- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 5. Commodus - Druider /
319-320

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dahlgren, Fredrik August - Dahlgren, Harald Magnus - Dahlgren, John Adolf - Dahlgren, Johann Vilhelm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

319

Dahlgren, H. M.—Dahlgren, J. V.

320

släkten D. (se Dahlgren, släkt), blev
student i Uppsala 1834 och fil. dr 1839 samt
ingick i Ecklesiastikdepartementet, där han
1878 blev kansliråd. 1882 tog han avsked.

1871 invaldes han i Sv.
akad. Som yngre skrev
D. åtskillig
efterklangs-romantisk poesi och
fick 1841 andra priset
i Sv. akad. för »Sappho
på Levkas» men har
gjort sin betydelsefulla
insats i vår vitterhet
genom visor på sin
hembygds allmogemål,
som, länge bekanta för
trängre kretsar, 1875
utgåvos under titeln

»Viser på värmländske tongmåle deckta åttå
Fredrek på Rannsätt» (gården Ransäter ägdes
av D:s fader) och 1876 följdes av »Speller nye
viser» (båda samlingarna med tillägg och
levnadsteckning utg. 1896). Flera av dessa sånger
ha, särskilt i Värmland, blivit verkliga
folkvisor (t ex. »Ä jänta å ja»). D. skapade med
dessa visor vår första konstnärliga
allmogedikt och blev vår förste dialektskald. Humor,
åskådlighet och stor berättarförmåga utmärka
dikterna, vilka både i ämnesval och
behandlingssätt äro av utpräglad egenart. Av hans
originalarbeten för scenen har
»Värmlän-ningarne. Sorglustigt tal-, sång- och dansspel»
(1846), vartill Andreas Randel dels
komponerade, dels arrangerade musiken, bibehållit stor
folklig popularitet och tillhör vår inhemska
stående repertoar. Därjämte verkställde han
många översättningar (från Shakespeare,
Cal-derön, Lessing m. fl.) och författade
»Anteckningar om Stockholms theatrar» (1866), som
förtecknar alla svenska skådespel och baletter,
som uppförts på Stockholms teatrar 1737—
1863, med biografiska notiser om kungl.
teatrarnas personal 1773—1863. Han var även
verksam som utgivare av »Handlingar rör.
Skandinaviens historia», bd 30—40 (1849—60)
och bd 1—5 av den nya följden (1861—66), bd
3 av »Ett fornsvenskt legendarium» (1865—
74) och »Skrifter till läsning för klosterfolk»
(1874—75) m. m. D. utarbetade också ett
»Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga
ord och talesätt i svenska språket» (utg. 1914
—16 av E. Ljunggren) och Sv. akad:s
»Ordlista öfver svenska språket» (1873; 6:e uppl.,
1889, var den sista av D. redigerade). Se H.
Hildebrands inträdestal i Sv. akad. (i Sv.
akad:s handl. ifrån år 1886, d. X, 1896), G.
Fröding i »Samlade skrifter», IX (1921), och
Lotten Dahlgren, »Ransäter» (3:e uppl.
1906). R-n B.

Dahlgren, Harald Magnus, pedagog (f.
1861 3/8). Blev 1889 fil. kand, i Uppsala, 1894
adjunkt i matematik, fysik och kemi vid
Högre allmänna läroverket i Skara och 1905
rektor vid Uppsala folkskoleseminarium. Vid
Folkskolöverstyrelsens inrättande 1914 blev D.

undervisningsråd och led. av detta ämbetsverk
samt är sedan juli 1917 rektor vid
Strängnäs folkskoleseminarium. — D., som är en av
de mera betydande av de senaste årtiondenas
pedagogiska
personligheter i Sverige, har
tagits i det allmännas
tjänst för mångfaldiga
utredningar på
skolväsendets skilda
områden. Så var han led.
av
läroverkskommittén 1899—1902 och av [-folkundervisningskom-mittén-]
{+folkundervisningskom-
mittén+} 1906—14 (dess
ordf, från okt. 1911)
samt var aug. 1924—
febr. 1926 ordf, bland

sakkunniga, tillkallade för bearbetning inom
Ecklesiastikdep. av frågan om svenska
skolväsendets organisation. Om det förtroende D.,
som jämväl enskilt idkat pedagogiskt
skrift-ställarskap, åtnjuter inom pedagogiska
kretsar vittna två festskrifter till hans 60-årsdag
(1921). O. W-s.

Dahlgren, John Adolf, nordamerikansk
sjöofficer (1809—70). Var son till en inflyttad
svensk, köpman och sv. vicekonsul i Filadelfia,
och inträdde 1826 i amerik. marinen, blev 1837
löjtnant och gjorde sig
känd som duglig
sjöman och skicklig
matematiker. 1847—61

tjänstgjorde han vid [-sjöartilleridepartementet-]
{+sjöartilleridepartemen-
tet+} och förde
amerikanska sjöartilleriet till en
synnerligen hög
ståndpunkt, bl. a. genom av
honom konstruerade
lätta haubitser och grn
va bombkanoner (»D:s
kanoner»). Två D:s

kanoner skänktes av John Ericsson till
svenska staten och uppställdes å den monitor, som
bar nämnde uppfinnares namn. Vid
inbördeskrigets utbrott (1861) var D. en av de få
sjöofficerare, som blevo unionen trogna. Han
blev, fastän endast kaptenlöjtnant (sedan
1855), chef för sjöartilleribyrån i Washington.
1862 blev D. kommendörkapten, 1863
konter-amiral och ledde en eskader, som blockerade
sydstaternas kust. Han dog som chef för
flottstationen i Washington. D. har författat flera
arbeten i artilleriteknik och sjövetenskap;
efter hans död utgavs hans »Notes on
mari-time international law» (1877). Jfr »Memoir
of J. A. D.» (1882) av hans änka,
Madeleine Vinton D., författarinna (1835—
98), och biogr. av J. E. Blomén (i Valkyrian,
mars—juli 1906).

Dahlgren, Johannes Vilhelm,
ingenjör (f. 1858). Utexaminerades från Tekniska
högskolan 1880, var anställd å prof. J. E.
Ce-derbloms l^onstruktionsbyrå 1880—83 och in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:04:16 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfde/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free