Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cranmer, Thomas - Crannog - Cranston - Cranzius, Albertus - Craonne - Craquelé - Crassula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Crannog—Crassula
142
Som lön för sina mödor hugnades C., som i
Tyskland ingått nytt äktenskap, det oaktat och
trots försök att undkomma det farliga ämbetet,
med utnämning till ärkebiskop av Canterbury
och Englands primas (1533). Nu följde C:s
förklaring, att Henrik VIII:s äktenskap med
Katarina från början varit ogiltigt. En vecka
senare kröntes Anna Boleyn av C. till
drottning. Vid ytterligare två tillfällen bistod han
konungen i dennes skilsmässoaffärer.
Henriks brytning med Rom, vilken bortsopade
på-vedöme och munkväsen ur Englands kyrka
och gjorde konungen till dess »supreme head»,
förenade C. ännu starkare än förut med den
despotiske monarken, och han framstår vid
vissa tillfällen som dennes tämligen viljelösa
redskap. Så fogade han sig slutligen i »de
sex artiklarnas akt» av 1539, som innebar en
rent antireformatorisk åskådning med
inkvisition m. m., ett »påvedöme utan påve», en
»kunglig katolicism». Själv slapp han erkänna
de sex artiklarna eller att taga befattning
med deras genomförande. Med Henriks död
(1547) erhöll han större rörelsefrihet. Som
den omyndige Edvard VI :s uppfostrare fick
C. stort inflytande på utvecklingen av det
engelska kyrkoväsendet (inkallande av
reformerta teologer, visitationer, upphävande av
de sex artiklarna, vidare tillkomsten av en
protestantisk predikosamling, »Book of
ho-milies», en kyrkohandbok, »Book of common
prayer», en engelsk övers, av Jonas’ tyska
katekes, »C:s katekes», 1552, »De 42
artiklarna»). Redan under Henrik VIII:s livstid
hade han varit med om att skänka kyrkan
en engelsk bibelöversättning (2:a uppl., 1540,
kallades »C:s bibel»). Under Edvard VI:s tid
stod C. mest under reformert påverkan.
Med Maria Tudors tronbestrgning 1553 var
hans roll utspelad. Han fängslades och
anklagades för mened, äktenskapsbrott och hädelse
samt till sist, efter en disputation i Oxford,
jämväl för kätteri. För att rädda livet ingav
han en återkallelse i sex punkter, vari han
förkastade Luthers och Zwinglis kätterier.
Då denna beräkning slog fel, framträdde den
förut vacklande C. som hjälte, avlade
syndabekännelse, bekräftade frimodigt sin verkliga
tro och gick under förklaring, att bålets lågor
först skulle förtära den hand, som syndat
genom feg återkallelse, tappert i döden 21
mars 1556. — C. har bedömts mycket olika.
Man bestrider i allm. knappast hans
uppriktiga fromhet, gripande vältalighet och fint
utvecklade religiöst-estetiska sinne. Däremot
var han icke någon viljestark personlighet.
Hans intellektuella smidighet, hans tolerans
och ovilja mot hårda medel gjorde honom
böjd för eftergifter i de kritiska lägen, på
vilka hans liv var enastående rikt. — C:s
»Works» ha utgivits bl. a. av Jenkins (4 bd,
1834). — Litt.: Colette, »The life and times
of Th. C.» (1887); H. O. Wakeman, »Den
engelska kyrkans historia» (sv. övers. 1906;
8:e eng. uppl. 1914); A. J. Mason, »Th. C.»
(1905); A. F. Pollard, »C. and the english
reformation» (1910); Hj. Holmquist, »Lutherska
reformationens historia» (1915). A. G-w.
Crannog [krä’nog], se Pålbyggnad.
Cranston [krä’nston], stad i Rhode island,
U. S. A., vid Narragansettviken. Textil- och
maskinindustri. 29,407 inv. (1920).
Cra’nzius, A Ib er tus, se Krantz, Albert.
Craonne [kran], stad i n. Frankrike, dep.
Aisne, 18 km s. ö. om Laon. — Under
världskriget gick tyskarnas försvarsställning efter
första Marneslaget strax intill C., som
därför blev skådeplats för upprepade strider.
Bland dessa märkas först de, som med största
häftighet utkämpades redan vid
försvarslin-jens intagande 13—15 sept. 1914, då C.
slutligen stannade i tyskarnas händer. C. gav
sitt namn åt de strider, som uppkommo
genom tyskarnas lyckade framstöt 25—26 jan.
1915 på linjen Hurtebise—C. Under det stora
anfall, som under general Nivelies överbefäl
igångsattes våren 1917 och som ledde till de
synnerligen förlustbringande striderna vid
Chemin des dames, togs C. av fransmännen 4
maj. Staden, som stannade hos dem, tills
tyskarna genom sin framstormning 26 maj
1918 bemäktigade sig hela Chemin des
dames-området, återvanns i okt. s. å. vid Fochs stora
motoffensiv. C. har i Sverige särskilt
uppmärksammats, emedan den insamling,
vilken i Sverige liksom i andra länder
igångsattes för att i någon mån bidraga till det
förödda Frankrikes återuppbyggande,
närmast avsåg att lämna medel att återuppbygga
rådhuset i C. Vid C. anses nämligen de i
fransk tjänst såsom frivilliga tjänande
svenskarna ha fått sitt elddop. Insamlingen inbragte
omkr. 550,000 frcs, som i aug. 1921 vid en
högtidlighet överlämnades till staden av
svenske ministern i Paris, varom en
minnes-tavla på rådhuset erinrar. Se ock kartan till
art. Aisne samt Belgisk-franska
fronten, sp. 1177—79. M. B-dt.
Craquelé [krakle’], fr., benämning på
sådana keramiska arbeten, som genom
anbringande av en glasyr, vilken vid svalnandet
sammandrager sig starkare än det underliggande
godset, överdragits med ett nätverk av fina
sprickor. H. W-n.
Cra’ssula, växtsläkte av fam. Crassulaceae,
med fria kronblad och vanl. fem ståndare.
Två Grassula-arter; fig. 3 och. 5 blommande.
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
