Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filaret (Vasilij Michailovitj Drozdov, rysk prelat) - Filarete (Antonio di Pietro Averulino) - Filaria - Filateli - Filbertsnötter - Filbunke - Filchner, Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Filaret—Filchner
318
Filare’t (världsligt namn: Vasilij M
i-chailovitj Drozdov), sin tids ftämste
ryske prelat (1782—1867). Var 1812—19
prof, och rektor vid
Alexander-Nevskijaka-demien i Petersburg och blev till sist
metro-polit i Moskva 1821. Han deltog nitiskt i
den 1868 färdiga ryska bibelöversättningen.
Han spelade en framskjuten politisk roll, bl. a.
till förmån för livegenskapens upphävande och
till skydd för den ortodoxa kyrkan i orienten.
F. författade bl. a. en större och en mindre
katekes. A. G-w.
Filare’te, eg. Antonio di Pietro
A v e r u 1 i n o, italiensk skulptör och arkitekt
(omkr. 1400—omkr. 1469), sannolikt utbildad
i Florens. Bronsporten till huvudingången
till Peterskyrkan i Rom är ett verk av F.,
som jämte sex medhjälpare arbetade på
denna omkr. 1433—45 (»Mina medhjälpare
må berömma sig av arbetet, jag är glad, att
det är gjort», säger en inskrift på porten).
Man antar, att F. en tid varit lärjunge till
Ghiberti, men F:s bronsport visar ingen
påverkan av Ghibertis portar till baptisteriet
i Florens, ej heller står F:s arbete
konstnärligt sett lika högt. Som arkitekt har F. byggt
stora hospitalet (Ospedale maggiore) i Milano,
till vilket grundstenen lades 1457. I en skrift
med omkr. 200 teckningar, »Trattato
d’archi-tettura» (omkr. 1465), fiamlade F. fantastiskt
djärva planer till uppbyggande av en
mönsterstad. E. L-k.
Filäria, släkte av rundmaskar (nematoder);
flera arter leva parasitiskt hos människan i
varmare länder. F. Bancrofti, som förekommer
runt hela jorden, är smal som ett tagelstrå,
honan 80—100, hanen 40—45 mm lång; den
anträffas, ofta i stor mängd, hoprullad i
lymfkärlen, särskilt i pungen och nedre
extremi-teterna, och ger genom kärlens tilltäppande
upphov till flera olika sjukdomar, främst
lymfangit, chyluri och elephantiasis (se dessa
ord). På sina håll i Östasien och Oceanien
är nästan hela befolkningen smittad.
Verksamma läkemedel äro ej kända. De 0,3 mm
långa, levande födda ungarna el. »larverna»
(»mikrofilarior») begiva sig över i blodet.
För att utveckla sig vidare måste de, liksom
malariamikroberna, komma in i en myggas
mage, vars vägg de då genomtränga för att i
mellankroppens muskler på 2—5 veckor
utveckla sig till 1,5 mm längd; därpå vandra de
ut i snabeln, bryta sig, då myggan sticker,
ut genom snabelhuden, där denna är tunnast,
och hamna så på människans hud, vari de
borra sig in för att på okända vägar uppnå
sina favoritplatser i lymfkärlen och där
utväxa till de långa könsmogna maskarna. —
Om guineamasken (förr kallad F.
medi-nensis) se d. o. T. O.
Filateli (fr. philatélie), läran om el. det
metodiska samlandet av (i allm. blott av resp,
stater off. utg.) frankotecken. I enlighet
med innebörden av termen »frankotecken»
sönderfaller f. i två grenar, omfattande dels
frimärken (inkl, tjänste- och
lösenmärken), dels s. k. helsaker (d. v. s. brevkort,
kortbrev och frankokuvert); av dessa har den
förra grenen, särskilt de senare åren, alltmer
tilltagit i betydelse, medan intresset för
helsaker märkbart gått tillbaka. Det gäller
för den åt f. hängivne — och härutinnan
skiljer sig den utbildade filatelisten
från den blötte frimärkssamlaren — att
systematiskt klassificera sitt kronologiskt ordnade
material alltefter olika upplagors ofta
mycket svårskönjbara skiljaktigheter i fråga om
färgnyanser, bilddetaljer, tryck, papper,
vattenstämpel, tandning, avstämpling o. s. v.
Det material f. har att röra sig med,
alltifrån de första, engelska frankotecknen 1840
intill världskrigets och efterkrigsårens i många
länder i forcerad takt på varandra följande
frimärksemissioner, torde f. n., med alla typer
och varianter, kunna räknas i sexsiffrigt
tal. Det är i syfte att åtm. kunna eftersträva
approximativ fullständighet, som man
upplagt specialsamlingar av vissa länder,
landgrupper eller tidsperioder. Någorlunda
fullständiga kollektioner representera, med de
pris särskilt äldre märken betinga, hela
förmögenheter. Bland större samlingar må
nämnas engelsmannen Taplings, 1892 enl.
testamente övertagen av British museum och då
uppskattad till 1^2—2 mill. kr., och framför
allt den världsberömda, 1921—26 tyvärr
skingrade, franska Ferrarisamlingen, värderad till
omkr. 10 mill. kr. Stockholms postmuseum
inrymmer en vacker samling på 72,000 märken
från alla länder, vaitill kommer bl. a. en av
prof. Astley Levin donerad samling svenska
stämplade märken på 70.000 n:r.
F. uppstod på 1850-talet i England samt
fick snart fotfäste i Frankrike och U. S. A.,
något senare även i Tyskland och
Skandinavien. Med åren spred den sig över hela
världen och räknar nu sina anhängare i
hundratusental. Hundratals filatelistiska tidskrifter
och föreningar ha grundats; främst bland de
senare märkas nu Philatelic society i London
(sedan 1869) och Internationaler
Philatelisten-verein i Dresden (sedan 1877). I Sverige
bildades 1886 i Stockholm
Frimärkssamlare-föreningen, vars namn 1900 ändrades till
Sveriges filatelistförening; den utger
sedan 1900 Svensk Filatelistisk Tidskrift.
Utförliga kataloger utkomma varje år, ss. Senfs
tyska (sedan 1892). — Jfr Th. Haas,
»Lehr-buch der Briefmarkenkunde» (1905). A. Lbd.
Filbertsnötter, se Hassel.
Filbunke, se Mjölk.
FFlchner, Wilhelm, tysk officer och
forskningsresande (f. 1877). Utforskade 1900 Pamir
samt 1903—05 Hoang-hos (Ma-chus)
källom-råde. 1911—12 företog han en
sydpolarexpe-dition till Weddellhavet, där han på 77° s. br.
fann land (Prinsregent Luitpoldsland) samt en
isbarriär, motsvarande Rossbarriären. Bland
hans många skrifter märkas »Ein Ritt über den
Pamir» (1903), »Das Rätsel des Matschu» (1907;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
