Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edikt - Edil - Edinburgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Edil—Edinburgh
308
särskilt av ämbetsman i forntidens Rom,
avseende dels tillfälliga förhållanden, dels
veder-börandes verksamhet under ämbetsåret. Mest
bekanta äro prétorsedikten. Vid sitt tillträde
till ämbetet utfärdade pretorn ett e.,
innehållande de rättsregler, som han ämnade följa
vid rättskipningen. Vanl. upptogs detta e.
med nödiga ändringar och tillägg av
efterträdaren; så växte edikten, som avfattades i
samråd med erfarna jurister, med tiden i omfång
och ordnades systematiskt samt blevo som
pre-torisk rätt, ius praetorium (senare ius
honora-rium; se Romersk rätt), supplement till lag
i egentlig mening. Genom juristen Salvius
lu-lianus blevo (omkr. 129 e. Kr.) då gällande
bestämmelser ur ius praetorium sammanfattade
under namn av edictum perpetuum (ständigt,
d. v. s. allmängiltigt e.), som påbjöds till
efterlevnad och blev en av grundvalarna för
lusti-nianus’ (se d. o.) lagverk. —
Provinsståthållarnas e. hade i viss mån samma betydelse
för provinsen som pretorns för Rom. Under
kejsartiden fingo efter hand kejsarens edicta,
allmänna kungörelser (liksom hans decreta,
beslut i rättssaker, och rescripta, skriftliga
svar), kraft av lag. Denna betydelse har e. i
edictum Theodorici av 500 e. Kr. (se R
o-mersk rätt). — Några statsakter i nyare
tid kallas e., bl. a. nantesiska ediktet
(se d. o.) av 1598,
restitutionsedik-tet (se d. o.) 1629 och det av Hollands
ständer 1667 beslutade s. k. eviga ediktet
(se Nederländerna, historia). H. Sgn.
Edil (lat. aedilis, av aè’dis, tempel; måhända
urspr. »tempelherre», föreståndare för Ceres’
tempel), titel på vissa fornromerska
ämbetsmän. I början (från 494 el. 471 f. Kr.) funnos
två plebejiska ediler som biträden åt
tribu-nerna; från 366, då plebejerna fått rätt att
bekläda konsulatet, valdes även två kuruliska
ediler (se K u r u 1 i s k). Det nya ämbetet stod
öppet även för plebejerna. Ediler valdes för
ett år; de fingo efter hand rang efter
pre-torerna. Under slutet av republiken
innefattade deras befogenhet mest polisuppsikt,
näml. 1. Cura urbis: uppsikt över staden (med
gator, byggnader, tempel m. m.), renhållning,
vattenledningarna och deras nyttjande, bad,
värdshus, vissa offentliga ställen o. s. v. samt
allmän säkerhet och ordning. — 2. Cura
annonae: övervakande av livsmedelshandeln, av
mått och vikt, sanitär undersökning av
födoämnen, överinseende över slavmarknaden,
tillsyn över att livsmedelspriset ej stegrades för
mycket m. m. — Härtill kom 3. Cura
ludo-rum: anordnande av festspelen. Detta
göro-mål blev i senare tider det viktigaste och
kostsammaste, i det att uppåtsträvande
äm-betssökande genom praktfulla spel, vartill
statsbidraget långt ifrån räckte, sökte vinna
folkets ynnest som medel till befordran. —
Under Augustus övergick större delen av e:s
verksamhet till andra personer, cura annonae
till en praefectus annonae och anordnandet av
spelen till pretorerna. — Edilsämbetet
före
kom utom i Rom även i många städer i
Italien och provinserna. (H. Sgn.)
Edinburgh [e’dinb(e)re]. 1.
(Edinburgh-s h i r e.) Grevskap i Skottland, se
Midlo-t h i a n. — 2. Huvudstad i Skottland, s. om
Forthviken, fordom de skotska konungarnas
residens och alltjämt säte för landets
förnämligaste kulturinstitutioner samt högsta
judiciella och kyrkliga myndigheter; 427,300
inv. (1925). Stadsområdet (131 kvkm)
sträcker sig från Forthvikens strand mot s. upp
mot Pentland hills och genomflytes av Water
of Leith. E :s stadsbebyggda del
genomdrages av tre höjdsträckningar i riktning
v. s. v.—ö. n. ö., markerade av resp. Calton
hill, Castle rock och Arthur’s seat. över den
mellersta och s. höjdsträckningen, skilda åt
av en djup sänka (gatustråket Cowgate—
Holyrood road) utbreder sig Old town med
trånga, branta gator och höga, smala hus (ofta
10—12 våningar). På den branta Castle rock
(140 m ö. h.) reser sig imponerande det gamla
slottet (The castle), fordom starkt fäste; de
äldsta nuv. byggnaderna härstamma från
slutet av medeltiden. Old towns huvudgata är
stråket High Street—Canongate; vid denna
märkas S:t Gileskyrkan (urspr. från
1100-talet, nybyggd 1385—1460, restaurerad på
1800-talet), Tronkyrkan (från 1600-talet) och
det s. k. John Knox’ hus. Bakom S:t Giles
ligger parlamentshuset, numera säte för
Skottlands högsta domstol och inrymmande stora
bibliotek, Advocates’ library och Signet
libra-ry. Holyrood palace (vid ö. ändan av
Canongate), de skotska konungarnas forna residens,
är rikt på historiska minnen; de flesta nuv.
byggnaderna uppfördes av Karl II. ö. därom
reser sig Arthur’s seat (251 m ö. h.), som
jämte kringliggande höjder utlagts till park,
King’s park. S. om Cowgate vidtaga yngre
delar av Old town; här märkas universitetet
(uppfört 1789—1828), Royal scottish museum,
Heriofs school m. fl. I s. begränsas Old town
av parken The meadows; s. härom utbreda sig
vidsträckta förstäder (Newington, Whitehouse,
Morningside m. fl.), delvis bebodda av de
fattigare klasserna. Sänkan mellan mellersta och
n. höjderna avgränsar Old town i n. Den
upptages av den vackra, välordnade
parkanläggningen Princes street gardens (många statyer
och monument) och den vidsträckta
Waverley-bangården. Sänkan passeras av två viadukter
och en bank (The mound); vid den senare
National gallery och Royal institution. Norrut
vidtagér New town, delvis byggd på n.
höjdsträckningen, med breda, raka gator, öppna
platser och vackra privathus; v. delen omkring
S:t Mary’s cathedral (1874—79) är E:s
fashionablaste stadsdel. Huvudgatorna äro Princes
street, George street och Queen street; omkring
S:t Andrew square ligga de flesta bankerna
och försäkringsanstalterna. Bland offentliga
byggnader märkas Register Office
(riksarkivet), posthuset och National portrait gallery.
I ö. höjer sig Calton hitt (92 m ö. h.) med
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
