Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
527
Danzig
528
hörts. D:s handelsflotta har rätt att föra
egen flagga (röd, närmast stången försedd med
två vita kors under en gyllene krona; jfr
vapnet, sp. 525). Sedan 1922 är D.
inkorporerat i polska tullområdet. En av
Nationernas förbund utsedd »hög kommissarie»,
resi-derande i D., avdömer i första instans
tvistemål mellan D. och Polen samt har
vetorätt ang. internationella avtal rörande D.;
högsta instans är Nationernas förbunds råd.
D:s hamn står under ledning av en styrelse,
bestående av lika många representanter för
D. och för Polen samt av en president, utsedd
av båda parterna el. av Nationernas förbund,
i senare fallet en schweizare. I D. få ej utan
för varje särskilt fall av Nationernas förbund
lämnat medgivande byggas fästningar,
inrättas militär- el. marinbaser el. tillverkas
krigsmateriel. — Det off. språket är tyska, men
polskan får användas vid undervisning,
förvaltning och rättskipning.
Fristatens och staden D:s representation
består av en »Volkstag» på 120 medl., vald
för fyra år enl. allmän rösträtt med
proportionella val. Denna utser verkställande
myndigheten, senaten, av vilken den egentliga
regeringen, »Hauptamt», presidenten och sju
andra medl., utses för fyra år och
vicepresidenten samt 13 andra medl., »Nebenamt», för
obestämd tid. Varken senaten el. folkdagen
kan upplösas under de perioder, för vilka
den valts. Lagar (även finanslagar) stiftas av
folkdagen och senaten gemensamt; vid
oenighet mellan dessa kan i vissa fall referendum
tillgripas. Folkdagen kan åklaga senaten
inför D:s högsta domstol. — D:s område
indelas i stads- och lantkretsar med en viss
lokal självstyrelse. — Om litt. se nedan under
Historia. A. A-t.
2. Huvudstad i fristaten D.
vid Mottlau och Weichsels v.
huvudarm (Tote Weichsel);
206,456 inv. (1924).
Utbreder sig till sina historiska
huvuddelar på vänstra
Mott-lausidan, begränsas i s.
ännu av äldre fästningsverk
(bastioner och gravar) och
sträcker sig över slätten åt
n. v. till förstaden Langfuhr.
Varv, upplag och
fabriksanläggningar ligga utmed
Weichsel; själva
stadsdistrik-tet når vida över den
bebyggda staden på bägge
sidor om Weichselarmen till
Danzigbukten och omfattar
bl. a. vid mynningen
för-hamnsorten Neufahrwasser.
Stadens centrum är det
forna Rechtstadt mellan
Alt-stadt i n. och Vorstadt i s.
Inom denna stadsdel har D.
gammaldags, förnämlig
prägel, och det gamla D. är här
ännu till stora delar bevarat. Huvudgatan,
Langgasse och dess fortsättning Langemarkt,
kantas av höga stengavelhus (1500—1700-talet),
och vid övergången mellan de bägge
gatupartierna ligger rådhuset (1400-talet; praktfull
rådhussal, torn 83 m), därintill Artushof
(1400-talet; spetsbågsfönster), nu spannmålsbörs,
urspr. skyttegilleshus; gatan avslutas i v. och
ö. av mäktiga portbyggnader (Langgasser Tor,
Grünes Tor). Stadsdelens huvudkyrka,
Ma-rienkirche (1401—1502), är en treskeppig
gotisk hallkyrka av mäktiga proportioner,
tornet- (76 m) är D:s vitt synliga vårdtecken. I
Rechtstadt ligga även Zeughaus,
Johannis-kirche m. fl. gamla byggnader. D:s
regeringsbyggnader ligga liksom järnvägsstationen
utanför den förra vallgraven i v. I Langfuhr
ligger Technische Hochschule. D:s äldsta
hamndel är Mottlau (4,5 m djup), som i två
grenar omsluter Speicherinsel och där
liggande spannmålsmagasin. Men D:s moderna
hamnpartier utgöras av själva huvudfloden
(Tote Weichsel) och den 1901—03 grävda
flodkanalen Kaiserhafen jämte Freihafen på v.
sidan om inloppet; djupet är vid inloppet
10—11 m. Kaiserhafen och Tote Weichsel
omsluta ön Holm, som tidigare innehades av
kejserliga marinen. Tote Weichsel ovan
staden är uppsamlingshamn för timmerflottarna
från övre Weichsel. D. har som handels- och
sjöfartsstad fått väsentligt ökad betydelse
efter världskriget såsom Polens huvudhamn.
Många polska firmor och banker ha där
filialer. Av D :s industrier är skeppsbyggeriet den
förnämsta (Schichauwerft, Danzigerwerft,
Wo-jan) men har, sedan byggandet av krigsskepp
inställts, delvis omlagts till maskinindustri.
D. har luftfartslörbindelse åt olika håll
(sommaren 1925 bl. a. till Stockholm). Se i övrigt
Skala r.lnuH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
