Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa - Stater - Territoriella förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1181
Europa (Territoriella förändringar)
1182
samma gäller gränsområdet mellan Litauen
och Polen (polacker, litauer, vitryssar). På
Balkanhalvön ha genom delvis våldsamma
folkomflyttningar Grekland och Turkiet
erhållit en i huvudsak nationell organisation. I
Ryska socialistiska federerade
sovjetrepublikerna ha de folk av främmande ras, språk och
religion, som däri ingå (jfr folk- och
språkkartan till E.), delvis organiserats i autonoma
republiker eller särskilda administrativa
områden. A. B-n.
Territoriella förändringar. Om E. i
förhistorisk tid se Europas förhistoriska
tid; E:s politiska historia behandlas i art.
om de olika staterna samt i art.
Folkvandringen, Nordiska kriget, Spanska
tronföljdskriget, Trettioåriga
kriget, Wienkongressen,
Världskriget m. fl. De viktigaste territoriella
förändringarna i E. under nyare tiden belysas
genom vidstående historiska kartor över E.
åren 1500, 1648, 1815 och 1914 samt den
politiska kartan över det nutida E.
Kartan E. omkr. år 1500 visar det mer
eller mindre fullgångna system av
nationalstater, som under medeltiden småningom
framkommit efter folkvandringstidens växlingar
och karolingiska rikets delningar. Sverige var
då (sedan 1397) förenat med Danmark och
Norge i Kalmarunionen, från vilken det
definitivt frigjordes 1523. Skottland var ett obe
roende rike; av Irland lydde blott en liten
del under fullt genomfört engelskt välde.
Tyska riket bestod av en mängd större eller
mindre furstendömen, grevskap, andliga stift,
fria städer o. s. v., och dit hörde även huset
Habsburgs österrikiska arvländer.
Nederländerna, som kort förut tillfallit huset
Habs-burg, kommo 1516, då Karl V besteg spanska
tronen, till Spanien. Schweiz bestod av ett
edsförbund av fria kantoner; dess tidigare
förbindelse med Tyska riket hade faktiskt
upphört genom freden i Basel 1499. Tyska orden
innehade en del av östpreussen,
Svärdsriddar-orden rådde över Kurland, Livland och
Estland. Polen och Litauen hade gemensam
härskare, och det polska riket sträckte sig från
Östersjön till Svarta havet. Moskovitiska
riket hade 1480 frigjorts från mongolernas
övervälde men utestängdes ännu från
Kaspiska havet och Svarta havet. Ungern var
ett självständigt kungarike, för tillfället i
personalunion med kungariket Böhmen. Hela
Balkanhalvön tillhörde Osmanska riket; dock
lydde Kreta, Joniska öarna m. m. under
republiken Venezia. Italien var splittrat i en
mängd småriken: republikerna Venezia,
Genua (dit hörde Korsika) och Florens,
hertig-dömena Savojen och Milano, Kyrkostaten m. fl.
Under Spanien lydde Sardinien, Sicilien och,
sedan 1504, Neapel. I Frankrike lydde Calais
under England, Avignon under påven; Artois
och Franche-Comté räknades till
Nederländerna, Navarra var ett eget rike med
besittningar på ömse sidor om Pyrenéerna.
Kartan E. år 1 6 4 8 visar statssystemet
efter trettioåriga kriget. Sverige hade vidgat
sitt välde i ö. fram till Ladoga samt förvärvat
Ingermanland och f. d. ordensländerna Estland
och Livland. I Tyskland innehade det delar av
Pommern samt Wismar och Bremen-Verden
(vid Elbes och Wesers mynningar). Halland
och Gotland hade vunnits 1645, Skåne och
Blekinge förblevo danska och Bohuslän norskt
till Roskildefreden 1658. Skottland var sedan
1603 förenat med England i personalunion
(Storbritannien); Irlands erövring hade
fullbordats ung. samtidigt. Den engelsk-skotska
unionen utbyggdes 1707 till en realunion, och
med Storbritannien förenades Irland i union
1800. En polsk-litauisk union hade kommit till
stånd i Lublin 1569. Polska riket vidgades
under 1600-talet något åt ö. men förlorade sina
besittningar vid Svarta havet. Osmanska riket
(Turkiet) utbredde sig samtidigt över större
delen av Ungern och Svarta havets nordkust.
Mot 1600-talets slut började turkarna av
Österrike åter trängas tillbaka åt s. ö. (frederna
1699 och 1718); dock bibehöllo de sitt välde
över Balkanhalvön. Böhmen och de från
Turkiet frigjorda delarna av Ungern förenades
med habsburgska husets besittningar. I
Tyskland hade Brandenburg, varmed sedan 1618
hertigdömet Preussen var förenat, gjort stora
landförvärv; 1701 fick den
brandenburgsk-preussiska staten namnet konungariket
Preussen. Frankrike konsoliderades genom
förvärvande av Calais, franska Navarra,
Franche-Comté samt (från Tyskland) Elsass och delar
av Lothringen. De n. nederländska
provinserna började 1572 uppror mot Spanien, och
deras självständighet erkändes definitivt 1648
(republiken Förenade Nederländerna); de s.
däremot förblevo i spansk besittning (Spanska
Nederländerna). I Italien voro 1713—1806 och
1815—60 (»Båda Sicilierna») Neapel och
Sicilien förenade till ett konungarike under en
gren av huset Bourbon. Sardinien förenades
1720 med Savojen samt bildade med detta och
Piemont konungariket Sardinien. Korsika
förvärvades 1768 av Frankrike. I Spanien
erövrades 1704 Gibraltar av engelsmännen.
Kartan E. år 18 15 visar det europeiska
statssystemet efter Napoleons fall och
Wienkongressen. Om de mycket betydande men
övergående territoriella förändringarna i E.
under Napoleon I se d. o. och Frankrike,
historia. Genom Wienkongressen återgick man
i stort sett till förhållandena före utbrottet
av franska revolutionen 1789. Sverige hade
genom frederna 1721, 1743 och 1809 till
Ryssland förlorat Ingermanland, Estland, Livland
samt hela Finland, vilket 1809 som ett
autonomt storfurstendöme förenats med
kejsardömet Ryssland. Därjämte hade Sverige fått
avstå sina besittningar i Tyskland (de sista
sv. besittningarna i Pommern införlivades
1815 med Preussen). Med Sverige var sedan
1814 Norge förenat i union. Vid skilsmässan
från Norge hade Danmark behållit de urspr.
Ord, som saknas under
E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
