Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enslinje - Enslöv - Ensmärke - Enso - Ensor, James - Enspännare - Enstatit - Enström, Axel Fredrik - En suite - Ensymmetrisk - Ensädesbruk - Entablement - Entada - Entasis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Ensmärke—Entasis
888
Till art. E n sl i n j e,
Fartyget styr i enslinjen Kobbens n. udde—Almö s.
udde, vilken e. bär klart för landgrundningen från
Ekholmen och för Malgrundet; i närheten av Almö s.
udde girar fartyget babord hän och styr i den sektor,
som begränsas av enslinjen Almö s. udde—ö. huset på
Almö och av enslinjen Almö s. udde—mitten av sundet
mellan Måsen och Ekholmen, för att gå klart
Malgrundet och landgrundningarna från Flisan och Kobben.
Nissan och är övervägande en bergig
skogs-och mosstrakt. Huvudbygden ligger i Nissans
dalgång. 2,428 har åker, 11,671 har
skogs-och hagmark. Inom socknen del av
Oskar-ströms municipalsamhälle. Pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontrakt.
Ensmärke, se E n s 1 i n j e.
E’nso, industriell anläggning (grundlagd
1887) i Jääskis socken, Viborgs län, Finland,
tillhörande E. a.-b. (aktiekap. 30 mill. fmk),
vars aktiestock innehas av a.-b. W. Gutzeit &
c:o (se Gutzeit). Sulfitcellulosafabrik,
pappfabrik, pappersbruk och såg; total produktion
omkr. 50,000 ton sulfitcellulosa, 18,000 ton
träpapp och 2,000 ton papper. O. Brn.
Ensor [änsä’r], James, belgisk målare (f.
1860). F. i Ostende (fadern var engelsman),
studerade i Bryssel, framstod som en av de
djärvaste och mest personliga inom den
belgiska secessionistgruppen »Les XX», som han
var med om att stifta och som hade sin första
utställning 1884. Han har behandlat de mest
olikartade ämnen, från fantastiska
kompositioner till porträtt, landskap, marin och
stilleben, samt är en originell och överraskande
kolorist. Även hans satiriska -teckningar och
raderingar ha väckt uppmärksamhet. E. är
även författare och kompositör. Se »J. E.,
peintre et graveur» (1899; 111 av E:s bilder);
monogr. av E. Verhaeren (1908) och H. v.
Garvens-Garvensburg (1913). G-g N.
Enspännare, från 1500- och 1600-talet namn
på visst slag av manskap vid rytteriet.
Benämningen torde bero på att en e. icke hade
mer än e n häst, som han själv red. Termen
har ur den militära betydelsen utvecklats att
beteckna ridande postbud, kurir eller betjänt.
Längst bibehöllos e.-befattningar vid vissa
länsstyrelser; de blevo 1856 förvandlade till
vaktmästarsysslor. M. B-dt.
Enstatlt, se Pyroxenmineral.
Enström, Axel Fredrik, civilingenjör,
vetenskapsman (f. 1875 21/s). Utexaminerades
från Tekniska högskolan 1894 och blev 1902
fil. lic. vid Uppsala univ. E. var 1896—1903
assistent och e. lärare i fysik och
elektroteknik vid Tekniska högskolan samt verkade som
lärare vid
Artilleri-och ingenjörhögskolan
1898—1908 och vid
Sjökrigshögskolan 1900—
08. E. var 1903—16
delägare i Elektriska
prövningsanstalten i
Stockholm och utförde
som konsulterande
ingenjör inom det
elekt-rotekniska facket ett
banbrytande arbete.
Knappast något
projekt till elektriska
an
läggningar av betydelse för stat, kommuner el.
större enskilda företag i Sverige såg under
denna tid dagen, utan att E. på något stadium
medverkat därvid. 1916—19 var E. t. f.
byråchef i Kommerskollegium och fick 1919
kommerseråds titel. 1918 tog han initiativ till
bildande av Ingenjörsvetenskapsakademien (se
d. o.) och utnämndes 1919 till akad:s verkst.
dir. med professors titel, i samband varmed han
lämnade sin befattning i Kommerskollegium.
Led. av Vet.-akad. 1922. E. har anlitats för
ett stort antal offentliga utredningar av
elekt-rotekniska spörsmål, bl. a. i samband med
elektrifieringen av statens järnvägar. Han
har författat en mängd avh. och uppsatser,
varav många i Teknisk Tidskrift, vars
fackavdelning för elektroteknik han redigerade
1899—1906. Stor uppmärksamhet väckte E:s
»Om periodiciteter i de ekonomiska lagarna
och därmed sammanhängande fenomen» (1914),
där han sökte uppvisa en viss lagbundenhet
hos konjunkturföreteelserna och satte deras
växlingar i samband med solfläckarnas
perioder (»E:s kurvor»). G. H-r.
En suite [ä sui’t], fr., i följd, i rad.
Ensymmètrisk, se B 1 o m m a, sp. 560.
Ensädesbruk, se Enskiftesbruk.
Entablement [ätablomä’], fr., bjälklag (se
d. o. 2).
Entäda, tropiskt släkte av fam.
ärtväxter. E. scandens el. gigalobium är en
västindisk buske, vars ända till 1 m långa baljor
innehålla stora, runda och platta frön (över
5 cm i genomskärning), som ibland av
Golfströmmen föras till n. v. Europa, ja, ända till
Spetsbergen. De äro kända av fiskare vid
Norges kuster; i Sverige äro de 2 gånger funna
i torvmossar på ön Tjörn. Dessa fynd visa,
att en gren av Golfströmmen förr hade friare
tillträde till Skagerak och Kattegatt än
nu. (G. L-m.)*
E’ntasis, grek., böjning, den svängda
profillinjen hos ett kolonnskaft. Då kolonnen
avsmalnar uppåt, såsom i den doriska stilen,
formas kolonnskaftet oftast icke som en
stympad kon utan med mer eller mindre stark e.,
d. v. s. så, att profillinjen nedtill stiger
lod
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
