Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cramer, Johann Andreas - Cramer, Johann Baptist - Cramér, Johan Niclas - Cranach, Lucas, d. ä. (Lucas Sunder el. Müller) - Cranborne, titel - Cranbrook, Gathorne Gathorne-Hardy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Cramer, J. B__Cranbrook
138
prof, i Kiel och 1784 universitetskansler. Han
var en berömd predikant och skrev dikter (3
dir, 1782—83), påverkade av Gellert och
Klop-stock. C. utövade stort kulturellt inflytande
i Danmark genom sin veckoskrift Der
nor-dische Aufseher (1758—61).
Crämer, J o h a n n B a p t i s t, tysk pianist
(1771—1858); elev i London av Clementi.
Företog från 1788 konsertresor på
kontinenten. C. bodde 1832—45 i Paris, eljest i
London; var en av sin tids främsta pianolärare.
Hans etyder skattas ännu högt. T. N.
Cramér, Johan Niclas, skolman,
författare (1812—93). F. i Visby och tillhörande
en gammal gotländsk släkt, blev C. fil. mag.
i Uppsala 1836. anställdes s. å. som apologist
och 1840 som kollega
vid läroverket i Visby,
blev 1842 rektor vid
stadens förenade högre
lärdoms- och
apologist-skolor samt
prästvigdes s. å. Sedan 1856 års
skolstadga utfärdats,
anhöll C. förgäves att
bli ställd på
indrag-ningsstat och bosatte
sig i Klintehamn; han
fick 1858 begärt avsked
och entledigades s.å. på
ansökan även från prästämbetet. Från 1866
var han bosatt i Stockholm. — C. var en
skicklig lärare och kraftfull som rektor samt
gjorde sig i Visby och Klintehamn bemärkt
som nitisk kommunalman. Under sin första
lärartid utgav han ett par läroböcker i svenska
(syntax och rättstavningslära). Bland hans
övriga skrifter märkas »Om dödsstraff och
fångvård» (1847), »Afskedet från skolan eller
91 theser i läroverksfrågan» (1858), »Afskedet
från kyrkan eller en fritänkares strödda
anteckningar och betraktelser under läsning af
bibeln» (1859; med flera följdskrifter), »En
trosbekännelse» (1862), »Samvetsfrågor
behandlade i bref» (7 h., 1864—69) och »Mitt
sista ord i läroverksfrågan» (1887). C.
lämnade även flitigt bidrag i religiösa,
pedagogiska och politiska frågor till pressen. Han
ivrade för skolans fullständiga frigörelse från
kyrkan, uteslutande från elementarläroverken
av all konfessionell religionsundervisning och
uppskov med klassiska språkstudier till
universiteten för att i skolan bereda, ökat
utrymme åt meddelandet av allmänt
medborgerlig bildning. C. förnekade all särskild
religiös uppenbarelse och ställde sig utanför varje
kyrkligt konstituerad religion.
Cränach, L u c a s, d. ä., eg. Lucas
Sunder el. M ü 11 e r, kallad C. efter sin
födelseort, Kronach i Bayern, tysk målare,
koppar-stickare och träsnittstecknare (1472—1553). C.
slog sig 1508 ned i Wittenberg som hovmålare
hos kurfursten Fredrik den vise av Sachsen,
behöll samma post hos hans efterträdare
Johan och Johan Fredrik, delade frivilligt den
senares fångenskap i Augsburg och Innsbruck
1550—52 och följde honom sedan till Weimar.
C. avled där. Både av sina furstar och sina
medborgare skattades C. högt; han adlades
1508, blev rådsherre och var två gånger
borgmästare i Wittenberg. Till Luther stod han
i nära vänskapsförhållande.
Arbeten av C. från tiden före 1502 äro icke
kända. I sina äldsta bevarade målningar (t.
ex. »Vilan på flykten till Egypten», 1504;
bild 1) visar han måleriskt temperament,
mättad kolorit och poetisk uppfattning; senare
målningar äro flackare, mera miniatyrartat
utförda, stundom med starka, lysande färger,
stundom, i synnerhet vid framställning av
landskap, med dämpad skala i grönt och brunt,
mot vilken ofta nakna figurer teckna sig som
ljusa silhuetter. Motsättningen mellan djupt
svart i dräkt eller bakgrund och ljusstark
färg är ofta det koloristiska huvudmotivet i
C:s målningar; teckningen är klart framhävd
och flyter, i synnerhet i de nakna figurerna,
med sirliga kurvor. Bäst var C. som
porträttmålare; hans karakteriseringsförmåga var
träffsäker och kraftfull (porträtt av Christoph
Scheurl, bild 2; av doktor Scheuring, bild
4); som flitig porträttör av Luther spelade
han en viss roll i reformationshistorien. Han
behandlade också ofta motiv ur bibeln,
legenden och myten, målade enstaka
moraliserande genrebilder m. m. Som
träsnittstecknare (huvudsakligen under 1500-talets första
årtionde) odlade C. en livlig, halvt kalligrafisk
stil och experimenterade med invecklade
färg-trycksmetoder; han utförde även kopparstick,
bl. a. ett par som flygblad vitt spridda
porträtt av Luther (1520—21). — C. bedrev sitt
arbete under verkstadsartade former och
hade många medhjälpare, som än
mångfaldigade och varierade hans målningar, än
arbetade mera självständigt. Verkstadens
produkter signerades ofta liksom C :s egenhändiga
arbeten med hans vapenbild, en bevingad orm
med ring i munnen. Bland medarbetarna,
vilkas målningar säkerligen ännu ofta
förväxlas med C:s egna, märkas C:s söner Hans
C. (d. 1537) och Lucas C. d. y. (1515—86),
vilken med bibehållande av faderns signatur
ledde verkstaden efter hans död. Flera
målningar av C. eller hans verkstad finnas i
Nationalmuseum —Litt.: E. Flechsig,
»Tafel-bilder Lucas C:s des Älteren und seiner
Werk-statt» (1900) och »Cranachstudien» (1900).
Träsnitten och kopparsticken utg. i reproduktion
av F. Lippmann (1895). Senaste monogr. av
C. Glaser (1923). ’ H. W-n.
Cranborne [krä’nbån]. Titeln viscount C.
bäres av äldste sonen till huvudmannen för
släkten Cecil; se Salisbury.
Cranbrook [krä’nbrok], Gathorne
Ga-thorne-Hardy, earl av, engelsk politiker
(1814—1906). Blev 1838 advokat, invaldes 1856
i underhuset och erövrade 1865 Gladstones
mandat för Oxfords universitet. Han var en
av det konservativa partiets bästa debattörer;
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
