Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fingerdjur, Ai-ai, Aye-aye - Fingersvamp - Fingersättning el. Applikatur - Fingertång - Finiglacial - Finis - Finish - Finistère - Finisterre, Kap - Finit - Finja - Finjasjön - Finjord - Fink - Finka - Finkar - Finkel - Finkelolja - Finkfåglar - Finksläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
Fingersvamp—Finksläktet
364
domlig halvapa från bambuskogarna i det inre
av Madagaskar. Djuret är ung. av en katts
storlek, med runt huvud, stora, utstående,
nakna öron, lång, yvig svans och brunsvart
till färgen. Fingrar och tår äro förlängda
och långfingret skelettartat smalt.
Tandsystemet liknar i högsta grad gnagarnas. F. har
rent nattliga vanor och lever företrädesvis av
märgen av bamburör, sockerrör o. dyl. samt
insekter. Sin föda drager den ut med
långfingret, sedan den först gnagt ett litet hål
i stammen med de skarpa, mejselliknande
framtänderna. T. P.
Fingersvamp, namn på de busk- eller
ko-rallformigt förgrenade arterna av
svampsläktet Clavaria, typsläkte för fam. Clavariaceae
bland hymenomyceterna, vilken utmärkes av
ett slätt hymenium, som utvändigt bekläder
fruktkroppen. En del f. äro ätliga, t. ex.
druvfingersvampen (C. botrytis) m. fl. — Den
s. k. klibbfingersvampen, Calocera viscosa,
liknar de egentliga f. men tillhör en annan
svampfamilj, Tremellaceae. Jfr färgplansch
vid art. Svampar. Th. Lfs.
Fingersättning el. Applikatür (på fr.
doigter el. doigté), fingrarnas ändamålsenliga
begagnande vid spelandet på musikinstrument.
Fingertång, se B r u n a 1 g e r.
Finiglaciäl (av lat. finis, slut, och g 1 a c i a 1,
istida), se Istiden,
Finis, lat., slut. — F. m a I ö r u m, »slut på
(allt) ont». —-F. Polöniae, »det är slut med
Polen», föregivet yttrande av Kosciuszko efter
nederlaget vid Maciejowice 1794. -— F.
Fin-1 a’n d i a e, »slut med Finland» (-s
självständighet), yttrande av V. M. Purisjkjevitj i
ryska duman 1912 vid den s. k.
likställighetslagens godkännande.
Finish [fi’nij], eng., avslutning. Inom
sporten benämning på den sista, avgörande delen
av en tävling, slutspurten.
Finistère [finista’r], Frankrikes västligaste
dep., i Bretagne (se d. o. och kartan); 7,029
kvkm, 753,702 inv. (1926). Boskaps- (hästar,
kor och svin) och biskötsel, kustfiske (sardiner
m. m.) och jordbruk. Export av tidiga
grönsaker, lin och cider. Huvudstad Quimper
(18,444 inv. 1921), största stad Brest.
Finiste’rre, Kap (sp. Cabo de F.), Spaniens
nordvästligaste udde, på 42° 52’ 45" n. br.
och 9° 19’ 52" v. Igd.
Finlt (lat. finitum, begränsat, bestämt)
kallas inom verbets klass ett modus (se d. o.),
vilket nyttjas blott som predikat i satser. I
svenskan (och övriga moderna germanspråk)
plägar man upptaga följ. 3 finita modi:
indi-kativ (t. ex. »jag kommer»), konjunktiv
(»till-komme ditt rike») och imperativ (»kom hit!»).
Finja, socken i n. Skåne, V. Göinge härad,
Kristianstads län, invid Hässleholm i s. ö.;
57,82 kvkm, 3,036 inv. (1927). Omfattar i s. en
del av Finjasjön, i s. v. ett parti av
Matteröds-åsen. Ljungbackar, lövskog och mossar växla
med odlade marker. 1,979 har åker, 2,630 har
skogs- och hagmark. Inom F. Tyringe (1,450
inv.). Bildar med Hörja ett pastorat i Lunds
stift, V. Göinge kontrakt.
Finjasjön, sjö i mellersta Skåne; 13,36 kvkm,
46 m ö. h. Är en utpräglad förkastningssjö
och avflyter norrut till Almaån (till Helge å).
Finjord, vid jordanalys, till skillnad från
skelettet eller grovjorden, de fina delarna, som
vid sållning gå genom 0,2 mm hål. F.
innehåller huvudmängden av jordens för växterna
tillgängliga näring och har stor inverkan på
jordens fysikaliska beskaffenhet. H. J. Dft.
Fink, se Finksläktet.
Finka (av oviss härkomst), arrestrum,
(polis- )häkte; täckt järnvägsvagn, som ej avses
för personbefordran.
Finkar, Fringillini, underfam. av fam.
finkfåglar (se d. o.), igenkännas på att
gommen saknar den hos övriga finkfåglar
förekommande gomknölen i övernäbben.
Deras sång är ofta behaglig, och många hållas
som burfåglar. Hit höra de flesta av nordens
allmännaste småfåglar, ss. korsnäbbsläktet,
tallbiten, domherren, sisksläktet, steglitsan,
hämplingsläktet, grönfinken, finksläktet och
sparvsläktet (se dessa ord). T. P.
Finkel, ofullständigt renat brännvin, som
alltjämt innehåller finkelolja. Se Brännvin.
Finkelolja, en biprodukt, som bildas vid
alkoholframställning ur potatis, korn el. dyl.,
antagl. genom sönderdelning av de i
utgångsmaterialen befintliga äggviteämnena. F. består
i huvudsak av amylalkohol och
isobutylalko-hol samt något propylalkohol, fettsyror, estrar
och organiska baser. Som den har högre kpt
än etylalkohol, erhålles den som återstod,
seden denna fråndestillerats. I. B.
Finkfåglar, Fringi’llidae, familj, tillhörande
underordn. sångfåglar (Oscines) av ordn.
tättingar (Passeres). Näbben är kägelformad,
rätt kort, stark och med inböjda kanter.
Tarsen är måttligt lång och tårna korta.
Fjäderdräkten är tät, mjuk och slät, färgen vanl.
olika hos de båda könen. F. rugga endast på
hösten, och färgförändringen på våren beror
på brämfällning. Födan utgöres huvudsaki.
av frön och frukter, men särskilt om
sommaren leva många i stor utsträckning av
insekter, varmed även ungarna uppfödas.
Sommartiden leva de flesta f. parvis men samlas
om vintrarna vanl. i stora flockar. F. bebo
hela jorden utom Australien. Fam. omfattar
nära 1,200 arter och underarter, fördelade på
två underfamiljer, fältsparvar (Emberizini)
och finkar (se d. o.). — Se vidstående
färgplansch. T. P.
Finksläktet, Fringi’lla, släkte av fam.
finkfåglar, underfam. finkar (se d. o.).
Näbben är konisk, rak och övernäbben
inskuren bakom spetsen. I Sverige finnas två
arter, båda flyttfåglar. Bofinken (F.
coe-lebs) är på huvudet grå, ryggen är
kastanje-brun, buksidan rödbrun och vingarna
brunsvarta med två vita tvärband. Honan är
ovan olivgrå, under ljusgrå men med
vingarna färgade som hanens. Bofinken förekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
