
Magda-lenafloden är’ huvudvägen till inre höglandet.
Järnvägar föra från floden upp till Bogotä
och till Antioquias högland samt över
Väst-kordilleran till Stilla havet (Buenaventura),
men i övrigt sker samfärdseln på
mulåsne-stigar och landsvägar.
Handel. Handelsutbytet mellan C:s olika
huvuddelar och departement är alltjämt
obetydligt och utlandshandeln även föga
utvecklad. De viktigaste hamnarna äro: Cartagena,
Barranquilla-Puerto Colombia, Santa Marta
vid Karibiska havet, Buenaventura vid Stilla
havet. Om de viktigaste exportartiklarna se
ovan. Exporten var 13,2 mill. pd st. 1923.
Importen omfattar mest fabriksartiklar och var
11,6 mill. pd st. 1923. Det livligaste
handelsutbytet äger rum med Förenta staterna.
Metersystemet är genomfört. Myntets värde
har växlat väsentligt. 1907 reorganiserades
penningväsendet. 100 pesos i sedlar skulle
därefter vara lika med 1 peso (dollar) i guld
(= 4 shillings sterling). 1 peso = 100 centavos
(köpkurs noterad i London 3 shillings 8 pence
den 27/i0 1925).
Finanser. Statsinkomsterna äro
huvudsakligen beroende av införseltullarna, som i
allmänhet inbringa mer än andra inkomster
tillsammans. Sådana äro konsulatsavgifter, vissa
inhemska skatter, såsom konsumtionsskatt,
Ord, som saknas under
räntan på statsegendom m. m. 1920 utgjorde
statsinkomsten 29 mill. doll. Av
statsutgifterna gå 5,4 % till undervisning o. dyl.,
20,4 % till offentliga arbeten. Utländska
statsskulden utgör omkr. 20 mill. doll.
Författning och politisk indelning. C. är
republik. Nuv. författning är av 1886. I
spetsen för staten står en på 4 år genom allmän
folkomröstning vald president, som ej
omedelbart kan återväljas. Han utser åtta ministrar.
Kongressen består av senat (35 senatorer)
och representanternas hus (103 medlemmar).
De förra väljas för fyra år av elektorer,
utsedda av medl. av
departementsförsamlingar-na (1 på 30,000 inv.), de senare genom direkt
votum på två år. Ämbetena äro ej väl betalda
men mycket eftersökta. I spetsen för
rättsväsendet står högsta domstolen, vars medlemmar
väljas på 6 eller 9 år av kongressen.
Landet indelas i 14 departement, som äga
självstyrande församlingar, 3 intendencias, 6
comisarias. Departementen äro Antioquia,
Atläntico, Bolivar, Boyacä, Caldas, Cauca,
Cundinamarca, Huila, Magdalena, Narino,
Norte de Santander (Santander del Norte),
Santander, Tolima och Valle; intendencias
äro Chocé, Meta och San Andres y
Provi-dencia; comisarias äro Arauca, Caquetä,
Goaji-ra, Putumayo, Vaupés och Vichada. G. B-r.
Armé. Allmän värnplikt är lagstadgad;
tjänstgöringstiden för dem, som i fred
inkallas, är i allmänhet ett år. Den stående armén
utgöres av 12 inf.-reg:ten, 1 kav.-reg:te, 1
art.-sektion, 1 ingenjör bataljon, 1 trängbataljon
och flygtrupper; fredsstyrkan är omkr. 6,000
man; krigsstyrkan uppgives till bortåt 80,000
man. — C. har ej någon flotta i egentlig
mening, blott ett par kanonbåtar och några
mindre bevakningsfartyg. M. B-dt.
Flaggan har 3 horisontala fält, det översta
är gult och upptar övre hälften av flaggan,
det mellersta är blått, det nedersta rött; de
upptaga var sin fjärdedel. Mitt på gränsen
mellan det gula och blå fältet sitter en blå
oval sköld med vit 5-uddig stjärna och
omgiven av en röd rand. Jfr art. Flagga.
Historia. Delar av C:s kust upptäcktes
redan omkr. 1500 av spanjorer; 1536—37
erövrades större delen av landet för spanska kro-
Muläsnekaravan i berglandet.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
