Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emeritikassor - Emeritilön - Emeritus - Emerson, Ralph Waldo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Emeritilön—Emerson
748
tillgångar». Vissa behållna inkomster av
lediga ecklesiastik- och lärarsysslor fördelades
mellan de särskilda för läroverken avsedda
kassorna. E. inrättades i alla stift utom i
Uppsala, Lunds och Karlstads samt i
Stockholm men voro i regel otillräckliga. De blevo
obehövliga, då genom kungl. brev 23 april
1858 lärarna vid de allmänna läroverken fingo
pensionsrätt å allmänna indragningsstaten.
Eme’ritilön (jfr Emeritus). I samband med
regleringen av prästerskapets avlöning 1910
fattades beslut om att bereda e. åt äldre
präster. Härom gåvos bestämmelser i lag 9 dec.
s. å. E. utgår från kyrkofonden (se d. o.)
och kan tilldelas ord. och e. o. präst, som
tjänstgör i territoriell församling (med
undantag för präst i Karlsborgs församling och
kyrkoherde i prebendepastorat). För ord.
tjänstinnehavare utgör e. 80 % av den
reglerade lönen, dock högst 4,500 kr. och lägst
för kyrkoherde 3,200 kr. och för
komminister 2,000 kr.; för e. o. präst utgör den 1,500
kr. Sammanlagt må högst 500,000 kr. för år
användas till e. Kyrkomötet 1926 godkände
alternativt ett förslag från K. m:t om att
höja maximibeloppet till 570,000 kr., därest
ej kyrkomötets framställning om 750,000 kr.
kunde bifallas. K. m:t har till 1927 års
riksdag avlåtit proposition om godkännande av
förstnämnda höjning, som betingas av en
omläggning av det å e. utgående
dyrtids-tillägget. Konungen utfärdar för lagens
till-lämpning erforderliga föreskrifter och utser
innehavare av e. Ord. präst är pliktig att,
mot åtnjutande av e., från tjänsten avgå,
när han fyllt 75 år el. när han fyllt 65 år
samt mer än 3 av de senast förflutna 5 åren till
följd av obotlig sjukdom el.
ålderdomssvaghet varit urståndsatt att själv fullgöra sina
tjänsteåligganden och av sådan anledning
åtnjutit tjänstledighet; e. o. präst må erhålla
e., när han uppnått 60 års ålder. Vid lagens
utfärdande redan utnämnd tjänstinnehavare
är dock ej mot sitt bestridande skyldig att,
mot åtnjutande av e., avgå från sin
befattning. Kung. 8 nov. 1918 meddelar föreskrifter
om formerna för tilldelande av e., dess
utbetalande m. m. Genom kungl. brev 24 april
1923 har antalet e. bestämts att fr. o. m.
ecklesiastikåret 1924—25 utgöra för
kyrkoherdar högst 80, för komministrar och med
dem jämställda högst 20 och för e. o. präster
högst 25. För 1926 års kyrkomöte framlade
K. m:t förslag om beredande av pension åt
biskop under benämningen e. fr. o. m. 1 maj
1927. Kyrkomötet godkände förslaget, som
av K. m:t förelagts 1927 års riksdag. Enligt
detta förslag skulle från
biskopslöneregle-ringsfonden kunna till biskopar utgå 2 e. å
9,000 kr. Biskop skulle vara skyldig avgå vid
fyllda 75 år, medan biskop, som fyllt 70 år eller
som fyllt 65 år och tillika vore av sjukdom för
framtiden oförmögen att förvalta sitt ämbete,
skulle kunna på ansökan erhålla e. Konungen
skulle utse innehavare av e. Fr. Sg.
Vid universiteten funnos före 1840 blott två
e. (i Uppsala). Nämnda år beviljade riksdagen
ytterligare 6 e. om 1,600 rdr banko (2 för
Uppsala och 4 för Lunds univ.). De förbehöllos
åt professorer, bibliotekarier och räntmästare.
Då antalet e. snart visade sig otillräckligt,
medgavs genom kungl. brev 6 juni 1873 åt
nämnda lärare och tjänstemän samt
universitetsadjunkter rätt till pension å allmänna
indragningsstaten. Till e. vid universiteten
utgående statsanslag indrogos därefter
successivt. — Om e. vid elementarläroverken se
Emeritikassor. (A. G-w.)
Eme’ritus, lat., »uttjänt», urspr. om
romerska soldater, som fullgjort sina tjänsteår
(sti-pendia); om tjänstemän i allm., som i stadgad
ordning fått avsked. I Sverige tillkommer
benämningen e. dels präster, som erhållit
emeritilön (se d. o. och Emeritikassor),
dels, enl. kungl. brev 30 jan. 1920,
pensionerade professorer vid universiteten och
Karolinska institutet; en professor e. har under
vissa förutsättningar rätt att meddela
akademisk undervisning samt att använda
arbetsplats på institution och institutionens
vetenskapliga hjälpmedel. I dagligt tal nyttjas
benämningen e. ännu ibland av och om t. ex.
f. d. lärare vid allmänna läroverk o. dyl.
läroanstalter. Fr. Sg.
Emerson [e’mesn], Ralph Waldo,
amerikansk vitter och religiöst-filosofisk
författare (180 3 25/5—82 27/4). Graduerades 1821 vid
Harvard-universitetet, studerade sedermera
teologi och blev unitarisk predikant i sin
födelsestad, Boston. Emellertid lämnade han
1832 av samvetsbetänkligheter den
prästerliga banan, och efter en europeisk resa, under
vilken han gjorde bekantskap med Carlyle,
slog han sig 1835 ned i Concord,
Massachusetts, där han levde som privatman. Tiden
för E :s uppträdande som skriftställare
sammanföll med början av den rörelse, som i
Amerika är känd under namnet
»transcen-dentalism» (se d. o.). Ur denna rörelse
framgick den »nya skolan» bland unitarierna,
vilken satte förnuftet eller det i
människonaturen inneboende gudsmedvetandet över bibeln.
I nära samband med »transcendentalismen»
stodo de filantropiska strävanden, vilka
sedermera ledde till slaveriets avskaffande. E.
blev som tänkare en av de främsta
representanterna för rörelsen. De första
resultaten av hans meditationer voro »Nature» (1836;
»Naturen», 1855; ny övers., 3:e uppl. 1925) och
»Literary ethics» (1838). Den förra anger arten
av hans idealistiska världsåskådning. — Efter
Margaret Fuller (grevinnan Ossoli) redigerade
han under några år (till 1844) tidskriften The
Dial, ett organ för ovannämnda rörelse. I ett
föredrag, »The method of nature» (1841), och
i »Man the reformer» (i The Dial 1841)
framstår E:s tro på personlighetens rätt och plikt
samt på dess framåtskridande. En resa till
Europa (1847) resulterade i hans två mest
bekanta böcker, »Representative men» (1849—
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
