Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egyptisk konst - Arkitektur - Skulptur och måleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Egyptisk konst
410
Bild 19. Från v. till h.: lotuskapitäl, papyruskapitäl, palmkapitäl.
lens centrum utgjorde en av kolonnader
omgiven gård; tempelväggarna voro prydda med
reliefer. Under Gamla riket vilade
stormännen kring sin härskares pyramid i mastabor,
rektangulära gravbyggnader med platt tak
och sluttande sidor (bild 4). Mot slutet av
perioden började man i övre Egypten urholka
gravkamrar i klippväggarna, en gravtyp, som
under Nya riket blev förhärskande och
upptogs av faraonerna; de största kungagravarna
tränga ända till 100 m in i berget. I den
ödsliga Konungarnas dal i ökenbergen
vid Tebe funnos de sorgfälligt dolda
kunga-grifterna, medan dödstemplen lågo nere på
slätten längs v. ökenranden. — Nya riket
är de jättelika tempelanläggningarnas tid.
Det i flera omgångar uppförda Amontemplet i
Karnak vid Tebe består av en mängd
pelarhallar och öppna gårdar samt av stora
tornbyggnader flankerade portar, s. k. pyloner (jfr
bild vid art. E d f u). Vidare märkes vid Tebe
det stora Amontemplet i Luksor. Av de
te-banska dödstemplen finnas bevarade
Hat-schepsuts vita terrasstempel vid Der el-bahri
ise Egypten, bild 22), Ramses II:s
Rames-seum, Ramses III:s tempel vid Medinet Habu
m. fl. Vid Abydos märkes Seti I:s sköna
dödstempel. Ramses II lät utföra flera stora
klipptempel; de bägge förnämsta ligga vid
Abu Simbel (se d. o. med bild) i Nubien. Vid
el-Amarna har man utgrävt Amenofis IV :s
residensstad med ruiner av enkla radhus och
ståtliga, av trädgårdar omgivna palats (bild
5). Grävningarna ha visat, att de
egyptiska boningshusen voro omsorgsfullt inredda
■med badrum, klosetter, avloppsledningar m. m.
— Den egyptiska byggnadskonsten motstod
länge framgångsrikt det grekiska inflytandet.
Ännu under ptolemaierna och de romerska
kejsarna uppfördes i rent egyptisk stil så
storslagna tempel som de i Dendera (se d. o. med
bild), Edfu (se d. o. med bild) och Philae.
Först kristendomens seger medförde en
brytning med de gamla traditionerna.
Skulptur och måleri. Redan från den
förhistoriska tiden finnas beaktansvärda
skulpturverk ; alldeles utmärkta äro några
djur-relieter. Även primitiva vasmålningar m. m.
förekomma. Under de bägge första
dynastierna utvecklar sig den karakteristiska
egyptiska stilen. Redan från 4:e dynastien
känner man åtskilliga förträffliga statyer, vilka
härröra från dödstempelruinerna eller
mastabornas omsorgsfullt igenmurade
statykamrar ; liksom nästan alla egyptiska statyer
voro de näml, avsedda för dödskulten. Man
inriktade sig särskilt på att förläna
ansiktena ett levande uttryck; ofta förekomma
inlagda ögon av kvarts och bergkristall med
ett bakomliggande stift för att markera
blicken. Kropparna äro vanl. konventionellt
utförda med grova ben och fötter, men
hållningen är imponerande. På mastabornas
innerväggar förekomma färglagda reliefer eller
målningar på stuck med motiv från det
dagliga livet; enl. egyptisk tro kunde de på
magiskt sätt få liv och bilda en ny värld för den
döde. Perspektiviskt tecknade figurer
förekomma ej. Karakteristiskt är det schema,
enligt vilket människokroppen nu och senare
framställdes, med huvudet tecknat från sidan
men ögat en face, skuldrorna framifrån,
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
