Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Effen, Justus van - Effusion - Effusiv bergart - Efialtes - Efod - Efor - Eforal - Eforat - Eforus - Efraim och Manasse - Efraims söner (Efraims döttrar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Effusion—Efraims söner
336
prosastil. E:s reseintryck från Sverige 1719
läsas i 2:a uppl. av Le Misanthrope (jfr H.
Wieselgren i Hist. Tidskr. 1893). Holl.
mo-nogr. av W. Zuydam (1922). R-n B.
Effusiön, en gasmassas utströmning genom
ett litet hål eller en porös vägg.
Effuslv bergart, se Bergart.
Efia’ltes, grek. (lat. Ephia’ltesj. 1. Se
Aloaderna. — 2. En tessalier, som vid
Thermopyle (480 f. Kr.) visade perserna en
väg, på vilken de kringgingo grekerna. E.
förklarades fredlös och dödades sedermera.
Eföd, hebr., i äldre tider antagl. ett
klädstycke, som utgjorde den judiske prästens
enda ämbetsdräkt; vidare en del av den
judiske översteprästens ämbetsdräkt (se Öve
r-s t e p r ä s t). E. kallades även (jfr Dom. 8: 27;
18: 14—20) en gudabild. Litt.: I. Benzinger,
»Hebräische Archäologie» (1907). S. H-r.
Efor [efå’r] (grek. e’foros, uppsyningsman),
i flera forngrekiska stater (huvudsaki. de
do-riska) titel för regeringsmedlemmar och vissa
högre ämbetsmän. — Mest bekanta äro
efo-rerna i Sparta. Ämbetets ursprung är ovisst
och omtvistat; det utvecklade sig snart till en
kontrollerande myndighet, som hade att vaka
över att författningen upprätthölls. Från
mitten av 500-talet framträda e. som
innehavare av en verklig regeringsmakt, genom
vilken konungarna, rådet och folkförsamlingen
alltmera trängdes i skuggan. I sin hand
förenade e. ledningen av den inre och den yttre
politiken, lagskipningen, polismyndigheten
samt uppsikten över ungdomens uppfostran
och medborgarnas enskilda liv. Varje statens
ämbetsman kunde av dem ställas inför rätta,
ådömas böter, avsättas och fängslas. Själva
konungarna måste på kallelse inställa sig
inför deras tribunal. T. o. m. i fält, där
konungarnas makt eljest var oinskränkt, blev
det brukligt, att dessa övervakades av två
e., som åtföljde dem. E. voro fem och valdes
årl. bland alla spartiater. De kunde av sina
efterträdare ställas till ansvar för sin
förvaltning. — Jfr Ef orus. A. M. A.*
Eforäl, som har avseende på en eforus. —
Eforalstyrelse, se Eforus.
Eforät, eforusbefattning. Se Eforus.
E’forus (i plur. vanl. e f ö r e r; lat. e’phorus,
grek. e’foros), eg. uppsyningsman, titel, som
tillkommer biskop i hans egenskap av
uppsyningsman över de i hans stift befintliga
allmänna läroverken. Närmare bestämmelser
om biskoparnas befattning med de allmänna
läroverken ha meddelats i de tid efter annan
utfärdade skolordningarna och
läroverksstad-gorna. Genom stadgan för rikets allmänna
läroverk av 18 febr. 1905 blev
eforalmyndig-heten i hög grad begränsad, och de viktigaste
av eforernas åligganden överflyttades till den
i samband med 1904 års läroverksreform
inrättade överstyrelsen för rikets allmänna
läroverk, sedermera benämnd
Läroverksöversty-relsen, vilken fr. o. m. 1920 uppgick i den för
landets skolväsen gemensamma
Skolöversty
Ord, som saknas under E, torde sökas under A.
relsen. Enl. sistnämnda stadga tillkommer det
e. att ha uppsikt över de allmänna läroverken
i stiftet och särskilt över det sätt, på vilket
kristendomsundervisningen vid dem handhas,
börande han, därest brister av honom
bemärkas, därom hos Skolöverstyrelsen göra
anmälan. E. äger dessutom bl. a. att utsätta dag
för termins början och slut samt tid för
årsavslutning och att vid årsavslutningen
hemförlova ungdomen. Honom tillkommer
även att förordna inspektor vid vissa
läroverk, utse ordf, i styrelsen för samskola samt
avge utlåtande om sökande till ord.
lärartjänster i kristendom. För de allmänna
läroverken i Stockholms stad utövas
eforalmyn-digheten av Direktionen över Stockholms stads
undervisningsverk (se d. o.). P. E. L-m.*
Efraim och Manasse voro Josefs söner,
men de adopterades av sin farfader, Jakob,
och E. fick därvid företräde framför Manasse,
ehuru denne var äldre (1 Mos. 41: 50 ff.; 48).
Denna berättelse vill förklara huru E. kunde
bliva en fullmyndig stam i Israel och huru
den kunde bliva mäktigare än Manasse. E:s
stam betraktade E. som sin stamfader, och
den intog måhända en ledande ställning redan
under Josua, som var efraimit. Efter rikets
delning var E. förnämst av det norra rikets
stammar. Norra riket kallades därför också ofta E.
(Jes. 7: 5; Hos. 4: 17). — E:s bergsbygd
utgjordes av den fruktbara trakten n. om Betel
och synes urspr. ha varit boningsplats för både
E. och Manasse (Jos. 17: 14 ff.). (S. H-r.)
Efraims söner (Efraims döttrar), den
populära benämningen på en med
russellia-nismen (se d. o.) delvis besläktad
apokalyp-tisk riktning. Dess upphovsman är
Charles Lee (f. i Uppland 1840; hette urspr.
Karl Lindquist). Då han på grund av
fattigdom ej kunde tillfredsställa sin studielust,
utvandrade han i början av 1860-talet till
Amerika, deltog där i inbördeskriget,
genomgick därpå något slags medicinskt college
och uppträdde sedan som läkare. Utgången
från baptistiska kretsar, framträdde han
jämte sin svenskfödda maka, Julia Lee,
med en egen religiös åskådning, i vilken de
negativa momenten utgöras av förnekelsen av
treenighetstron och själens odödlighet och det
positiva inslaget av en »vetenskaplig»
bibeltolkning enligt den »dubbla planens» princip:
alla i bibeln omnämnda händelser måste i
framtiden återkomma i lika form. De nuv.
kyrkorna, både stats- och frikyrkliga, samt
deras präster förkunna en falsk lära genom
sitt tal om ett himmelrike för själen efter
döden. Enligt Lee skall det nya riket
upprättas här på jorden av ättlingarna av
Israels tio förskingrade stammar, främst av
Efraims löftesrika stam. Denna återfinnes
nu i Sverige, vars historia vittnar om
uppfyllelsen av profetian om Josef (1 Mos. 49: 22
ff.). — Rörelsen har sitt centrum i Chicago och
utger därifrån tidningen Stjernan och Spiran.
Därjämte bedriver den en ej obetydlig
»mis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
