Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Comstock, Anthony - Comstock lode, Compstockgången - Comte - Comte, Auguste - Comte, Charles - Comte, Pierre Charles - Comtesse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Comstock lode—Comtesse
10
för böcker, bilder o. s. v. The Comstock
so-ciety, som föreningen vanl. kallas, har med
förkärlek angripit högre litteratur och konst
samt fått förbjudna bl. a. verk av Rabelais,
Boccaccio, Hardy, Zola, Balzac, Daudet. Se
H. L. Meneken, »Puritanism as a literary
force», i »A book of prefaces» (1922). R-n B.
Comstock lode [ka’mstok låu’d],
Com-stockgången, en oerhört rik guld- och
silverförekomst i v. delen av staten Nevada,
U. S. A. Upptäckt 1859, lämnade C. till och
med 1890 för 340 mill. doll. guld och silver.
Tack vare C. steg Nevadas befolkning från
7,000 inv. 1860 till 62,000 1880 och sjönk åter,
sedan gruvorna sinat, till 42,000 1900.
Comte [kåt], fr., greve.
Comte [kåt], Auguste, fransk filosof,
positivismens skapare (1798 19/i—1857 2/ø).
Föddes och uppfostrades i en konservativ och
ultrakatolsk familj men blev redan som yngling
tvivlare; studerade
vid École
polytech-nique i Paris, vilken
emellertid stängdes
av den bourbonska
regeringen, innan
han avlagt
examen. Han var
senare en kortare
tid repetitör vid
samma skola men
livnärde sig mest
som privatlärare.
C. förvärvade grundliga kunskaper i exakta
vetenskaper, särskilt matematik, fysik och
kemi, och fick tidigt betydande anseende
och beskyddare, bl. a. Humboldt och
Blain-ville. Tidigt fattade han, delvis under
påverkan av Saint-Simon, beslutet att skapa
ett allmänt vetenskapligt system, vari ej
blott naturens utan även det mänskliga
själs- och samhällslivets företeelser skulle
behandlas enl. naturvetenskaplig metod. Efter
att ha framlagt sina idéer i föreläsningar
utgav han det digra verket »Cours de
philo-sophie positive» (6 bd, 1839—42; senast utg.
1910—12), ett snillrikt och banbrytande om än
formellt i hög grad ojämnt arbete. Med positiv
filosofi menade C. en »verklig och nyttig»
vetenskap om hela tillvaron, vilken enl. hans
mening borde efterträda de dittills gällande
teologiska och metafysiska systemen. Det
väsentliga i tillvaron var för C. den ständigt skeende
utvecklingen. Denna såg han främst i
människolivet, ty i motsats till senare
utveck-lingsforskare intresserade han sig ej alls för
naturens utveckling och nämnde ej ens
geologien i sitt system. I den mänskliga
utvecklingen märkas enligt C. tre stadier: det
teologiska, behärskat av tron på personliga
gudamakter, det metafysiska, som innebär tron på
andliga realiteter, och det positivistiska. Det
teologiska kulminerar i medeltidskatolicismen,
för vilken C. alltid hyst en viss sympati; det
metafysiska, representerat av den idealistiska
filosofien, underkännes däremot totalt, medan
positivismen, framtidens ideal, befattar sig
blott med naturkrafternas företeelser, ej med
deras väsen och orsaker. Vetenskapen indelas
i sex kategorier: matematik, astronomi, fysik,
kemi, biologi och sociologi. Av dessa vilar
varje följande på de föregående, och de första
ha övergått till positivismens stadium, redan
innan de följande lämnat metafysikens. Livet
säges vara förhållandet mellan organism och
miljö, strukturen är det väsentliga hos
organismen, arternas oföränderlighet hävdas.
Det mänskliga själslivet kan ej studeras
genom själviakttagelse, ty jaget »kan ej dela
sig i en iakttagande och en iakttagen del»;
i stället rekommenderas frenologen Galls lära
om egenskapers lokalisering i hjärnan och
studiet av djurens själsliv. Samhället bör
betraktas som en levande organism:
sociologien (ordet har skapats av C.) är därför
detsamma som »social fysik». At sociologien
ägnade C. »Système de politique positive» (4 bd,
1852—54); »Allmän öfversigt af positivismen»
(1896) utgör en övers, av framställningen av
systemets grundtanke i l:a bandet. Vördnad
för och kärlek till mänskligheten böra ersätta
de gamla religiösa och sociala idealen. Under
sitt sista årtionde försjönk C. helt och hållet
i mysticism: han sökte stifta en ny religion
med dyrkan av mänskligheten och dess stora
män, utnämnde sig själv till »mänsklighetens
överstepräst» och bröt med sina
vetenskapligt bildade vänner och lärjungar. Som
föregångare för vår tids utvecklingsläror har han
sin givna, betydande plats i kulturens historia.
Av hans skrifter äro flera övers, till sv. C:s
»Correspondance inédite» utkom i 4 bd 1903—
04. Litt.: A. Nyström, »Positivismen» (1879);
Lévy-Bruhl, »La philosophie d’A. C.» (1900);
Mehlis, »Die Geschichtsphilosophie A. C:s»
(1909). Jfr Positivis m. E-k N-d.
Comte [kåt], Charles, fransk
skriftställare (1782—1837). Som advokat i Paris
grundade C. 1814 med Dunoyer tidningen Le
Cen-seur, som blev liberalernas främsta organ, och
bekämpade Napoleon 1815. C:s 1816 uppsatta
tidning Lé Censeur Européen förföljdes av den
bourbonska reaktionen, varför han från 1820
en följd av år vistades i Schweiz och England.
Från 1831 var han medlem av
deputeradekammaren, där han slöt sig till den dynastiska
oppositionen. Bland C:s många arbeten
märkes »Traité de législation» (2:a uppl., 4 bd,
1827—35). E. A-t.*
Comte [kåt], Pierre Charles, fransk
målare (1823—95). Ägnade sig åt genremåleri
med motiv ur Frankrikes historia, arbetade
med stor omsorg, koncis teckning och
harmonisk färg, som fr. o. m. 1870-talet påverkades
av friluftsmåleriets ljusa skala. C. var lärare
för Hugo Salmson m. fl. svenska målare och
sedan 1871 led. av Konstakademien. H. W-n.
Comtesse [kåtä’s], fr., grevinna; i flera
länder, t. ex. Danmark, även titel för en greves
ogifta dotter.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
