Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dünaburg (Daugavpils) - Dynamik - Dynamisk - Dynamism - Dynamit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Dynamik—Dynamit
182
Lettland, 190 km s. ö. om Riga, på högra
stranden av Düna; 40,640 inv. (1925). Är
huvudort i prov. Lettgallen, viktig
järnvägsknut (linjerna Warschau—Petersburg och
Riga—Smolensk), fästning och livlig
handels-ort. Drev före världskriget stor handel
med lin, hampa, talg och trävaror och hade
1913 omkr. 111,000 inv. D. anlades 1274 av
Tyska orden och tillhörde Polen 1559—1772.
Intogs av ryssarna 1576 under Ivan IV, av
svenskarna 1627 (J. De la Gardie) och 1655
(G. A. Lewenhaupt), åter av ryssarna 1656.
Tillhörde Ryssland 1772—1920. — Under
världskriget kämpades sedan 9 sept. 1915
omkring D., men först 18 febr. 1918 lyckades
tyskarna, sedan kriget mot Ryssland
återupptagits efter avbrottet i fredsförhandlingarna
i Brest-Litovsk, intaga fästningen. 30 sept.
1919 erövrades D. från bolsjevikerna av ester
och letter. Se vidare Polsk-ryska
fronten.
Dynamik (av grek. dy’namis, kraft). 1. Den
avdelning av mekaniken, som behandlar
kroppars rörelser under inverkan av mekaniska
krafter. Stundom uppdelar man d. i två
avdelningar, k inem atiken, som uteslutande
sysselsätter sig med rörelserna utan att
behandla krafterna, och kinetiken, som
däremot behandlar krafterna och rörelserna
såsom beroende av varandra. De flytande
ämnenas d. kallas även hydrodynamik, de
gasformigas aerodynamik. J. T.
2. Läran om nyanserna och styrkegraden
hos toner; de stora motsatserna betecknas
piano (p) och forte (f), de förmedlande
övergångarna crescendo (tillvägande) och
decre-scendo (avtagande). Svagare än piano äro
sedan pianissimo (pp) och pianopianissimo
(ppp); starkare än forte äro fortissimo (ff) och
fortefortissimo (fff); sällsyntare äro pppp och
ffff. Sforzato på enstaka toner betecknas sf,
sfz eller \/ och >. De dynamiska tecknen
uppstodo så småningom på 1600-talet och
utvecklades vidare under det följande
århundradet. — Jfr H. Riemann, »Musikalische
Dynamik und Agogik» (1884). T. N.
Dynamisk (av grek. dy’namis, kraft),
själv-verkande, verkande genom egen kraft (jfr
Mekanisk). — Dynamisk geologi
avser de krafter, som givit el. giva
upphov till jordklotets geofysiska utveckling. Se
Geologi. — Dynamisk
metamorfos, se Bergarts metamorfos. —
Dynamisk meteorologi, läran om
väderleken, betraktad som fysikalisk disciplin, se
Meteorologi.
Dynami’sm (av grek. dy’namis, kraft), den
åsikt, enl. vilken det varandes innersta väsen
är kraft. T. ex. enl. den dynamiska
uppfattningen av materien är denna en kraft. C.H-m.
Dynamit (av grek. dy’namis, kraft), den
klass av sprängämnen, vilken är baserad på
och till sin huvudbeståndsdel utgöres av
nitro-glycerin (se d. o.) och som ett 60-tal år varit
den mest använda sprängämnestypen. Det
var svensken Alfred Nobel (se d. o.), som
först upptog försöken med fabriksmässig
tillverkning av nitroglycerin och omsider
lyckades framställa ett lätt hanterbart och relativt
ofarligt sprängämne, som han kallade d.
Till en början hade nitroglycerin använts
i flytande tillstånd, men Nobel insåg snart,
att alltför stor risk var förenad med ett
dylikt förfaringssätt, varför han sökte ett
lämpligt uppsugningsmedel för att få
nitro-glycerinen i fast form. Först använde han
svartkrut men övergick snart till kiselgur,
som visade sig ha en mycket hög
uppsugande förmåga. Detta sprängämne,
gurdy-namit, var flera år i bruk i svenska gruvor
och för andra ändamål, men även denna typ
visade sig otillfredsställande, i det att
nitro-glycerinen endast var mekaniskt uppsugen i
kiselgurens porer, varför den under den
varmare årstiden delvis trängde ut ur porerna
och genomdränkte patronpapperet och
vintertid lätt blev utsatt för frysning. Nobel fann
sedan, att nitrocellulosa med låg kvävehalt
löser sig i nitroglycerin till ett gelatin, och
genom att dessutom tillsätta absorberande
ämnen, såsom ammoniumnitrat, natriumnitrat
och trämjöl i vissa proportioner, fick han ett
degartat plastiskt sprängämne, där samtliga
inblandningsämnen voro medverkande vid
explosionen. Genom detta nya preparats
formbarhet, höga specifika vikt, stora effekt,
relativa okänslighet för vatten och förmåga att
bibehålla nitroglycerinen, utan att denna
»ut-svettas», hade d. nått sin fulländning.
D. tillverkas i avlånga, efter borrhålens
diameter avpassade patroner, som inslås i
paraffinerat papper samt förpackas i paket
eller kartonger, vilka emballeras i trälådor,
invändigt beklädda med asfaltpapp el. dyl.
Av de dynamitsorter, som tillverkas inom
landet, må nämnas gummidynamit,
extradynamit, Nobeldynamit, e
x-tranobelit, Boforsdynamit och e
x-pressdynamit, vilka mer eller mindre
skilja sig från varandra i sammansättning.
Av dessa innehåller gummidynamiten största
procenthalten nitroglycerin (92 %) och är
avsedd för sprängning av särskilt hårda malmer.
övriga dynamitsorter ha nedanstående
sammansättning:
40—65 % nitroglycerin
30—40 % alkalinitrater
2—5 % trämjöl
3—5 % nitrocellulosa.
För att bringa d. att explodera nyttjar man
tändhattar av koppar el. aluminium, försedda
med kraftiga tändsatser, ss.
knallkvicksilver, trinitrotoluol, blyazid etc. Tändhatten
i sin tur tändes medelst svartkrutsstubin eller
på elektrisk väg.
D. äger så tillvida en olägenhet, som den vid
längre tids förvaring vid + 11° C eller
därunder fryser, varför dylika patroner måste
upptinas i därför avsedda dynamitvärmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
