Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fibiger, Mathilde - Fibla, Fibbla - Fibrill - Fibrin - Fibrinogen - Fibroin - Fibrom - Fibrös - Fibula - Ficaria - Fich, Alfred Harald Emil - Fichte, Immanuel Hermann von - Fichte, Johann Gottlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Fibla—Fichte
292
och där hon naivt ideellt hävdade kvinnans
rätt till fri utveckling av sin personlighet.
Boken väckte livlig diskussion (»Clara
Ra-phaelfejden»). Hon blev sedan Da imarks
första kvinnliga telegrafist. Hennes senare
arbeten väckte ingen uppmärksamhet.
Fibla, F i b b 1 a, namn på flera
gulblommiga korgblommiga växter, särskilt sådana
med mjölksaft, t. ex. Scorzonera, Leontodon,
Hieracium, Crepis och Arnica.
Fibi i’ll (av lat. fi’bra, tråd, tåga), »fin
tråd», det finaste trådelementet i en organisk
vävnad, t. ex. bindvävs-, muskelfibrill. Jfr
Bindesubstansvävnad. — F i b r i
1-1 ä r el. F i b r Ö s, som består av f.; av
fintrådig beskaffenhet. — Fibrillära
ryckningar, tätt på varandra följande
sammandragningar av enskilda muskelpartier. (Ljd.)
Fibrln, se Fibrinogen.
Fibiinogèn, ett i blodplasma, lymfa,
mag-saft och benmärg förekommande äggviteämne
(globulin). I normalt cirkulerande blod håller
sig f. i lösning. Avtappat blod stelnar eller
levrar sig däremot, beroende på att f. härvid
övergår i olösligt fibrin. För att denna
omvandling skall kunna äga rum, fordras
närvaro av trombin, ett ämne av okänd kemisk
karaktär. Trombin finnes ej färdigbildat i
blodet utan bildas ur däri förekommande
ämnen under medverkan av bl. a. kalciumsalter
samt av ett ämne, som ej finnes i blodet men
i cellsaften (se Koagulation). Fibrin
framställes vanl. genom slagning eller
visp-ning av färskt blod. Det kemiska
förhållandet mellan f. och fibrin är ännu ej fullt
utrönt. I. B.
Fibroln, en albuminoid (äggviteämne), som
tills, m. sericin el. sidenlim utgör
huvudbeståndsdelen av äkta siden.
Fibröm (av lat. fi’bra, tråd), godartad,
långsamt växande och väl begi änsad svulst,
sammansatt huvudsaki. av bindvävsceller (och
-trådar), till konsistensen fast och lokaliserad
till hud, senor, bröstkörtlar, livmoder m. fl.
bindvävsrika organ. F. förekommer ofta i
blandformer, d. v. s. utgöres av bindväv i
förening med annan vävnad: t. ex. med
fettvävnad = fibrolipom (i huden); med
muskelvävnad = fibromyom (i livmodern); med
körtelvävnad = fibroadenom (i bröstkörteln).
Ki-rurgisk behandling behöver endast tillgripas,
när svulsten generar genom sitt läge. E. L-g.
Fibros (fr. fibreux), se F i b r i 11.
FIbula, lat. 1. Säkerhetsnålsliknande spänne
av brons, järn eller guldsmedsarbete, som
under brons- och järnåldern nyttjades för att
sammanfästa klädedräkten (se Dräkt, bild
19, 21, 24 m. fl. bilder, och Bronsåldern,
bild 14). Dessa spännens form och
utsmyckning förändrades täml. hastigt; de ha därför
blivit viktiga hjälpmedel vid datering av
fornfynd och särskiljandet av forntida
kulturperioder. F. avbildas t. ex. vid art.
Bronsåldern, bild 17, och Emalj. — 2. (Anat.)
Vadben. H. W-n.
Ficäria, svalört, se Ranunkelväxter.
Fich, Alfred Harald Emil,
tidningsman (1827—93). Var född på Langeland,
verkade som tidningsman i Danmark och
grundade 1867 i Stockholm Svenska
telegrambyrån (se Telegrambyrå). Han var dess
direktör t. o. m. 1892, varpå han överlät den
till ett konsortium av tidningar i Stockholm.
F. skrev bl. a. »Telegiambyråerna och
tidningspressen» (i Fria Ord 1878).
Fichte, Immanuel Hermann von,
tysk filosof (1796—1879), son till J. G. F.;
prof, vid univ. i Bonn 1836 och i Tübingen
1842—63. F. tillhörde den generation av
forskare, som närmast tog arv efter och
samtidigt ställde sig i opposition mot den stora
transcendentalfilosofiska spekulationen. F.
ogillade framför allt dess uppfattning av
det absoluta som ett rent odifferentierat vara.
Enl. F. måste det absoluta fattas som en
personlighet. Verkligheten består av en
mångfald andliga kraftbegåvade väsen, av vilka
Gud är det högsta. I konsekvens härmed
antar F. själens omedelbara förbindelse med
gudomen (t. ex. i extasen) och möjligheten av
spiritistiska fenomen. F. avböjde den rena
konstruktionen och ville taga mer hänsyn till
empirien, än hans far, Schelling och Hegel
gjort. I »Beiträge zur Charakteristik der
neue-ren Philosophie» (1829; 2:a omarb. uppl. 1841)
gav F. en god bild av sin tids filosofiska
tillstånd och problem. Vidare märkas »System
der Ethik» (2 bd, 1850—53), »Anthropologie»
(1856; 3:e uppl. 1876), »Die theistische
Welt-ansicht und ihre Berechtigung» (1873). F.
utgav 1837—48 Zeitschrift für Philosophie und
spekulative Theologie och från 1852 tills, m.
Ulrici Zeitschrift für Philosophie und
philo-sophische Kritik. Litt.: R. Eucken, »Zur
Erin-nerung an I. H. F.» (i Zeitschrift für
Philosophie, bd 110, 1897); C. C. Scherer, »Die
Gotteslehre von I. H. v. F.» (1902). C. H-m.
Fichte, Johann Gottlieb, tysk filosof
(1762 19/5—1814 29/i). Var som ung
informator bl. a. i Zürich, där han blev bekant med
Lavater och Pestalozzi; han blev prof, vid
univ. i Jena 1794. F. räknade sig då som
anhängare till Kant — redan 1790 hade
dennes filosofi åstadkommit en revolution i F:s
tänkesätt. 1791 hade F. personligen till Kant
överlämnat manuskriptet till »Versuch einer
Kritik aller Offenbarung» (1792). Skriven i
Kants anda och gillad av honom, trycktes den
av misstag utan författarnamn, och man trodde
allmänt, att Kant var författaren, varför F.,
då misstaget uppklarats, blev en berömd man.
Under Jenatiden utgav F. bl. a. »Einige
Vor-lesungen über die Bestimmung des Gelehrten»
(1794; sv. övers. 1796), sitt huvudarbete,
»Grundlage der gesammten Wissenschafts’ehre»
(1794; eg. ett föreläsningsutkast till hjälp för
F:s åhörare), »Grundlage des Naturrechts nach
den Principien der Wissenschaftslehre» (2 dir,
1796—97). »Das System der Sittenlehre nach
den Principien der Wissenschaftslehre» (1798),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
