Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coloradoplatån - Coloradoskalbaggen (Coloradobaggen) - Colorado springs - Coloradoöknen - Colosseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Coloradoplatån—Colosseuni
1254
Coloradoplatån [kåløréi’dåu-], platålandet v.
om Klippiga bergens s. kedjor, U. S. A.,
medelhöjd 2,000 m, avvattnat genom floden
Colorado. Är genom tvära brott terrassformigt
delat i smärre platåer och bildar i n. v.
Arizona en mot s. v. avskuren, vidsträckt
platåslätt (Egentliga C.), över vilken höja sig de
vulkaniska San Francisco mountains (3,846 m)
och Mount Taylor (3,980 m).
Coloradoskalbagge, Leptinotarsa decemlineata.
Colorädoskalbaggen, även kallad C o 1 o r
a-dob aggen (Leptinota’rsa decemlineata), en
skalbagge av fam. bladätare, som i
Nordamerika gör stor skada genom att både som
larv och fullvuxen angripa potatisväxtens
blad. Kroppen är oval, starkt kullrig,
smutsgul, täckvingarna prydda med 5 svarta,
längs-gående strimmor. Äggen äro orangegula;
larverna äro gula med svart huvud och två
rader svarta, runda fläckar längs bakkroppens
sidor. Honan lägger 500—1,000 ägg, vilka
utvecklas på 3—4 veckor till fullbildade larver
och efter 10—14 dagar äro fullvuxna. I staten
New York medhinnas 2 generationer årligen.
C. bekämpas genom besprutning med
arse-nikhaltiga vätskor. — C. utgör ett nästan
klassiskt exempel på huru skadeinsekterna
åtfölja kulturväxter vid odling i stor skala.
Den gav även impulsen till den numera
allmänt praktiserade metoden att bekämpa
växtätande skadeinsekter genom att bespruta
deras näringsväxter med giftiga ämnen.
Troligen levde c. ursprungligen i
Centralamerika och Mexiko men utbredde sig så
småningom norrut till Colorado, medföljande
sin näringsväxt, den vilda, med
potatisplantan nära besläktade Solanum rostratum.
Samtidigt ryckte de amerikanska
kolonisterna allt längre västerut, medförande
potatisplantan som en av sina viktigaste odlade
växter. Följden blev, att c. senare ändrade
diet och gick över på potatisplantan. Är
1859 uppträdde den för första gången som
skadegörare i Nebraska och spred sig
därifrån allt längre österut. Är 1864 gick c. över
Mississippifloden, år 1872 var den framme
vid Atlantiska oceanens kust. Då fara förelåg,
att c. skulle komma över till Europa,
utfärdade flera stater, däribland Sverige, år 1876
förbud mot införandet av potatis från
Nord
Ord, som saknas under
amerika. Men det oaktat uppträdde c.
flera gånger i början av 1900-talet såväl i
England som Tyskland och en gång i Sverige på
en lastageplats. Vid alla dessa tillfällen
lyckades man utrota skalbaggen och förebygga
dess spridning. Sista gången upptäcktes c. i
Europa i juni 1922 i trakten av Bordeaux,
dit den dock måste ha inkommit redan 1920
eller 1919, enär den hunnit sprida sig över ej
mindre än 250 kvkm. Genom energiska
utrot-ningsåtgärder, vilkas resultat med spänning
avvaktades av grannländerna, lyckades man
emellertid stoppa dess härjningar, och år 1924
var den på tillbakagång. I. T-dh.
Colorado springs [kålerél’dåu spri’nz], stad
i staten Colorado, U. S. A., vid östra foten av
Klippiga bergen, 110 km s. om Denver; 30,105
inv. (1920). Kurort i naturskönt, skyddat läge
(1,821 m ö. h.); mot v. hänförande utsikt över
Front range med dess ståtliga, snöhöljda
toppar (Pikes peak). Torrt, soligt klimat,
lämpligt för lungsjuka. V. om C. hälsokällorna
vid Manitou, i n. v. naturparken Garden of
the gods med groteska sandstensklippor.
Coloradoöknen [kåløréFdåu-], ökenlandskap
i s. ö. delen av staten Kalifornien, U. S. A.
I dess djupaste del den tidtals uttorkade
Sal-tonsjön (85 m under havsytan). C. har utgjort
innersta delen av Kaliforniaviken men genom
Coloradoflodens avlagringar avstängts från
havet och småningom uttorkat.
Colossèum, it. il Colise’o, sedan 700-talet
namn på Flaviska amfiteatern,
Amphitheät-rum Flävium, i Rom, den största i sitt slag,
Det inre av Colosseum. Arenan delvis uppgrävd för
att visa de underjordiska konstruktionerna.
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
