Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curling - Curman, Calla, f. Lundström - Curman, Carl Peter - Curman, Jon Sigurd - Curragh - Currency - Currency-notes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Curman—Currency-notes
222
längd har anbragts en »hoggräns», över vilken
stenarna skola passera. Om en sten ej
överskrider denna gräns, kallas den »hog» och
borttages från banan. (U.)
Curman, Calla, f. Lundström (f. 1850
12/n), dotter till industrimännen C. F.
Lundström (se d. o.) och i sitt andra äktenskap
1878 g. m. Carl C. (se nedan). Varmt
fosterländsk samt livligt
konst- och
kulturintresserad, har fru C.
gjort rika insatser på
många områden. Hon
var bl. a. flera år led.
av styrelsen för
Föreningen Handarbetets
vänner och för
Stockholms första läsestuga,
var stiftarinna av
sällskapet Nya Idun (se
d. o.) och i mer än ett
kvarts sekel medlem av
dess nämnd. Skicklig pianist, utgav hon 1897
ett häfte egna kompositioner under signaturen
Eli R h e m. Hennes och hennes makes med
rika konstskatter prydda hem var på
1880-och 1890-talet en samlingsplats för eliten av
Stockholms litterära, konstnärliga och
vetenskapliga värld (se därom Gurli Linder,
»Sällskapsliv i Stockholm på 1880- och 90-talen»,
1918). Varmt intresserad för svenskhetens
bevarande i utlandet, har fru C. kraftigt
understött denna rörelse. I samband med sin
75-årsdag överlämnade hon till Vet.-akad. dels
ett gåvobrev på Stångehuvudsområdet vid
Lysekil för dess fridlysning som
naturminnesmärke, dels 10,000 kr., varav
ränteavkast-ningen skulle användas att bestrida
kostnaderna för områdets vårdande. M. C.
Curman, Carl Peter, balneolog (1833—
1913). Blev 1853 student i Uppsala,
studerade 1856—60 vid Karolinska institutet, var
samtidigt elev vid Konstakademien; blev 1859
med. kand, och 1864
med. lic. C. blev 1859
badläkare i Lysekil och
var 1872—88 intendent
vid denna havsbadort,
som genom hans
energiska arbete
utvecklades till den främsta
av Bohusläns kurorter.
1866 uppgjorde C.
planen till en modern
offentlig badanstalt i
Stockholm, och 1868
var det i enlighet
där
med uppförda badhuset (vid Malmtorgsgatan)
färdigt. 1885 inrättades Sturebadet, som 1900
—02 ombyggdes och utvidgades. C. var verkst.
direktör i badhusbolaget 1866—1902. 1869—
1902 var han prof, i plastisk anatomi vid
Konstakademien, 1880—98 docent i balneologi
och klimatologi vid Karolinska institutet. Vid
Köpenhamns univ:s jubelfest 1879 blev han
hedersdoktor. Led. av Nordiska museets nämnd
(styrelse) 1890—1905, var han från 1902 dess
ordf, och tillika 1902—05 ordf, i Samfundet för
Nordiska museets främjande. — C. var ej
blott den mångkunnige balneologen; i
balneo-tekniken var han kanske den på sin tid mest
förfarne i Europa. Mer än andra hade han
dessutom i den klassiska litteraturen forskat
om badväsendets historia, och han ansågs som
en auktoritet inom medikal klimatologi. C.
anlitades som rådgivare och granskare vid de
flesta svenska badinrättningar. — Bland C:s
skrifter må nämnas »Om bad» (1871;
särtryck av en uppsats i Hygiea s. å.),
»Studier öfver Nordsjökusternas sommarklimat»
(i Medicinskt Arkiv, 1876; ny, tillökad
sär-uppl. 1879) och »Om bad. Ett
socialhygie-niskt spörsmål» (i Allmänna sv. läkarmötets
förhandi., 1891). Ln.*
Curman, Jon Sigurd, konstforskare (f.
1879 son till prof. C. P. C. Blev fil. dr
1912, hade förut studerat arkitektur vid
Tekniska högskolan, blev arkitekt vid
överinten-dentsämbetet 1910, var
prof, i svensk
arkitekturhistoria vid
Konsthögskolan 1912—17 och
byggnadsråd 1918—23
samt är sedan 1923
riksantikvarie. C. har
nedlagt ett högst
betydande arbete på våra
byggnadsminnens vård
och på
fornminnesvår-dens organisation. Han
har med största
noggrannhet, sakkunskap
och pietet restaurerat Vreta klosterkyrka (1914
ff.), undersökt Linköpings domkyrka (i
samarbete med A. Romdahl 1911—16) och
restaurerat Värnhems klosterkyrka (1918—23). Han
ledde återställandet av valvmålningarna i
Strängnäs domkyrka 1907—09 och arbetena
vid Nyköpingshus 1914. Som lärare vid
Konsthögskolan utövade han en väckande
verksamhet och tog bl. a. initiativet till
arkitektelevernas studieresor inom Sverige 1912 ff. Jämte
J. Roosval började C. 1912 utgiva det
omfattande samlingsverket »Sveriges kyrkor»,
utgav s. å. »Cistercienserordens
byggnadskonst», I, samt har med sakrika
förstahands-studier medverkat i facktidskrifter och
konst-hist. verk. Led. av Vet.-akad. 1925. G-g N.
Curragh [ka’ro], hed i Kildare, Irland, 45
km s. v. om Dublin. Exercisfält (har plats
för 12,000 soldater) och kapplöpningsbana.
Currency [ka’ronsi], eng., liktydigt med
bytesmedel, d. v. s. mynt eller substitut därför,
såsom banksedlar, checker m. m.
Currency-notes [ka’ronsi-näu’ts], sedlar utan
guldtäckning, som började utgivas av
Englands bank efter världskrigets utbrott. 9 juni
1925 utgjorde beloppet därav 271,779,604 pd
st. mot 148,026,195 pd st. övriga utelöpande
sedlar.
Ord, som saknas under C, torde sökas under K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
