Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisher, Irving - Fisher, John - Fisher, John Arbuthnot, of Kilverstone - Fisk (symbol) - Fisk, Clinton Bowen - Fiskal - Fiskalisk aktion - Fiskalisk rätt - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Fisher, J.—Fiskar
480
ett guldmyntfotsland avgörande
guldtillgången komme att kompenseras (»a compensated
dollar»). Modifierat framlade F. förslaget i
»Stabilizing the dollar» (1920). Det har
avvisats av bl. a. Davidson och Wicksell (se
Ekonomisk Tidskr. 1913). F. har kraftigt
tagit position för alkoholförbudet i Förenta
staterna. E. F. K. S-n.
Fisher [fFJo], John, engelsk präst (1459
—1535), sedan 1504 biskop av Rochester. Han
bekämpade tills, m. Henrik VIII Luther och
protestantismen (»Defensio assertionum regis
Angliæ» m. m.) men uppväckte mot sig
konungens bittra hat genom sitt motstånd mot
dennes skilsmässoplaner. Då F. av påven Paul
III utnämnts till kardinal, stegrades
konungens misstänksamhet. F. hölls fängslad i
To-wern, avlockades en förklaring, att han ej
gillade konungens supremati över kyrkan, och
halshöggs därpå som högförrädare. Biogr. av
Bridgett (2:a uppl. 1890). A. G-vv.
Fisher [fi’Ja], John Arbuthnot, lord
F. of Kilverstone, brittisk amiral (1841
—1920). Deltog i Krimkriget, Kinakriget
1859-—60 och bombardemanget av Alexandria
1882. Han var 1886—
91 chef för britt,
flottans artilleri- och
torpedväsen, blev 1890
konteramiral, var 1892
—97 amiralitetslord
och därefter som
vice-amiral befälhavare
över britt,
nordamerikanska och västindiska
eskadern. 1899 blev
han befälhavare över
britt.
Medelhavseska-dern, 1901 amiral,
1902 andre sjölord, var 1904—10 förste
sjölord. F. blev 1905 »admiral of the fleet» och
var 29 okt. 1914—maj 1915 förste sjölord.
F. nedlade ett fruktbärande arbete på
brittiska flottans organisation, utbildning,
far-tygsbyggnad och krigsberedskap. En av hans
första handlingar som förste sjölord efter
krigsutbrottet 1914 var att förklara Nordsjön
som krigsområde. Han motsatte sig bestämt
anfallet på Dardanellerna och framhöll
nödvändigheten av att samla flottans krafter i de
nordliga farvattnen. När krigsrådet beslutat
anfallet, tog F. avsked. F. var en patriotisk
kraftnatur och en av Englands mest populära
män. Hans mycket temperamentsfulla
»Me-mories» utkommo i 2 bd 1919. H. W-L*
Fisk, fornkristen symbol, se I c h t h y s.
Fisk, Clinton B o w e n, amerikansk
fi-lantrop (1828—90). Var förmögen affärsman
och avancerade under inbördeskriget till
generalmajor. Han grundade 1866 en skola för
frigivna negrer, vilken sedan utvecklades
till Fisk universityi Nashville. Från
detta utsändes flera gånger negersångare, Fisk
jubilee singers, för att sjunga in penningar till
undervisningsarbetet bland negrerna.
Neger
sångare med detta namn konserterade på
1890-talet även i Sverige. V. S-g.
Fiskal (av lat. fi’scus, se Fiskus). 1.
Åklagare av överträdelser av lag och författningar.
F. finnas i Kammarkollegium, en domänfiskal
i Domänstyrelsen och en lantmäterifiskal i
Lantmäteristyrelsen. Därjämte finnas
advokat-, krigs-, lands-, stads- och tullfiskaler
samt en överkrigsfiskal (se dessa ord). — 2. F.
i hovrätt är ej åklagare utan föredrager
inkomna besvärsmål.
Fiskälisk aktiön, åtal, anställt i hovrätt av
offentlig myndighet mot ämbets- el.
tjänstemän för fel eller försummelse i tjänsten.
Fiskälisk rätt, se Fiskus.
Fiskar, Pi’sces, en klass av ryggradsdjuren,
igenkännas på att de hela sitt liv andas med
gälar, äga tvårummigt hjärta och rött blod.
Kroppen är i regel täckt av fjäll, och två
par extremiteter finnas. Enl. denna
definition avskiljas från f. lansettfiskar och
rundmunnar (se dessa ord). Troligen sammanhänga
även dessa genetiskt genom hittills okända
fossila mellanformer med de äkta f.
Kroppen är i regel spolformad och sålunda
ägnad att göra minsta motstånd i vattnet.
Vissa former äro dock tilltryckta från sidorna
(t. ex. flundrefiskar) eller nedplattade
(roc-kor). Huvudet är ej avsatt från bålen. Hos
broskfiskarna utgöras fjällen av s. k.
pla-koidfjäll eller hudtänder, vilka till byggnad
och utveckling motsvara verkliga tänder.
De bestå av en i läderhuden fäst
basal-skiva, varifrån en genom huden uppskjutande,
bakåtriktad tagg utgår. Fjällen äro bildade
av tandben, täckta av emalj och innesluta en
pulpahåla. Hos benganoiderna består fjället
blott av basalskivan, som täckes av ett
glänsande lager av ganoin. Benfiskarnas fjäll äro
tunna, böjliga benplattor, fästa i fickor i
läderhuden och täckta av tunn hud. Man
särskiljer cykloidfjäll med rundad och
cte-noidfjäll med taggig bakkant. Fjällens
tillväxt sker genom smala, ringformade skikt,
och då de, som bildas under den kallare
årstiden, äro smalare, uppkomma ett slags
årsringar, med vilkas hjälp fiskens ålder kan
bedömas, överhuden är tunn och saknar
hornlager men innehåller talrika slemkörtlar.
Många, särskilt tropiska, f. äro synnerligen
praktfullt färgade, ehuru färgen i regel
försvinner omedelbart efter döden. Färgen beror
på pigmentförande celler, kromatoforer,
belägna i läderhuden. Färgväxlingen hos många
f. beror på att kromatoforerna kunna ändra
form och storlek. Silverglansen hos de flesta
f. framkallas av kristaller av guanin i huden.
Många f., särskilt djuphavsformer, äga
lys-organ, vilka väsentligen utgöras av en grupp
körtelliknande celler, omgivna av pigment och
stundom försedda med en linsanordning.
Skelettet består hos broskfiskar och
störar av vanligt eller förkalkat brosk, hos
de övriga av ben. I ryggraden ingår alltid
ryggsträngen, som hos lung- och störfiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
