Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delhi (Dehli) - Deli - Delia, den deliska - Deliberativ - Delibes, Léo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
683
Deli—Delibes
684
Jumna canal. I s. intränga förgreningar av
Aravalli Hills, som v. om staden bilda den
historiskt ryktbara åsen The Ridge.
Den gamla staden är på tre sidor omgiven
av murar av röd sandsten, genom vilka sju
ståtliga, rikt smyckade portar leda. På den
fjärde sidan, vid. Jumna, ligger palatset eller
fortet, uppfört under stormogul schah Jahan
1639—48. En av palatsets mest glänsande
byggnader var Diwan-i-rAm, där stormogulen
plägade giva större audienser. Där stod den
berömda påfågelstronen. Den var av gediget
guld, besatt med ädelstenar och pärlor. 1739
bortfördes den av Nadir schah. Enskilda
audienser ägde rum i marmorpaviljongen
Diwan-i-Khas — runt vars tak löper en persisk
inskrift: »Om det finnes ett paradis på
jorden, är det här, är det här». I Mumtaz Mahal
är D:s arkeologiska museum inrymt. Inom
fortet ligger vidare »Pärlmoskén», Moti Masjid,
av vit och gråådrig marmor, uppförd 1659
under Aurangzeb. Utanför fortets murar,
ungefär mitt i Gamla staden, ligger den praktfulla
moskén Jama Masjid, byggd 1644—58 av röd
sandsten och vit marmor; i stadens s. del
Kalan Masjid, »Stora moskén» (populärt
kallad Kala Masjid, »Svarta moskén»), uppförd
1386. Gamla stadens viktigaste handelsgata är
den med träd planterade Chandni Chauk,
»Silvergatan», från fortet i ö.—v. riktning till
Fatehpurimoskén. Dessa s. och v. kvarter bebos
mest av hinduer. De europeiska
affärskvar-teren äro däremot belägna i n. och ö., skilda
från hindustaden av East Indian railway,
som kommer in i staden över den storslagna
bron över Jumna.
S. om Gamla D. ligga ruiner efter äldre
städer och befästningar: Firozabad, Indrapat,
Siri, Rai Pithora. Bland dem återfinnas
alltjämt några av D:s intressantaste och
ståtligaste byggnader, däribland Sher Shahmoskén,
Humayuns mausoleum, Kutb-ul-Islammoskén
med tornet Kutb Minar, 72 m högt, och
Al-tamshs grav, den äldsta kända i Indien, samt
Jai Singhs observatorium. Mellan den äldsta
staden och kullarna i s., The Ridge, anlägges
den nya staden, Imperial Delhi.
Vice-konungens palats uppföres på en kulle ung.
mitt i nya staden och omges av parker och
övriga offentliga byggnader. Garnisonens
kvarter ligga längst is.; in. universitetet,
grundat 1922 (med 48 lärare och 706 studenter
s. å.). Innan denna nya stad står fullt färdig,
bo européerna i stadsdelarna n. om Gamla
staden, Civil station.
D:s konst och konsthantverk ha nått stor
ryktbarhet. De omfatta guld- och
silverarbeten, mässings- och kopparvaror, elfenbens- och
träsniderier, glaserade kärl, musliner, schalar,
silverbroderier och miniatyrmålningar.
Industrien omfattar tillverkning av mjöl, socker,
järn- och mässingsvaror samt trycksaker;
bomullsspinnerier och -väverier. Handeln är
betydande, framför allt med spannmål, i första
hand vete E L-r.
D. tillhör icke Indiens äldre städer.
Något bevis för att D. skulle vara det i
Ma-häbhärata (se d. o.) omtalade Indraprastha
finnes ej, och på de oändliga ruinfält, som
omgiva den nuv. staden, har man hittills
ej funnit lämningar av synnerligen hög
ålder. Den äldsta kända staden grundades
trol. på 900-talet e. Kr. av rajputer, erövrades
1193 av afganen Shihabu-d din Ghori (se
G h o r i d e r) och var 1206—1526 huvudstad
för de olika dynastier, som under denna
period behärskade Nordindien (se Indien,
historia). Stormogulen schah Jahan (se d. o.)
gjorde ånyo D. till residensstad (1648) och
grundläde en ny stad, den nuv., efter honom
kallad Shahjahanabad. D. plundrades 1739 av
den persiske härskaren Nadir schah. Där
fortforo stormogulerna att residera till 1858, då
den siste av dem efter seapoysupproret — vari
D. spelat en framstående roll — avsattes av
engelsmännen. De upproriska hade i maj 1857 gjort
sig till herrar i D., som därefter cernerades av
de på The Ridge lägrade engelska trupperna och
20 sept. s. å. med storm återerövrades. — Vid
den stora kröningsdurbaren i D. dec. 1911
gjordes D. ånyo till Indiens huvudstad. Jfr Sharp,
»D., its story and buildings» (1923). (J. Ch-r.)
Deli, nederländsk vasallstat på prov.
Sumatras östkust, vid Malackasundet. Styres
av en muhammedansk sultan, som residerar i
Medan. Staten genomflytes av den delvis
segelbara floden D.; vid dess mynning
hamnstaden Belawan-D. (se d. o.). Stora av européer
ägda plantager för gummi och i synnerhet
tobak, som vunnit världsrykte och lämnar ett
överlägset täckblad. Tobakskulturen står
under vetenskaplig kontroll från en
försöksstation i Medan under ledning av svensken
fil. dr Björn Palm.
De’lia, lat., den deliska (gudinnan),
binamn på A r t e m i s (Diana), som kallades
så efter sin födelseort, ön Delos. Av samma
skäl fick Apollon binamnet d è 1 i e r n (lat.
Délius).
Deliberatlv (fr. délibératif), rådslående,
överläggande.
Delibes [døli’b], L é o, fransk kompositör
(1836—91). Blev 1853 ackompanjatör vid
Théätre lyrique och
organist vid kyrkan
S:t Jean et S:t
Fran-gois samt 1881
professor i komposition vid
konservatoriet. Han
framträdde fr. o. m.
1855 med flera
baletter, operetter och
operor. Särskilt berömda
blevo baletten
»Cop-pélia» (1870; Sthlm
1896) och operorna
»Le roi l’a dit» (1873;
»Kungen har sagt det», Sthlm 1877), »Jean
de Nivelle» (1880; Sthlm s. å.) och »Lakmé»
(1883; Sthlm 1890). D. skrev även populära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
