Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Darrockor - Darrugn - Darrål - Darsser Ort - Dart - Dartford - Dartmoor - Daru, Napoléon - Daru, Pierre Antoine Noël Bruno - Darwen - Darwin (Palmerston) - Darwin, Charles Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Darrugn—Darwin, Ch. R.
548
större djur äro smärtsamma men ofarliga,
bedöva d. sitt byte, smärre fiskar. Mest känt
är släktet Torpedo med tre intill meterlånga
arter i Medelhavet, vilkas elektriska förmåga
var känd redan under antiken och använd
för medicinska ändamål. D. föda levande
ungar. T. 0.
Darrugn, flamugn med oxiderande gång för
bearbetning av silverhaltiga smältprodukter.
Darrål, Gymnotus electricus.
Darrål, Gymnötus ele’ctricus, en intill 2 m
lång, ållik sötvattensfisk från n. Sydamerika,
vilken kan bli tjock som ett manslår. D. har
ingen släktskap med ålarna utan tillhör fam.
Gymnotidae av ordn. Ostariophysi bland
benfiskarna. Färgen är mörkt olivgrön med gula
fläckar. Rygg- och stjärtfena saknas, medan
en ytterst lång analfena undertill kantar 4/5
av d:s längd, från stjärtspetsen räknat.
Genom vågrörelser i denna fena simmar d. med
styvt utsträckt kropp. Dess elektriska
organ (se d. o.) utgöra ^3 av hela vikten
och sträcka sig som en geléartad massa längs
bägge sidor av d:s undre hälft lika långt som
analfenan. D. är den ojämförligt kraftigast
verkande av de elektriska fiskarna och fruktas
av både djur och människor. Hästar, som
överskrida vattendrag, kunna av d:s stötar
bli så förlamade, att de drunkna. Även utan
direkt beröring bedövar el. dödar d. alla
mindre djur inom en viss omkrets och väljer
bland dem ut sin föda, främst fiskar. T. 0.
Da’rsser Ort, nordspetsen av halvön Darss
i Vorpommern (regeringsområdet Stralsund),
angöringspunkt för trafiken mellan Östersjöns
huvuddel och de västliga vattenlederna,
Meck-lenburgska bukten, Bälterna och Kielkanalen;
fyrplats, stormvarnings- och
livräddningsstation.
Dart (fr. dard), på 1500- och 1600-talet i
Sverige beteckning för dolk över huvud taget.
Dartford [dä’tfed], stad i s. ö. England,
grevsk. Kent, s. om Thames, 23 km ö. om
London; 26,005 inv. (1921). Pappersbruk,
maskin-verkstäder; gymnastikinstitut (Lings system),
urspr. grundat i London av Martina
Bergman-Österberg.
Dartmoor [dä’tmoo el. -måo], bergstrakt i
s. v. England, uppfyller s. v. delen av
Devon-shire. Uppbygges av granit; groteska,
söndervittrade toppar (tors); högsta punkt High
Will-hays (621 m ö. h.). Täcktes fordom av tät
skog (D. forest), är numera öde hed med
mossar och kärr. Från D. flyta småfloder åt alla
håll; lummiga dalar, rika på ängsmark. I
Prince town det bekanta
Dartmoorfäng-e 1 s e t, 1850—1914 Englands förnämsta
strafffängelse (jfr Fängelse).
Daru [-ry’], N a p o 1 é o n, greve, fransk
statsman (1807—90), son till P. A. N. B. D.
Fick 1832 säte i pärskammaren, där han ivrigt
understödde julimonarkien, men slöt sig 1848
till den nya regimen och invaldes i
nationalförsamlingen. Efter statskuppen 2 dec. 1851
drog han sig tillbaka till privatl:vet. D.
invaldes 1869 i lagstiftande kåren, där han
blev en av ledarna för det nya liberala
partiet (»le tiers parti»), samt var jan.—april
1870 utrikesminister i Olliviers kabinett. I
febr. 1871 blev han led. av
nationalförsamlingen, där han slöt sig till högra centern, och
var 1876—79 en av högerns ledare i senaten..
Daru [-ry’], Pierre Antoine N o e 1
Bruno, greve, fransk statsman och
skriftställare (1767—1829). Var vid revolutionens
utbrott krigskommissarie och blev 1795
avdelningschef i krigsministeriet. Napoleon
använde D. som exekutor av fredsfördragen i
Pressburg (1805), Tilsit (1807) och Wien (1809).
Som generalintendent under fälttågen 1805—09
och 1812—13 visade han sig rättskaffens och
nitisk men även hård och skoningslös. D. blev
1819 pär. Han skrev bl. a. »Histoire de la.
république de Venise» (1819; 4:e uppl. 1853).
Darwen [dä’min], stad i n. v. England,,
grevsk. Lancashire, 5 km s. om Blackburn;.
37,913 inv. (1921). Bomulls- och
pappersindustri, i omgivningarna kolgruvor och stenbrott.
Darwin [dä’min], förr Palmerston,
hamnstad på Australiens n. kust vid en vik av
Indiska oceanen (Port D.); huvudort i
Nordterritoriet; omkr. 1,000 inv. Järnväg till
Ka-thenne (avsedd att fortsättas till
Sydaustra-lien), telegraflinje till Sydaustralien och
telegrafkablar till Java.
Darwin [dä’min], CharlesRobert,
engelsk naturforskare (1809—82), son till
läkaren Robert D., sonson till Erasmus D. (se
d. o.) och dotterson till keramikern J.
Wedg-wood (se d. o.). D. skulle bli läkare men
vantrivdes på anatomisalen i Edinburgh och tog
bachelorgraden i Cambridge i avsikt att bli
präst men sysslade mest med sport, främst
jakt, samt amatörstudier i naturvetenskap..
Deltog 1831—36 som naturforskare i en
världs-omsegling på kryssaren »Beagle» — han
skildrade denna i »Journal of researches» (1845;.
sv. övers. 1872 och 1925, »En naturforskares
resa omkring jorden») —, vistades därefter
några år i London och slog sig 1842 ned på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
