Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Craesbeeck, Joos van - Crag - Craig, Edward Gordon - Craig, sir James - Craiova, Krajova - Cramær, Maurits (Palmlund) - Crambe - Cramér, Carl Harald - Cramer, Gabriel - Cramer, Jacob - Cramer, Johann Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Crag—Cramer, J. A.
136
arbeten påminna om Brouwers och ha stundom
förväxlats med dennes; också Rembrandt
inverkade på hans konst. Jämte genrebilder
med bondemotiv målade C. också borgerbga
genrescener och enstaka religiösa
kompositioner. H. W-n.
Crag [kräg], namn på Englands marina
övre pliocen och äldsta kvartär. Den
förekommer nästan uteslutande i grevskapen
Norfolk och Suffolk. Avlagringen utgöres
huvudsakligen av sandiga och lerigt-sandiga
sediment. Den indelas efter åldern i Lenham c.,
White el. Coralline c., Red c., Norwich c.,
Chillesford c. och Weybourn c. De tre senare
räknas till kvartär. Faunan, övervägande
mollusker, får icke blott en alltmer modern
utan även en allt kallare prägel, ju längre
upp man kommer i lagerserien, det senare
angivande den annalkande istiden. R. H-gg.
Craig [kreig], Edward Gordon,
engelsk teaterreformator (f. 1872), son till Ellen
Terry (se d. o.). Uppträdde redan som barn
på scenen, studerade en tid i Heidelberg,
debuterade under Henry
Irving i London 1889,
spelade sedermera i
engelska landsorten bl.
a. Romeo, Macbeth och
Petrucchio i »Så tuktas
en argbigga» och
slutligen 1897 Hamlet i
själva London. C.
började 1898 studera
teckning och träsnitt och
framträdde 1900 som
regissör med nya
konstnärliga principer för
dekoration och belysning. Bland C:s
iscensättningar märkas »Elektra» för Eleonora Duse
1905 och »Hamlet» för Konstnärliga teatern i
Moskva 1911. C. är bosatt i Florens, där han
1908 började utgiva tidskriften The Mask och
1913 öppnade en skola för teaterkonst, som
dock stängdes vid världskrigets utbrott. C.
har från trycket utgivit »The art of the
the-atre» (1905), »On the art of the theatre» (1911),
»Towards a new theatre» (1913), »The theatre
advancing» (1921) m. m. C:s strävan har gällt
att göra teaterkonsten självständig och
skapande i st. f. tjänande och tolkande. Han vill
suggerera genom det samlade intrycket av röster,
rörelser, linjer, färger och rytm och
frånkän-ner ordet dess suveränitet. Skönhet för
sinnena, ej naturreproduktion, är hans lösen. I
likhet med den tio år tidigare Adolphe Appia
(se d. o.) har C. haft mindre betydelse som
praktisk utövare än som teoretisk föregångare,
och den moderna dekorationskonsten har
särskilt i Tyskland och Österrike byggt på hans
principer. (G. K-g.)
Craig [kréig], sir James, irländsk
politiker (f. 1871). Deltog i boerkriget och i
världskriget, där han nådde överstelöjtnants
grad. 1906—21 representerade C. en
Ulster-valkrets, tillhörde det unionistiska partiet
tysk hovpredikant i Köpenhamn, 1774 teol.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
och blev snart Carsons närmaste man. Efter
irländska självstyrelselagens ikraftträdande
valdes han 1921 till
led. av Nordirlands
parlament och blev 7
juni s. å. den nya
statens förste
premiärminister. Som sådan har
han bl. a. sökt dämpa
gränsstrider med
Irländska fristaten men
motsatt sig
Dublinre-geringens anspråk på
att företräda hela
Irland. Jfr Irland,
historia.
Craiova [-jå’-], K r a j o v a, huvudstad i
Lilla Valakiet (Oltenia), Rumänien, 102 m ö. h.,
ö. om Donaus biflod Jiul; 51,927 inv. (1915).
Betydande järnvägsknut. Militärort. Livlig
industri och handel med den omgivande
bördiga slättens jordbruksalster. — Under
världskriget blev C. besatt av tyskarna 21 nov. 1916;
se Rumänska krigsskådeplatsen.
Cramær [-mè’r], Maurits (eg. Maurits
Palmlund), författare (1818—48).
Medarbetade i Söndagsbladet (som han redigerade
1845), Stockholms-Figaro och Aftonbladet.
Populära voro på sin tid C:s lustspel
»Femhundra riksdaler banko» (1846) och
»Symam-sellerna» (1848). C. utgav även en
diktsamling, »Ljud och oljud» (1845). Birger
Schöld-ström utgav 1885 »En återuppstånden
skämtare», valda skrifter av C. med biogr.
Cra’mbe, se Strandkål.
Cramér, Carl Harald matematiker (f.
1893 25/ø), kusins sonson till J. N. C.; fil. dr
och docent vid Stockholms högskola 1917 efter
en avh. om dirichletska serier. Hans
arbeten falla huvudsakligen inom den analytiska
talteorien. I samarbete med H. A. Bohr har
han författat en monografi över samma teori,
som ingår i »Encyklopädie der mathematischen
Wissenschaften». T. B.
Cramer [-mä’r], Gabriel, schweizisk
matematiker (1704—52); undervisade i Geneve i
såväl matematik som filosofi. Mest bekant
genom sin »Introduction å 1’analyse des lignes
courbes algébriques» (1750). I ett bihang till
detta arbete framlade han, oberoende av
Leib-niz, grunderna till determinantteorien. T. B.
Cramer, Jacob, holländsk teolog (1833—
95). Blev prof. 1876 i Groningen och 1884 i
Utrecht. C. gjorde sig inom den
nytestament-liga exegetiken känd som en radikal
källkritiker, vars forskningsresultat stundom fingo
en påfallande subjektivistisk prägel. Bland
hans skrifter märkas »Christendom en
huma-niteit» (1871), »Alexander Vinet» (1883; även
på ty. och fr.) samt de tills, m. G. H. Lamers
1877—95 utg. »Nieuwe bijdragen op het gebied
van godgeleerdheid en wijsbegeerte». E. Nwn.
Cramer, Johann Andreas, tysk-dansk
teolog och författare (1723—88). Blev 1754
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
