Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fixation - Fixera - Fixerbad - Fixering - Fixeringsbild - Fixernatron, Fixersalt - Fixpunkter - Fixstjärna - Fixtur - Fizeau, Hippolyte Louis - Fjærlandsfjorden - Fjæstad, Gustaf Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Fixation—Fjæstad
514
Fixatiön, med., nyttjas i mycket stor
utsträckning vid olycksfall och sjukdomar i
hållnings- och rörelseorganen. Sedan urminnes
tider ha olika metoder varit i bruk för att vid
benbrott under läkning behålla brottändar av
benen och ledändar i riktigt läge till
varandra, liksom för att vid sjukdomar i
ledgångarna åstadkomma den immobilisation (=
vila för ledgången), som är nödvändig för
sjukdomens utläkning. Dylik f. kan
åstadkommas provisoriskt med skenor av vilket
tillgängligt slag och material som helst och
är värdefull som första hjälpen vid en stor
mängd olycksfall. För den sedermera hos
läkaren eller på sjukhuset skeende egentliga
f.-behandlingen användas särskilda
förbands-metoder med särskilt förfärdigade skenor eller
ock med s. k. stelnande förband; sedan
gips-förbandstekniken efter 1800-talets mitt blev
allmänt bruklig, utgör gipstekniken den
förnämsta f.-metoden och har inom den speciella
ortopedien nått stor utveckling. I vissa fall
betyder även e x t e n s i o n (se d. o.) f. av
benbrott och ledgångsskador. P. Hgld.
Fixera (fr. fixer), stadigt fästa; göra fast
el. beständig; fastställa, bestämma; se skarpt
på. Jfr Fixering.
Fixèi bad, se Fixering.
Fixering. 1. (Fot.) Den process, som har till
ändamål att göra den fotografiska bilden
ljusbeständig, d. v. s. utlösa de ljuskänsliga ämnen,
som efter ljusets (resp, framkallarens)
inverkan finnas kvar i papperets eller plåtens hinna
och som icke förbrukats för själva bildens
åstadkommande. Den lösning, som nyttjas
därtill, kallas fixerbad. Fixermedlet
rättar sig naturligtvis efter det använda
ljuskänsliga ämnet; för klor-, brom- och jodsilver
brukas undersvavelsyrligt natron
(natrium-tiosulfat), för jodsilver i vissa fall även
cyan-kalium. Se vidare Fotografi. J. H-g.
2. (Biol.) För mikroskopisk undersökning
av cellernas och vävnadernas finare struktur
brukar man vanl. först fixera materialet,
d. v. s. behandla det med lämpliga kemiska
medel, som ha till ändamål att hastigt döda
cellerna och bringa cellinnehållet att stelna
(koagulera) med bibehållande av den struktur,
som finnes hos den levande cellen. Därjämte
skall f. härda objektet, så att det utan att
förändras eller taga skada kan tåla vid
efterföljande behandling, ss. skärning, färgning
m. m. Intet fixeringsmedel tillfredsställer
fullt alla dessa fordringar, och man bör
därför jämsides med fixerat material undersöka
levande. En god fixeringsvätska skall tränga
in hastigt, så att protoplasman dödas och
koagulerar så fort som möjligt. Bland
fixe-ringsmedlen märkas alkohol, formalin,
ättiksyra, osmiumsyra, pikrinsyra m. m. Vanl.
utgöras fixeringsvätskorna av en blandning av
flera ämnen. Några av de mest brukliga
blandningarna äro Flemmings lösning,
bestående av kromsyra, osmiumsyra och
isättika, Carnoys lösning, som innehåller
alkohol och isättika, vartill ofta sättes
kloroform, Zenkers blandning av sublimat,
kaliumbikromat, natriumsulfat och isättika,
J u e 1 s blandningar av kromsyra,
pla-tinaklorid och isättika samt av zinkklorid,
alkohol och isättika. Jfr Mikroskopisk
teknik. K. A.
»Den kejserliga buketten.» Fransk fixeringsbild från
1810-talet med profilporträtt av Napoleon I,
kejsarinnan Marie-Louise och konungen av Rom.
Fixeringsbild (av ty. vexieren, narra),
skämtbild, i vars egentliga teckning en el.
flera figurer äro dolda, som man skall söka
reda på.
Fixèrnatron, Fixèrsalt, handelsnamn på
vattenfritt natriumtiosulfat, som främst brukas
vid fotografisk fixering (se Fixering 1).
Surt f., en blandning av vattenfritt
natriumtiosulfat och kaliummetabisulfit.
Fixpunkter, se N i ve ller ing.
Fixstjäina, se Stjärnor.
Fixtür, hjälpverktyg vid metallbearbetning
i verktygsmaskiner. F. består av en hållare el.
krampa, i vilken arbetsstycket inspännes och
kan direkt bearbetas till avsedd form genom
borrning, fräsning, slipning el. dyl., varunder
den bearbetande maskindelen (verktyget)
styres medelst på f. anbragta anvisningar av
olika slag. G. H-r.
Fizeau [fizå’], Hippolyte Louis, fransk
fysiker (1819-—96). F. var den förste, som
lyckades att med tillhjälp av jordiska
ljuskällor bestämma ljusets hastighet (1849). Led.
av sv. Vet.-akad. 1877.
Fjærlandsf jorden, gren av S o g n e f j o
r-d e n (se d. o.).
Fjæstad, Gustaf Adolf, konstnär (f.
18 6 8 22/i2). Studerade kort tid vid
Konstakademien samt för Liljefors och C. Larsson,
utställde 1896 i Göteborg och deltog därefter i
VII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
