Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curel, François - Curia - Curiatierna - Curicó - Curie - Curie, Marie, f. Skłodowska - Curie, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Curia—Curie
218
tiska och moraliserande läggning Hans
dramatik, där påverkan bl. a. av Ibsen och Shaw
är märkbar, är naturalistisk problemdiktning;
i »Les fossiles» är det ättens konflikter, i »Le
repas du lion» moderna samhällsspörsmål, som
behandlas. Ehuru ojämn och schematisk i
psykologien, därtill starkt oratorisk i tonen,
har hans alstring, först uppmärksammad och
framförd av Antoine på Théätre libre,
avsevärt bidragit att vidga den franska scenens
motivkrets. Litt.: R. Doumic, »De Scribe ä
Ibsen» (1901) och »Les jeunes» (1907); monogr.
av R. Le Brun (1905). — C. blev 1918 led. av
Franska akad. Kj. S-g.
Cüria, lat., kuria. 1. Avdelning av
borger-skapet i det äldsta Rom. Romulus skall ha
indelat folket i 30 curior. Varje c. bildade
en enhet, dels sakral, med en prästerlig
föreståndare, curio, dels politisk, i det att man
i comitia (se d. o.) röstade efter curior. —
2. Samlingslokal, särskilt romerska senatens,
C. Hostilia, på Comitium intill Forum i n.
Caesar påbörjade en ny, den av Augustus
fullbordade C. lulia (nuv. San Adriano). — 3.
Domstol, rådplägande församling, medeltida
furstehov (t. ex. c. generälis, riksdag, c. regis,
riksdomstol, riksråd). I betydelsen
ämbetsverk brukas c. numera främst om den r
o-merska kuria n, sammanfattningen av de
centrala organen för utövandet av den
påv-liga myndigheten; se härom Kuria. H. Sgn.
Curiätierna, se Ho r at i e r n a.
Curicé [-kå’], provins i mellersta Chile;
7,885 kvkm, 108,407 inv. (1924). Jordbruk
(vete) och boskapsskötsel. Huvudstad är
Cu-ricö, 182 km s. om Santiago, vid järnväg;
15,879 inv. (1920).
Curie [kyri’], radioaktiv enhet, se
Radioaktivitet.
Curie [kyri’], Marie, f. Sklodowska,
polsk-fransk fysiker och kemist (f. 1867 7/h).
Studerade först i sin födelsestad, Warschau,
sedan vid Sorbonne i Paris, där hon tog
licentiatexamen 1893 i fysik och kemi, 1894
i matematik och 1903 promoverades till
doktor. Hon gifte sig 1895 med Pierre C. (se
nedan), blev 1900 lärarinna vid högre
lärarinneseminariet i Sèvres, 1904 laborator vid
Sorbonne samt efterträdde sin man först som
docent 1906, därefter som prof, i fysik vid
Sorbonne (1909). Efter undersökningar av
stålets magnetiska egenskaper övergick hon
till det arbetsområde, radioaktiviteten, genom
vilket namnet C. skulle få världsrykte.
Sedan Henri Becquerel (se d. o.) 1896
upptäckt urans förmåga att utsända strålar,
påbörjade fru C. 1897 en utredning om övriga
ämnens strålningsförmåga och fann, såväl att
torium var radioaktivt som att
uranpech-blände hade större aktivitet, än som kunde
förklaras av dess uranhalt. En i samarbete
med mannen 1898 utförd analys av mineralet
jämte senare bearbetning av stora mängder
mineral ledde till den epokgörande
upptäckten av två nya radioaktiva ämnen, radium
och polonium. Samtidigt utarbetades en ny
analysmetod för aktiva ämnen. I
doktorsavhandlingen, »Recherches sur les substances
radioactives» (1903), redogör fru C. för det
ytterst mödosamma arbetet att genom
hundratals kristallisationer isolera ren radiumklorid
(1 dg) och bestämma radiums atomvikt. 1910
lyckades hon framställa radium i metallisk form
(se vidare Radioaktivitet). För sina
banbrytande forskningar erhöllo makarna C.
1903 halva nobelpriset i fysik, vars andra
hälft tillföll Henri Becquerel, och 1911
belönades fru C. med nobelpriset i kemi. På
grund av den utomordentliga betydelse, som
upptäckten och studiet av de radioaktiva
ämnena visade sig ha för den moderna
materie-forskningen (jfr Atom) och i övrigt för all
naturvetenskap, i synnerhet den medicinska,
beslöto 1912 Paris’ universitet och
Pasteur-institutet att gemensamt uppföra ett
radiuminstitut i Paris, omfattande »laboratoire
Curie» för fysiska och kemiska
radioaktivitets-forskningar samt »laboratoire Pasteur» för
medicinska. Under kriget helt upptagen med
ordnandet av strålbehandling på sjukhusen,
har fru C. sedan ägnat sig åt institutets
organisation och särskilt strävat efter att inom
radiologien utveckla samarbetet mellan de
olika vetenskapsgrenarna. I hennes eget
laboratorium har särskilt arbetats på att
koncentrera och karakterisera ämnet polonium.
Hennes arbeten äro mestadels publicerade i
Comptes Rendus, Journal de Physique och Le
Radium. Sammanfattande äro monografierna
»Traité de radioactivité» (1910) och
»L’iso-topie et les éléments isotopes» (1924). Fru C.
är även hedersprofessor och första chef för
det 1925 invigda radiuminstitutet i Warschau;
led. av sv. Vet.-akad. 1910. Hennes porträtt
återges på vidstående plansch. E. R-dt.
Curie [kyri’], Pierre, fransk fysiker (1859
15/s—1906 19/i). Född i Paris, studerade C. vid
Sorbonne och blev 1877 preparatör där samt
1882 laborator och 1895 lärare vid École de
physique et de chimie industrielles i Paris.
Han promoverades 1895 till doktor på en avh.
om kroppars magnetiska egenskaper. 1900
blev han docent och 1904 prof, i fysik vid
Sorbonne. C. har tills, m. sin broder Jacques
C. upptäckt och utfört synnerligen ingående
undersökningar över piezoelektricitet (se d. o.)
hos kristaller och därvid särskilt framhållit
symmetriens betydelse för fysiska fenomen.
Sedan hans hustru, Marie C. (se ovan),
upptäckt pechbländes starka radioaktivitet,
övergick han 1898 till detta område. Vid
framställning av de olika aktiva preparaten
studerade han särskilt deras fysiska egenskaper,
såsom de olika strålslagen, radiums förmåga
att meddela aktivitet åt kroppar i dess
närhet, dess egenskap att utveckla värme etc. (se
vidare Radioaktivitet). För dessa
betydelsefulla undersökningar erhöll han 1903
tills, m. sin hustru halva nobelpriset i fysik.
C:s arbeten, som publicerats i Comptes Ren-
Ord, som saknas under
C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
