Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coup - Coupage - Coupé - Couper, Archibald Scott - Couperin, François - Couperus, Louis - Coupon - Cour - Cour, La, släkt - Courage - Courajod, Louis Charles Léon - Courante - Courbet, Amédée Anatole Prosper - Courbet, Gustave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Coupage—Courbet
116
[ deta’], statskupp. — C. d e théätre [-dø
teä’tr], överraskande effektseen, teaterkupp.
Coupage [kopä’^], fr., förskärning (se d. o.).
Coupé [kope’], inom fäktkonsten en snabb
förflyttning av eget vapen över motståndarens
spets till motsatt sida av hans vapen. — Jfr
Kupé. U.
Couper [kåu’pa], Archibald Scott,
skotsk kemist (1831—92). C., vars bana tidigt
bröts av sjukdom, hävdade 1858, samtidigt
med A. Kekulé, kolatomernas 4-värdighet och
kedjebildning (med enkel och dubbel
bindning) samt skrev de första strukturformlerna.
Couperin [koprä’], F r a n g o i s, fransk
kla-verspelare och tonsättare (1668—1733);
hovorganist. Utgav fyra böcker »Pièces de
clave-cin», som beteckna en ny klaverstil, i sirlig
fransk rokoko med drillar och mordanger. T. N.
Couperus [kåupè’røs], Louis, holländsk
författare (1863—1923). Tillbragte sina
uppväxtår i Batavia och återvände sedan till
Holland. Han började,som lyriker med ett par
diktsamlingar, »En lent
van vaerzen»(1884)och
»Orchidaeen» (1886),
men övergick till prosa
med romanen »Eline
Vere» (1889),som strax
gjorde honom ryktbar,
och stod sedan i
främsta ledet av Hollands
romanförfattare. Han
tog intryck av modern
fransk och
skandinavisk litteratur, med
vilken han röjer fränd-
skap i sin pessimistiska, nästan fatalistiska
åskådning och greppet på de psykologiska
konflikterna. Stor människokännedom,
intuitiv fantasi och ett suggestivt, melodiskt språk
utmärka hans verk. Nämnas må »Noodlot»
(1890; »Under vänskapens ok», 1900),
»Ex-tase» (1892), »Majesteit» (1893; »Majestät»,
1895), »Metamorfoze» (1897), »De stille kracht»
(1901), »Babel» (1901), »De boken der kleine
zielen» (4 dir, 1901—03), »Dionyzos» (1904)
och »De berg van licht» (2 dir, 1905). R-n B.
Coupon [kopå’], fr., "e Kupong.
Cour [kör], fr., inhägnad, gård, hov,
hovpersonal (jfr eng. court); artighetsbetygelse
(»göra någon sin kur»); domstol. Om den
franska domstolsorganisationen se Frankrike,
författning, rättskipning och förvaltning.
Cour, La [la kö’r], dansk släkt, se La Cour.
Courage [korä’^], fr. (av lat. cor, hjärta),
kurage. — Bon courage [bå’-], gott mod.
Courajod [kora^å’], Louis Charles
L é o n, fransk konstforskare (1841—96). Var
anställd vid Louvremuseet och utgav högst
värdefulla studier över dess historia och
konstskatter. Framför allt var han
specialist på medeltidsskulptur. G-g N.
Courante [korä’t], fr. (eg. springande), fransk
dans från slutet av 1500-talet; modedans 1620
—50; som musikstycke upptagen i sviten. T. N.
Ord, som saknas under
G. Courbet. Självporträtt. I
Louvremuseet i Paris.
Courbet [korbä’], Amédée Anatole
P r o s p e r, fransk sjöofficer (1827—85). Blev
1880 konteramiral och 1884 viceamiral,
förvaltade 1880—82 som guvernör straffkolonien
Nya Kaledonien och
ställdes 1883 i spetsen
för flottavdelningen
vid Tonkins kust, där
han intog forten vid
Huéflodens mynning
och bragte Annam till
fred (6 juni 1884). Efter
utbrottet av det nya
kriget med Kina s. å.
fick C. därpå befälet
över »yttersta österns
flotta», gick i aug. upp
för Min-floden,
förstör
de 22—24 aug. en kinesisk flotta samt forten och
arsenalen vid staden Fu-chou. Därefter ledde
han i okt. operationerna mot Formosa. Genom
blockad från febr. 1885 hindrade han
ristillförseln till Kinas n. provinser och gjorde
därigenom kinesiska regeringen böjd för fred,
trots franska motgångar i Tonkin. Freden
slöts 9 juni; två dagar därefter dog C. ombord
på sitt flaggskepp, »Bayard». — Litt.: De la
Faye, »Histoire de 1’amiral C.» (1891).
Courbet [korbä’], G u s t a v e, fransk
målare (1819—77). Var bördig från Ornans i
Franche-Comté, son till en lantbrukare, kom
till Paris 1839, studerade där mest på egen
hand, kopierade
gamla mästare i
Louvre, vann på
salongen 1849
medalj för »Efter
middagen i
Ornans», en frodig
verklighetsbild,
fyra i
kroppsstorlek målade
borgare omkring ett
bord. 1851
utställde han bl. a.
»Stenhackare» (en
gubbe och en
gosse vid sitt arbete;
nu i
Dresdengal-leriet) och
»Begravning i
Or
nans», en i monumental storlek hållen, brett
och mustigt genomförd vulgär vardagsskildring
(se bild). Tavlan väckte skandal, och C. fann
sig med välbehag i sin roll av nyhetsman och
omstörtare. Han förklarade sig vara
»anhängare av varje revolution» och i konsten apostel
för »la vérité vraie» — målarens uppgift var
att framställa det han såg och intet
därutöver. Vid världsutställningen 1855, då hans
bästa målningar refuserades, anordnade han
en speciell utställning, som i 38 nummer gav
hans program. I »Ateljén» (s. å.) gav han »en
verklighetsallegori» — omkring den målande
mästaren och hans nakna modell samlade han
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
