Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstuna-Kuriren - Eskilstuna stålpressningsaktiebolag - Eskilstunaån el. Torshällaån - Eskilsäter - Eskimå (Eskimo, vävnad) - Eskimåer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Eskilstuna stålpressningsaktiebolag—Eskimåer
1040
utges och 1915 blev daglig. Bland dess
huvudredaktörer märkas C. G. Ekman 1907—13 och
August Ljunggren jan.—sept. 1919; nuv.
chefredaktör är J. A. Selander (f. 1887).
Tidningens ägare är Eskilstuna-Kurirens
tryckeri-a.-b.; dess politiska ståndpunkt är
liberal.
Eskilstuna stålpressningsaktiebolag, som
grundades 1893 och äges av a.-b. Separator i
Stockholm, omfattar press-, förtennings- och
galvaniseringsverk i Eskilstuna samt
plåtvalsverk och elektrisk vattenkraftstation vid
Skogstorp i Södermanlands län.
Tillverkningen utgöres av pressgods samt järn- och
stålplåt, särskilt delar till mjölkseparatorer,
mejeri- och hushållskärl, renhållningskärl,
fältkokkärl, militärhjälmar, stålmantlar för
torpeder och minor samt s. k. tunnplåt (bl. a.
pressplåt, dynamoplåt och antimagnetisk plåt).
Tillv.-värdet utgjorde 1926 omkr. 4,5 mill. kr.
och arbetarantalet s. å. 650. G. H-r.
Eskilstunaån el. To r shällaån,
Hjälmarens avloppså till v. Mälaren förbi
Eskilstuna och Torshälla. Lämnar Hjälmaren i sjöns
ö. ända och kallas i sitt övre lopp H y n d
e-vadsström. E. bildar fall vid Rosenholm
och Rosenfors samt inom städerna Eskilstuna
(se d. o.) och Torshälla. Ån utfaller 2 km
nedanför den senare staden i fjärden Blacken.
Längd 30 km. Vattenområdet, med
Hjälmarens tillflöden, är 4,310 kvkm.
Eskilsäter, socken i Näs härad, Värmlands
län; omfattar yttersta delen av halvön
Värmlandsnäs och Lurö skärgård; 63,85 kvkm, 775
inv. (1927). Fastlandsdelen utgöres av delvis
skogiga slätter mellan nord—sydliga
bergkullar. Om Lurö skärgård se d. o. 1,568 har
åker, 3,668 har skogs- och hagmark. Egendom:
Rosenborg. Ingår i Millesviks, Botilsäters, E :s
och ölseruds pastorat, Karlstads stift, Nors
kontrakt.
Eskimå (E s k i m o), en tjock och mjuk
dubbelvävnad av kardullsgarn, mest använd till
vinteröverplagg. Rätsidan har genom
beredningen en fullt täckande men slätskuren
ullyta. G. H-r.
Eskimåer (av esquimaux, en förfranskning
av ett ord ur algonkinspråket = »en, som
äter rått kött»), namnet på jordens nordligast
boende folk. Själva kalla de sig innuit, vilket
också betecknar människor i allm. De äro
mestadels ganska småvuxna och kortbenta och
ha svart, rakt hår. Om deras
släktskapsförhållanden ha meningarna gått rätt mycket
isär, då man på grund av vissa mongolaitade
drag, särskilt inom vissa stammar, velat
härleda dem från Asien. Numera får det dock
anses fastslaget, att de tillhöra indianernas
släktskapskrets och att den egenartade
eskimåkulturen har sitt urhem v. om Hudson bay.
E:s nutida utbredning sträcker sig över hela
arktiska Amerika, och en stam, yuit, har, som
det förefaller i ganska sen tid, vandrat över
till tjuktjernas land i Asien. Såväl vid den
atlantiska som vid Stillahavskusten ha de
dock förr varit spridda längre söderut än i
nutiden. De ha fordom även gått längre
norrut än nu, vilket framgår av fynd på de
numera obebodda nordligaste öarna i den
ark-tisk-amerikanska gruppen, t. ex. vinterhus
ända uppe vid Lake Hazen på 82° n. br. Även
i Grönland går den nutida bebyggelsegränsen
sydligare än den forna, men landets
nordspets har dock icke, i motsats till vad man
förr antog, kringvandrats av dem. Nu finnas
inga e. norr om Humboldtglaciären.
E:s antal torde knappast nå upp till 25,000,
varvid dock grönländare (se d. o.) uteslutas.
Danska Grönlands befolkning är näml, ett
biandfolk, delvis starkt förändrat genom
europeiskt inslag och påverkan av den 200-åriga
kolonisationen. Eskimåfolket är uppdelat i
en mängd stammar, som bruka sammanfattas
i tre huvudgrupper: östeskimåerna i
Grönland, Baffinsland och Labrador,
centraleskimåerna vid kontinentkustens
mellersta del och på de närmast liggande
öarna samt västeskimåerna vid
Mac-kenzie, Point Barrow och i Alaska. De olika
stammarna stå dock fortfarande i en viss
beröring med varandra.
E. äro nomader och huvudsaki. kustfolk,
som hämta sitt uppehälle till större delen från
havet. Särskilt central- och västgruppernas
stammar förlägga dock sin jakt delvis inåt
land och hämta därifrån trävirke m. m.
Enstaka rena inlandsstammar finnas också.
Vinterbostäderna äro antingen hus, byggda av
sten, valben eller trä, eller också snöhyddor.
Vinterhus av sten förekomma numera huvud
sakl. i Grönland. De bruka vara helt små,
till formen rektangulära eller ovala, och in
till huset leder en lång, tunnellik husgång,
belägen under golvets nivå. Huset bebos i
regel av en till två familjer; blott vissa
stammar ha större hus för flera familjer.
Västeskimåerna bygga sina hus av trävirke, ofta
drivved; huset täckes emellertid alltid med
ett tjockt lager av jord och grästorv. Hos de
flesta amerikanska stammar har dock bruket
av dylika hus försvunnit, och man bor under
vintern i vanligen halvklotformiga snöhyddor
(jfr Bostad, sp. 933 med bild 2). Under
årets varmare del utbytes vinterhuset mot
ett tält med »duk» av skinn. I bostaden
finnes längst från ingången en brits,
ligg-och sittplats för invånarna, uppbyggd av sten
el. trä, resp, snö, och täckt med flerdubbla
skinn. Framför britsen finnes för varje familj
en lampplattform, där späcklampan av
tälj-sten har sin plats, och över denna hänges
grytan. Vid gångens öppning stå på golvet
dels en balja med is för upptining till
dricksvatten, dels urinbaljan, i vilken skinn garvas.
En välskött späcklampa lämnar gott ljus
och uppvärmer huset starkt, varför e.
inomhus blott använda natit, husdräkten, en gördel,
närmast jämförlig med ett par simbyxor.
Utomhusdräkten göres av skinn, och plaggen
äro desamma för män och kvinnor, näml.
Ord, som saknas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
