Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fiskodling - Fiskolja - Fiskredskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Fiskol j a—Fiskredskap
498
anstalt, men de kunna även uppställas i det
fria. Huvudsaken är, att riklig tillgång till
rent vatten finnes. För vissa fiskarter sker
odlingen bäst genom att man låter dem själva
leka i därför iordningställda leksumpar med
ris på bottnen (så t. ex. gösen). Riset med
den därpå fasthäftande rommen utlägges eller
kläckes i lådor eller försändes till andra
platser för att tjäna som utplanteringsobjekt.
För gädda sker kläckningen bekvämast i
lådor med gallerbotten eller -väggar, som
utsättas vid sjöstränderna på lämpliga
platser. I några länder har f. även bedrivits
på havsfiskets område, så i Nordamerika och
i Norge, där framför allt torsk odlats.
Odling av hummer har också försökts, och
ostronodling spelar numera för många
länder en mycket stor roll. Till här berörda f.
bör även hänföras anordnandet av lekplatser
i sjöarna för att underlätta fiskens lek. En
viktig regel vid f. är, att fisk utsättes endast
i sådant vatten, där arten i fråga passar. F.
har i många länder blivit en betydande
faktor, då det gäller att upphjälpa fisket. Främst
härvid stå U. S. A., Kanada och Schweiz. I
dessa länder utplanteras årl. resp. omkr. 3
milliarder, 600—700 mill. och 160 mill. fiskar
eller 24, 70 och 60 fiskar per inv. I Sverige
har f. aldrig nått sådan omfattning. Från
ett 30-tal fiskodlingsanstalter, tillhörande
såväl staten och hushållningssällskapen som
enskilda, utplanteras årl. omkr. 20—25 mill.
fiskar eller endast 4 fiskar per inv.
Resultaten av detta slags f. äro mångenstädes
mycket vackra. Särskilt gäller detta
nyinplante-ringar. I Sverige ha många sådana lyckade
inplanteringar utförts, och ännu mer är detta
fallet i andra länder. Från Amerika ha t. ex.
lax och laxöring överförts till Nya Zeelands
och Tasmaniens floder, där dessa fiskarter ej
förut funnos men där de nu utgöra ett
viktigt fiskeobjekt. Likaså ha flera
nordamerikanska fiskarter överförts och blivit inhemska
i Europa, och från Förenta staternas östkust
till dess västkust har »shaden», en
flodvand-rande sillart, överförts med utmärkt resultat.
Det andra slaget av f., d a m m k u 11 u r,
spelar för Mellaneuropa en stor roll. Här
finnas ofantliga arealer konstgjorda dammar,
där sutare, karp och laxartade fiskar (forell,
bäckröding m. fl.) uppfödas till matnyttig
storlek för att därefter säljas eller till en
del sparas som avelsfisk. Även i Sverige har
dammkulturen, som bedrevs här under
medeltiden men sedan upphörde, under senare
årtionden fått stor betydelse, särskilt för de s.
landskapen. Ingenjör Wendt återupptog den
på 1870-talet vid Gustavsborg i Skåne, och
en större försöksdammodling vid Aneboda i
Småland tillkom 1909 på initiativ av O.
Nord-qvist (se d. o.). I samband därmed har även
upprättats en fiskeriskola, f. n. den enda i
landet på sötvattensfiskets område. På senare
år har dammkulturen även fått betydelse för
utplanteringen. I st. f. att utplantera det
nykläckta fiskynglet har man näml,
mångenstädes övergått till att utsätta äldre, under
någon tid i dammar uppfödda fiskungar.
Dessa äro härdigare och kunna bättre uthärda
kampen för tillvaron vid en utplantering. På
så sätt komma de båda arterna av f. att
förenas. — Upplysningar i olika slag av f.
lämnas av statens och hushållningssällskapens
fiskeritjänstemän.
Litt.: O. Nordqvist, »Fiskevården och f.
i Nord-Amerika» (1895); von dem Borne,
»Künstliche Fischzucht» (4:e uppl. 1895);
Susta, »Fünf Jahrhunderte der
Teichwirt-schaft zu Wittingau» (1898); den av
Förenta staternas fiskerikommission årl. utgivna
Report of the Commissioners of fisheries; O.
Nordqvist m. fl., »Sötvattensfiske och f.»
(1922); G. Alm, »Från en studieresa till
Förenta staterna och Canada» (1927). A-m.
Fiskolja, se Fiskleverolja.
Fiskredskap. De i Nordeuropa vanligaste
f. kunna fördelas i här nedan följ, grupper.
Något strängt genomfört system kan
emellertid ej uppställas. Gränserna mellan de olika
grupperna av f. äro också i många fall svåra
att bestämt uppdraga.
I. Redskap, varpå fisken biter eller slukar
sig fast, krokredskap med naturligt
eller konstgjort agn eller bete:
A. Krokredskap, som får ligga mer eller
mindre lång tid i vattnet utan att
därunder särskilt passas av den
fiskande: rev.
a. Med flera krokar: långrev,
lina eller backa (bild 1).
b. Med en eller blott några få krokar:
1. Faststående: s t å n d k r o k,
angelkrok (bild 2). 2.
Angjord till flöte och drivande med
vinden: flytkrok.
B. Krokredskap, som passas av den
fiskande och uppdrages efter napp:
a. Krokredskap, som dragés efter
eller från sidan av båt eller fartyg:
1. Med en eller få krokar: drag
(se d. o.), svivel (s virvel;
se D r a g med bild 2), m a k r i
11-dörj (bild 3; se Dör j). 2. Med
flera krokar: utter (bild 4).
b. Krokredskap, som skötes för hand
utan att dragas efter båt: vanligt
metspö, slantkrok, vanlig
dörj, vinter- eller i s m e t e,
flerstädes benämnt g 1 i n d e r.
II. Hugg- eller stickredskap:
A. Krok- eller hakformat huggredskap,
vanl. utan hulling, spetsarna vända i
riktning mot den fiskande:
a. Huggkrok, fäst vid rev: 1. Med
färre krokar: pilk (bild 5),
huggkrok för lax. 2. Med
flera, kransformigt anordnade
krokar: lakekäks,
bläckfiskkrok. 3. Krokar på linor och
tafsar: kaspiska störlinor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
