Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Estland - Jordbruk - Skogsskötsel - Bergsbruk - Fiske - Industri - Handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Estland (Jordbruk—Handel)
1078
Jordbruk. E:s huvudnäring är jordbruket,
som sysselsätter omkr. 60 % av befolkningen.
Jordbrukets årliga avkastning utgör omkr.
80 % av landets hela produktion.
Jämförelsevis milt klimat och god jordmån gynna
utövandet av denna näring, fast ej i samma grad
som i Danmark och mellersta Europa. Av
E:s totala landyta, 4,379,583 har, äro 3,719,144
har (omkr. 85 %) produktiv mark. Av denna
upptaga åker 27,5 %, äng 28,3 %, betesmark
20 % och skog 24,2 %. Jordbruket är mera
utvecklat i mellersta och s. delarna av landet,
där jorden är bättre än i n. delen. E:s
jordbruk producerar råg, korn, havre och
foderväxter för landets eget behov, lin, linfrö och
potatis jämväl för export. De senaste åren
ha dock smör, ägg, kött, fläsk och levande
djur utgjort de viktigaste exportvarorna.
Under sista tiden av ryska väldet i E.
ägdes nära 60 % av hela landets jord av
några hundra tysk-baltiska adelsfamiljer,
och denna del bestod huvudsaki. av storgods,
vilkas genomsnittliga storlek var omkr. 2,000
har. Däremot funnos på av bönderna lösköpta
40 % av jorden omkr. 52,000 småbruk med
en genomsnittsstorlek av 32 har. Dessa
förhållanden måste betraktas som en följd av
de planmässiga konfiskeringar av esternas
jord, vilka togo sin början redan under
1200-talet. Under svenska tiden i E. gjorde
regeringen försök att återgiva de underkuvade
esterna deras rättigheter till en del av
jorden, men vid landets övergång till Ryssland
återställdes adelns rättigheter så grundligt,
att esterna till en tid blevo rätts- och
förmö-genhetslösa livegna. Alexander II :s liberala
reformer möjliggjorde visserligen lösköpandet
av ena delen av jordbrukslandet för
bönderna (det s. k. bondelandet), men
folkmängdens ökning hade till följd, att
största delen av lantbefolkningen försjönk i
armod, då adeln icke ville stycka sina gods.
Resultatet var bl. a., att under 1800-talet
omkr. 500,000 ester måste utvandra till
Ryssland, Sibirien, Kaukasien, Krim och andra
delar av världen för att söka sin bärgning. En
radikal vändning i dessa förhållanden
inträffade efter upprättandet av den
självständiga estniska republiken. Den s. k.
agrar-reformslagen, antagen av konstituerande
församlingen 10 okt. 1919, gjorde slut på
storgodsen i E., i det att genom lagen praktiskt
taget alla privata storgods nationaliserades.
Styckning och utdelning av småbruksparceller
till den landlösa jordbruksbefolkningen
påbörjades omedelbart och ha pågått i ganska
hastigt tempo, så att 1924 redan omkr. 80 %
av storgodsjorden, med undantag av skogen,
vilken tills vidare förblivit i statens ägo,
utskiftats. Agrarlagen åsyftade dels
demokratisering av jordegendomen, dels övergång från
extensivt storbruk till intensivt småbruk.
Under ryska tiden sålde E. sina
jordbruksprodukter huvudsaki. till Ryssland, men denna
marknad stängdes under självständighetsstri-
Ord, som saknas under
den, varför en anpassning för den
västeuropeiska marknaden måste genomföras. Trots
den utarmning, som var en följd av krig och
ockupation, har denna omläggning av
jordbruket dock redan visat märkliga resultat i
form av höjd produktion och ökad export.
Skogsskötsel. E :s skogar omfatta en areal
av omkr. 900,000 har. 82 % av skogarna äro
i statens ägo, och denna sköter även driften.
1924 hade staten av denna drift en
nettoinkomst av 4,7 mill. sv. kr. Bland träden
dominera tall och gran (omkr. 2/3 av hela
arealen). De vanligaste lövträden äro björk,
asp och ek. 1923 exporterades 353,000 kbm
trävaror. Dessutom utfördes bearbetade
trävaror (faner, »wienermöbler», tändsticksvirke
etc.). Tills, utgör trävaruexporten omkr. 24,5
% av E:s totalexport.
Bergsbruk. E. har inga malmfyndigheter
men äger däremot värdefulla lager av
olje-skiffer. Regeringen har energiskt tagit deras
exploatering om hand, och skiffern har redan
kommit till användning som bränsle vid
järnvägar och fabriker i st. f. stenkol och ved.
Regeringen har även gripit sig an med utvinning
av bergolja ur skiffern samt beviljat in- och
utländska privatföretag koncessioner därför i
n. ö. E. Statens oljeskifferverk uppvisade 1926
en produktion av 340,000 ton skiffer.
Därjämte bearbetas fyndigheter av fosforit, gips
och marmor samt lera och torvlager.
Fisket bedrives än så länge blott som
strandfiske. I Finska viken fångas »kilu»
(vassbuk, »ansjovis»), lax och strömming; så
även i Rigaviken. Synnerligen fiskrika äro
insjöarna Virtsjärv och Peipus.
Industri. Industrien är svagt utvecklad.
Betydande äro dock de stora bomulls- och
linnefabrikerna i Narva och Reval samt
yllevaru-fabrikerna i Narva, Sindi (ty. Zintenhof; i
distriktet Pärnu) och Kärdla (ty. Kertel; på
Dagö), vilka byggdes på ryska tiden och hade
avsättning i Ryssland men nu av brist på
avsättningsområde drivas med minskad
arbetsstyrka. Nämnas kunna även
cementfabrikerna i Kunda och Aseri (ty. As ser ien),
glashyttorna i Vändra (ty. Fennern) samt
ölbryggerier och tändsticksfabriker, som numera
arbeta även för export. Fem större pappersbruk
finnas, och 9/10 av deras produktion
exporteras. På senaste tiden ha åtskilliga nya
industriföretag upprättats, t. ex. chokladfabriker
och rätt betydande lädervarufabriker,
tobaks-och cigarrettfabriker samt fabriker för
tillverkning av jordbruksredskap och
jordbruksmaskiner. Industriprodukternas exportvärde
utgjorde 1925 omkr. 41 % av totalexporten.
Handel. E. exporterar trävaror,
jordbruksprodukter (jfr sp. 1077), cement, papper och
textilvaror. Handelsbalansen har småningom
förbättrats, så att jämvikt med ett litet
exportöverskott uppnåddes 1925; nämnda år
utfördes sålunda varor för 96,6 mill. kr. och
infördes varor för 96,5 mill. kr. Reval är den
mest anlitade hamnen för såväl inlands- som
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
