Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriskt ljusbad - Elektriskt motstånd - Elektrisk transformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Elektriskt motstånd—Elektrisk transformator
650
en el. annan form (halvbad, dusch etc.) med
fördel användas. I terapeutiskt syfte brukas
e. särskilt vid reumatiska åkommor, gikt och
övriga ämnesomsättningssjukdomar, ss.
fett-sot (se Ljus terapi). I. H.
Elektriskt motstånd. Liksom ett smalt rör,
varigenom en vätska pressas fram, övar
motstånd mot vätskan, desto mera, ju längre och
smalare röret är, utövar även en metalltråd
eller annan ledare ett motstånd mot den
elektriska strömmen. Motståndet (R) mätes i o h m
(se Elektriska enheter) och
beräk-c x 1
nas ur följ, formel: R = ——., där 1 =
ledarens längd i m, q = dess genomskärningsarea
i kvmm och c = specifika ledningsmotståndet
= motståndet hos en ledare av 1 m längd
och 1 kvmm genomskärningsarea. Värdet på
c vid + 18° C för några rena metaller
an-gives här: silver O,oi6, koppar 0,017,
aluminium 0,032, järn 0,1—0,15, kvicksilver 0,958. För
orena metaller ligga värdena högre, och hos
vissa legeringar är det särskilt stort, t. ex.
konstantan 0,49, manganin 0,42, kromnickel
1,2. Vid temperaturhöjning ökas c vanl. med
omkr. 0,4 % per gr. för nästan alla rena
metaller; för konstantan och manganin är
ändringen försvinnande liten, varför dessa
metaller användas till motståndsetalonger och
reo-stater. För undvikande av självinduktion i
sådana brukar tråden lindas med början i
mitten, så att de båda hälfterna alltid komma
att följas åt och därmed motverka varandra
i magnetiskt hänseende, s. k. b i f i 1 a r
lind-ning. För kol är temperaturkoefficienten
negativ. Motståndet vid mycket låga temp.
har studerats av Kamerlingh Onnes, som fann,
att det starkt minskades vid låga temp. och
åtm. för vissa metaller, ss. bly o. kvicksilver,
plötsligt försvann vid några gr. från den
absoluta nollpunkten. Metallen säges då bliva
supraledande. En elektrisk ström, som en
gång alstrats i en kortsluten supraledande
spole, fortfar att cirkulera utan någon
elekt-romotorisk kraftverkan. Motståndet för
växelström i en ledning, som innehåller kapacitet
och självinduktion, blir en funktion både av
dessa storheter och av växelströmmens
frekvens. En stor självinduktion kan visa stort
motstånd mot en växelström utan att
förbruka någon vidare energi, varför ett sådant
s. k. induktivt motstånd (dämprulle,
drossel-spole) är särdeles ekonomiskt. J. T.
Elektrisk transformator (av lat.
transfor-märe, förvandla), en apparat, medelst vilken
elektrisk energi omvandlas från en spänning
till en annan. Transformatorns verkningssätt
grundar sig på den elektriska induktionen (se
Elektricitet, sp. 563). Den består av två
åtskilda men på samma järnkärna anbragta
isolerade lindningar, den primära, som tillföres
elektrisk energi från en kraftkälla, och den
sekundära, från vilken energi av en annan
spänning kan uttagas. Järnkärnan, som man
Bild. 6. Kärntransformator.
för att undvika virvelströmmar utför av tunna,
från varandra isolerade plåtar av järn med
särskilda magnetiska egenskaper (legerad
plåt), är antingen en kärna, på vilken
spolarna äro anbragta,
kärntransformator (bild 6), eller bildar en mantel
omkring lindningarna, [-manteltransformator-]
{+manteltrans-
formator+} (bild
7). På bilderna
betecknas järnkärnan
med K samt de
primära och sekundära
lindningarna med
resp. P och S. — Om
primärlindningen
har t. ex. 10 ggr så
många varv kring
järnkärnan som
se-kundärlindningen,
blir spänningen på sekundärsidan (omkr.) 10
ggr mindre än primärspänningen. — Så länge
transformatorerna utföras för endast relativt
låga spänningar, är den isolering, som anbringas
Bild 7. Manteltransformator.
direkt kring lindningarna, tillfyllest för
erhållande av tillräcklig isolering,
luftisole-rad transformator. En sådan
transformator om 3,000 kva, 11,000/60—90 volt
visas på bild 1. Då emellertid högre spänningar
förekomma eller transformatorn skall
användas i mindre skyddad lokal eller utomhus,
nyttjas oljeisolerad
transformator eller sådan, som placerats i järnlåda med
olja. En dylik transformator, upplyft ur sin
låda, återgives på bild 2. — Transformering
av elektrisk energi försiggår ej utan förluster.
Dessa förluster uppstå dels genom det
motstånd, som järnet utövar mot omväxlande
magnetisering, dels även genom
kopparlind-ningarnas motstånd. Förlusterna, som kunna
uppgå till omkr. 10 % vid mindre
transformatorer, omsättas i värme, som måste
bortledas. Vid luftisolerade transformatorer kan
detta åstadkommas genom ökad
luftcirkulation, ss. vid den på bild 1 visade
transformatorn, som är försedd med pressluftkylning.
Vid oljeisolerade transformatorer åter
upptages värmen av oljan, varifrån den vid
själv-kylda transformatorer (bild 2) bortledes
genom den korrugerade lådan. Självkylda
transformatorer, särskilt sådana med större
effekter, bli emellertid av oekonomiskt stora
dimensioner. Vid stationära apparater avkyles oljan
vanl. genom vatten, som tvingas att cirkulera
genom ett i lådans övre del ovanför trans-
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
