Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Europas självförsörjning - Religioner - Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Europa (Religioner—Stater)
1178
socker, bananer, margarinets råvaror m. m.)
utan fastmera njutningsmedel (kaffe, te, kakao,
kryddor, tobak m. m.) samt råvaror för
industrien (palmkärnor, kopra, bomull, jute m. m.).
Även av den mineraliska
råvaruproduktionen i världen kommer en avsevärd
del på E. Stort underskott förefinnes av
fosfater och bergoljor samt av metallerna guld,
nickel, tenn, silver och koppar. Överskott har
E. knappast av någon annan större
minera-lisk råvara än kali och kvicksilver. Av övriga
mineraliska råämnen motsvara produktion och
konsumtion varandra i stort sett. Det
underskott E. emellertid har av livsförnödenheter,
mineraliska råämnen samt övriga varor täckes
av dess stora överskott av olika slags
industrialster. 0-f J-n.
Europas produktion av mineraliska råämnen
samt andel av världsproduktionen belysas av
nedanstående tabell:
Ämnen Produktion Andel Är
Kol .. 710,000,000 ton 52% 1924
Petroleum . 2,600,000 kbm 7% 1925
Järn . 31,000,000 ton 43% 1925
Manganmalm .. 630,000 » 32% 1924
Kromit 20,000 » 8% 1924
Nickel obetydlig under 1 % 1924
Volfram 340 ton 5% 1925
Molybden 120 » 18% 1924
Vanadin obetydlig under 1 °l0 1925
Koppar 102,000 ton 7% 1925
Zink 523,000 » 46% 1925
Bly 310,000 * 21% 1925
Tenn 3,000 » 2% 1925
Silver 250,000 kg 4% 1923
Guld 2,600 > 1% 1925
Platina 1,200 » 40% 1925
Kvicksilver 2,670 ton 86% 1924
Vismut — omkr. 10 % 1924
Antimon 1,500 » 6% 1925
Arsenik — betydande 1925
Aluminium 104,000 » 49% 1925
Svavel 300,000 > 15% 1924
Svavelkis . 5,000,000 > omkr. 90 % 1924
Fosforit 162,000 » 2% 1923
Magnesit 260,000 » 63% 1925
Baryt 200,000 » 50% 1913
Grafit 38,000 » 37% 1925
Stensalt . 11,000,000 » 50% 1924
Kali (K2O) . 1,147,000 » 98% 1924
Borsyra 2,500 » under 5 % 1924
E-d.
Religioner. I religiöst avseende bildar E.
genom kristendomen en inre, historiskt befäst
enhet. Hedniska stammar finnas i nordöstra
E. (samojeder), och islam skjuter förgreningar
in på europeiskt område genom kirgiser,
tatarer m. fl. på gränsområdet mellan Europeiska
och Asiatiska Ryssland och genom turkarna på
Balkanhalvön samt, som yttersta utposter åt v.,
albaner och (delvis) bosniaker; kalmuckerna
i Ryssland äro mestadels buddister; judar
bo tätt i de polsk-ryska gränsländerna. Men
i övrigt är E. delat mellan de tre kristna
trosbekännelserna, grekisk-katolska,
romerskkatolska och evangeliska (protestantiska), den
sistnämnda historiskt uppdelad i den luterska
och den reformerta. Territoriellt motsvarar
denna indelning i stort E:s uppdelning i
öst- och Sydösteuropa, som är huvudsaki.
grekisk-katolskt (Socialistiska sovjetstaterna,
Ord, som saknas under
Rumänien, Bulgarien, Serbien, Grekland), en
nordligare, protestantisk del (skandinaviska
länderna, Finland, Estland, Lettland, n. och
mellersta Tyskland, Nederländerna, England
och Skottland); det övriga E. är i
huvudsak romersk-katolskt. Stark territoriell
uppblandning mellan katoliker och protestanter
råder särskilt i vissa delar av Tyskland;
Schweiz är delat mellan protestanter och
katoliker; en betydande katolsk minoritet ingår
i Nederländerna. I Jugoslavien äro slovener
och kroater katoliker. Starka
grekisk-katolska minoriteter ingå i Polen och
Tjeckoslovakien, i Ungern en betydande evangelisk
minoritet. De grekisk-katolska och
protestantiska kyrkorna äro i allm. ordnade nationellt
eller efter stater, de romersk-katolska lyda
under ett gemensamt överhuvud, påven i Rom.
En övergångsställning intaga de unerade
grekiska kyrkorna. A. B-n.
Stater. Politiskt är E. delat mellan 29 fullt
suveräna, enl. internationell rätt lika
berättigade stater, vartill komma vissa smärre helt
eller delvis oberoende politiska enheter. En
särställning intaga genom folkmängd och
inflytande stormakterna Storbritannien,
Frankrike, Italien och Tyska riket samt i östra
E. Socialistiska sovjetrepublikernas förbund,
det forna Ryssland, vilket omedelbart
fortsätter som politiskt välde inåt Asien. (I
tabellen sp. 1179—80 utgöra Uralbergen östlig
och Kaukasuskedjan sydlig gräns för
Ryssland i Europa.) Politiska kvarlevor från
äldre tid äro de små republikerna San
Marino och Andorra samt furstendömena
Monaco och Liechtenstein. Till författningen
fördela sig staterna i republikanskt och
mo-narkiskt styrda. Schweiz, Tyska riket och
Österrike äro förbundsrepubliker;
Socialistiska sovjetrepublikerna (Ukraina, Vitryssland
och Ryska socialistiska federativa
sovjetrepubliken) bilda likaledes ett principiellt på
likställighetens grund vilande förbund.
Republiker äro vidare Frankrike, Portugal,
Tjeckoslovakien, Polen, Litauen, Lettland,
Estland, Finland, Grekland, Turkiet och
Albanien; de återstående äro monarkier (i Ungern
är tronen obesatt). I unionell förbindelse med
Storbritannien står Irländska fristaten, i nära
förbindelse med Polen står den under
Nationernas förbunds uppsikt ställda fria staden
Danzig, Island står i personalunion med
Danmark, Saarområdet (se d. o.) förvaltas till
1935 av Nationernas förbund.
Till sin inre sammansättning äro E:s
stater numera i huvudsak uppbyggda som
nationella enheter, nationalstater,
antingen så, att statsområdet sammanfaller med
området för en viss nationalitet, eller så, att
en viss nationalitet inom staten är den
dominerande. Utpräglade nationella biandstater
äro endast förbundsrepubliken Schweiz och
konungariket Belgien. Starka nationella
minoriteter ingå i Polen (tyskar, litauer,
vitryssar, ukrainare el. lillryssar), i
Tjeckoslo
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
