Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgeografi (Zoogeografi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Djurgeografi
1042
saknas nästan helt. Krokodiler saknas, och
sköldpaddorna äro fåtaliga. Klockgrodor,
salamandrar och vattenödlor finnas.
Sötvattens-fiskarna höra mest till karp-, lax- och
abborr-familjerna. Gädda, abborre, lake, sik m. fl.
äro gemensamma med Nordamerika.
Mal-fiskarna äro helt få.
Denna reg. delas i flera subreg.: den
europeiska med östgräns vid Jenisej och Altai;
medelhavssubreg. s. om Pyrenéerna,
Alperna, Balkan, Svarta havet och Kaukasus;
den sibiriska ö. om Jenisej och n. om
Amur; s. om denna (med Yang-tsi-kiang
som sydgräns) den manchuriska, som
även innefattar den nordligaste av japanska
öarna, Hokkaido, medan de övriga bilda j
a-p a n s k a subreg. Dessa subreg. ha något
olika fauna, ofta blott skilda geografiska
raser, beroende på isolering. Jenisejdalen
upptogs förr av en djupt söderut framträngande
havsvik. Medelhavsreg. har från den etiopiska
reg. erhållit tillskott, vilka förr voro
talrikare, t. ex. bland däggdjur sibetkattor,
leoparder (lejon i Makedonien ännu på 300-talet
f. Kr.), strimmig hyena, gaseller o. s. v. Den
manchuriska reg. har mottagit invandrare
från den orientaliska reg., t. ex. tigern.
Den etiopiska reg. skiljes genom
Sahara mycket väl från n. därom liggande
område. Den har under tidernas lopp
mottagit många olika element från Asien. Till
följd av det varma klimatet finnes här en
rik tropisk fauna, anpassad dels för
skogarna, dels för stäpperna. Frånvaron av
mår-dar, vesslor, björnar, hjortar m. m. visar dess
isolering från Europa. Bland däggdjuren
märkas gorillor, schimpanser samt markattor,
babianer och halvapor av rent afrikanska
släkten. Likaså finnas endast här snabelnäbbmöss,
guldmullvadar samt taggsvansekorrar
(Ano-maluridae), springhare (Pedetes) jämte många
andra gnagare. Bland rovdjuren äro några
gemensamma för denna reg. och Asien, ss.
schakal, leopard, lejon, jaktleopard, strimmig
hyena, honungsgrävling o. s. v., andra fullt
inhemska, t. ex. fläckig hyena, sibethyena
(Proteles), hyenhund (Lycaon), öronhund
(Oto-cyon), ökenrävar m. fl. Denna reg. är mycket
rik på klövdjur; tre svinsläkten äro inhemska,
likaså de båda flodhästsläktena, girafferna,
okapi, afrikansk buffel, en mängd
antilop-släkten samt sebrorna. De båda
noshörningarna samt elefanterna i denna reg. äro helt
olika dem i Asien. Nästan uteslutande
etiopiska (blott framträngande till Syrien) äro
klippdassarna (Hyrax, Procavia). Jordsvinen
(Orycteropus) finnas blott i Afrika men
myrkottarna även i s. Asien. Fågelvärlden i denna
reg. har en mängd säregna drag. De egentliga
strutsarna finnas ännu i den syrisk-arabiska
öknen men eljest blott i Afrika, ehuru de
möjligen inkommit dit från Asien. Skuggstorken,
träskonäbben, bananätarna och musfåglarna
tillhöra ej annorstädes förekommande fam.
Många släkten äro också inhemska, ss.
pärl
höns, krontrana, sekreterarfågel, några
papegojor, oxhackare, glansstarar m. fl.
starsläk-ten. Trappar, frankoliner, stäpphöns, biätare,
honungssugare, vävarfåglar m. fl. äro mycket
talrika men förekomma även i Asien. I den
orientaliska reg. återfinnas även gamar,
ma-rabustorkar och hornfåglar m. fl. Bland
kräldjuren märkas krokodiler, av vilka två
släkten äro inhemska. Huggormarna
representeras av puffaddersläktet; dessutom finnas
glasögonormar (även i Asien) och andra
giftsno-kar. Av de inhemska groddjuren märkas
främst klogrodorna av fam. Dactylethridae.
Lövgrodor och salamanderdjur saknas. Ett
släkte av lungfiskar, Protopterus, samt fam.
Polypteridae och Mormyridae m. fl. äro
inhemska. Malfiskarna äro talrika med många
inhemska släkten liksom fam. Cichlidae och
Characinidae, ehuru de alla tre också äro väl
företrädda i Sydamerika.
Den etiopiska reg. kan på kontinenten delas
i två subreg.: den västafrikanska och
den ö s t—s ydafrikanska. Den förra
omfattar huvudsaki. den stora urskogen i v. och
befolkas sålunda av typiska skogsdjur. Som
sådana kunna framhållas schimpanser, talrika
markattor, taggsvansekorrar, trädhyraxar och
andra i träd levande djur men även vissa på
marken levande, ss. vissa insektätare och
rovdjur, skogsantiloper, okapi m. fl. Av intresse
är, att här vissa djur finnas (en del
halvapor, fläckiga vattenmyskdjuret,
kvastpigg-svinet m. fl.), som äga sina närmaste
släktingar bland den orientaliska reg:s skogsdjur.
Samma sak gäller även om en del fåglar,
vilket tyder på fordomtima utbyte av
djurformer mellan dessa nu isolerade reg. Att märka
är, att urskogen förr haft mycket större
utbredning i Afrika men genom att klimatet
blivit torrare försvunnit och utom i v. Afrika
blott kunnat fortleva fläckvis, t. ex. på vissa
berg i Östafrika, på vilka en mer el. mindre
rik reliktfauna av skogsdjur lever, helt omgiven
av stäppernas alldeles olika fauna. Den ö s t—
sydafrikanska subreg. kännetecknas
mest av stäpper och öknar med den för dylika
områden lämpade faunan. Den är ej alldeles
enhetlig utan kan delas i flera prov.: S
u-dan p r o v., S o m a I i p r o v., den
egentliga östafrikanska prov., i vilken
den typiska etiopiska stäppfaunan kommer
till sin högsta utveckling med mängder av
antiloper, giraffer, sebror o. s. v., samt D
a-m a r a p r o v. i s. v. Afrika.
Madagaskar räknas vanl. som en
subreg. under den etiopiska reg., men då denna
ö tidigt avskildes från kontinenten, har dess
fauna bibehållit en mycket ålderdomlig och
säregen prägel, i det att den ej kunnat
förändras genom nya invandringar. Man skulle
därför kunna låta denna ö utgöra en egen
reg., så säreget är det djurliv den hyser. Av
stora däggdjur, varpå Afrika är så rikt,
finnas där blott busksvin, vilka måhända
inkommit på senare tid, då de ej äro
väsent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
