Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cork - Cork, Richard Boyle - Cork harbour el. Cork bay - Corlissmaskin - Cormon, Fernand - Cormon, Pierre Étienne Eugène - Cormòns - Cormontaigne, Louis de - Cornaceae - Cornaro, ätt - Cornea - Corned beef - Corneille, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Cork, R. B_____Corneille, P.
76
protestantisk biskop, universitet (University
college under National university of Ireland).
På en ö i floden ligger stadens kärna med
ståtliga huvudgator; de avsides belägna kvarteren
äro trånga och smutsiga. Många kyrkor,
vackra universitetsbyggnader. C. är
importhamn för s. Irland; tillverkning av whisky,
läder- och textilvaror. Vackra omgivningar. C.,
som torde ha grundats på 600-talet, förstördes
flera gånger på 800-talet av vikingar och
intogs 1172 av engelsmännen. 1919—21 var C.
en av sinnfeinrörelsens huvudhärdar.
Cork [kåk], Richard Boyle, earl av.
irländsk statsman (1566—1643), vanl. kallad
»den store earlen». Emigrerade 1588 fattig från
England till Irland och samlade där en stor
förmögenhet, i synnerhet sedan han 1604 för
billigt pris av sir Walter Raleigh inköpt
dennes vidsträckta gods i grevskapen Cork,
Wa-terford och Tipperary samt genom energiskt
odlingsarbete mångdubblat deras värde. Han
anlade hamnar och städer, byggde vägar och
lade grund till s. Irlands järnindustri. 1603
erhöll han knightvärdighet (sir Richard
Boyle), 1616 blev han pär och 1620 earl av
C.; 1631 utsågs han till Irlands
lordskattmästare. Med Strafford (se d. o.) låg han
ständigt i strid under dennes
lordlöjtnants-tid. C. tryggade vid det stora irländska
upproret 1641 med väpnad hand engelsmännens
besittning av Munster. Om hans släkt jfr
Boyle och O r r e r y. Litt.: D. Townshend,
»Life of lord C.» (1904). V. S-g.
Cork harbour [kä’k hä’be] el. Cork b a y,
vik på Irlands s. kust, mottar i n. v. floden
Lee. C. omsluter flera öar och bildar en
rymlig, skyddad hamn, tillgänglig för oceanångare.
Brittisk örlogsstation; inloppet starkt befäst.
På Great island staden Queenstown (irl. Cobh;
7,909 inv., 1911; biskopssäte), Corks uthamn;
anlöpes av amerikaångare.
Corlfssmaskin, ångmaskin med en av
amerikanen George Henry Corliss (1817
—88) uppfunnen slidreglering, s. k.
Corliss-reglering, vid vilken ångfördelningen
om-besörjes av kikkranar. Jfr Ångmaskin.
Cormon [kårmå’], F e r n a n d, fransk
målare (1845—1924). Hette egentligen P i e s t r e,
målade historiska motiv, gärna brutala och
bloddrypande, flera av dem i kolossal storlek:
»Nibelungarnas bröllop», »Mordscen i
seraljen», »Ravanas död», »Kain med sin stam
kringirrande i öknen» (Luxembourgmuseet),
»Stenåldersfolk återkomma från björnjakt»,
»Segrarna vid Salamis». Utförde
väggmålningar med motiv från människosläktets
urtid i naturhistoriska museet i Paris. G-g N.
Cormon [kårmå’], Pierre Étienne
Eugène, fransk dramatiker (1811—1903). Skrev,
oftast i samarbete med andra, över 100
lustspel, vådeviller m. m., av vilka många getts i
sv. övers, eller bearbetning, såsom »Le roman
comique» (1846; källan till Blanches »Ett
resande teatersällskap») o. s. v.
Cormöns, stad i ital. prov. Udine, 11 km
v. om Gorizia; 6,438 inv. (1921). I C. slöts
12 aug. 1866 vapenstillestånd mellan
Österrike och Italien.
Cormontaigne [kårmåtä’nj], Louis de,
fransk ingenjörgeneral (1695—1752).
Förbättrade Vaubans första system genom att
förlänga bastionsfaserna, framskjuta och förstora
ravelinerna, införa reträttravelin, göra avsnitt
i bastionerna m. m. (L. afP.)
Cornäceae, se Kornellväxter.
Corna’ro, veneziansk adelsätt, till vilken
flera doger hört. 1. C a t e r i n a C.,
drottning av Cypern (1454—1510), äktade 1472
konung Jakob II av Cypern, den siste av
huset Lusignan. Vid
trolovningen adopterad
som venezianska
republikens dotter, hölls
C., sedan hon 1473
blivit änka och 1474 mist
en postum son, av
republiken i ett slags
fångenskap och tvangs
att abdikera 1489.
Hon fick i stället till
län slottet och staden
Asolo i hemlandet,
höll där ett lärt hov
och förhärligades av Bembo i »Gli Asolani».
Jfr Horatio Brown, »Studies in venetian
his-tory» (1907). — 2. L u i g i C.,
»levnadskonstnär» (1475—1566), lyckades efter en
utsvävande ungdom uppnå hög ålder genom att
efter en svår sjukdom föra en noggrann diet,
skildrad i »Discorsi sulla vita sobria» (1558;
många uppl. och övers., »Afhandling om en
tarflig lefnads förmoner», 1783).
Co’rnea, lat., hornhinnan, se öga t.
Corned beef [kä’nd bi’f], eng., lätt saltat
nötkreaturskött i blecklådor.
Corneille [kårna’j], Pierre, fransk
dramatiker (1606 ®/b—84 1/io). Son till en advokat
i Rouen, inträdde C. tidigt på samma bana
som fadern och levde ett stilla liv som jurist
i födelsestaden till 1662, då han flyttade till
Paris. Sträng och inbunden till karaktären,
visste han att hålla inne med sitt livs
hemligheter; en eller två gånger tyckes han ha
varit allvarligt förälskad, men man har
knappast lyckats fastställa något direkt samband
mellan det patetiska livsverket och de få
kända biografiska data i denna minutiöst
reglerade ämbetsmannatillvaro. 1647 blev han led.
av Franska akad. Sin verksamhet som
dramatisk författare började C. med en serie
komedier, av vilka den första, »Mélite», ett
herdedrama utan herdar, uppfördes 1629. I de
följande lustspelen, framför allt »La galerie
du palais» (1633) och »Place royale» (1634),
är det samtida liv i aristokratiska kretsar,
som C. skildrat med tidig och förbluffande
realism. Med »L’illusion comique» (1636) avslutas
denna fint komiska ungdomsdiktning, som
förebådar Marivaux och Musset. S. å. i dec.
uppfördes för första gången »Le Cid» (tr. 1637),
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
