Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjellstedt, Peter - Fjellstedtska skolan - Fjellström, Per - Fjelner, Alfred - Fjelstrup, Peter Julius - Fjenneslevlille - Fjodor - Fjolner - Fjolsvinn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517.
Fjellstedtska skolan—Fjolsvinn
518
F. var en man med rik andlig utrustning,
stor talargåva, djup fromhet av den moderata
luterska typen och en brinnande
missionskär-lek. Hans språkbegåvning var fenomenal —
han lär ha behärskat 12 språk, skrivit
ytterligare 4 och dessutom läst 14. Mest känd
av F:s skrifter är hans länge mycket
värderade »Biblia, det är all den heliga skrift, med
förklaringar» (1849—55; 9:e uppl. 1886). Han
skrev även uppbyggelse- och missionsskrifter.
F :s samlade skrifter, med självbiogr., utgåvos
1883—84 i 3 dir. G. Lbrg.
Fjellstedtska skolan, grundad av och
uppkallad efter Peter Fjellstedt, 7-klassig läroanstalt
i Uppsala (från 1859) med uppgift att utbilda
präster och missionärer för svenska kyrkan.
Inträdesåldern till klass 1 är 16—21 år.
Undervisningen i latin börjar i 1 :a, i grekiska
i 3:e klassen. Hebreiska är obligatoriskt,
engelska valfritt. Årsavgiften, 250—600 kr.,
utgår efter elevernas möjligheter. Skolan, ett
slags svenskt college, ledes av en
föreståndare, en studierektor och en särskild styrelse.
Den åtnjuter statsunderstöd men underhålles
väsentligen genom frivilliga gåvor.
Lärjungarna få fri bostad och andra förmåner inom
anstalten. Ett betydande antal av dem har
utgått som präster och missionärer. (B. A.)
Fjellstiöm, Per, lappmarkspräst (1697—
1764). Verkade med nit och framgång som
lärare i Skytteanska lappskolan i Lycksele
1719—39, arbetade sedan som kyrkoherde i
Lycksele med rastlös iver för att utbreda
kristendomskunskap och folkbildning. F.
lade grunden till ett enhetligt lapskt
bokspråk för de sydligare lappmarkerna. Han
utgav »Grammatica lapponica», »Dictionarium
sueco-lapponicum» och en övers, av Svebilius’
katekesförklaring (alla 1738), en
kyrkohandbok (»Gät-Kirje») och en psalm- och
evangeliebok (båda 1744), en övers, av N. T. (»Ådde
testament») och den märkliga »Kort
berättelse, om lapparnas björna-fänge, samt deras
der wid brukade widskeppelser» (båda 1755)
m. m. Jfr E. Haller, »Svenska kyrkans
mission i Lappmarken» (1896). K. B. W.
Fjelner, Alfred, tidningsman (f. 1877 10/i).
Blev student i Lund 1894, var medarbetare
i Lunds Dagblad 1898—1907 och är i
Sydsvenska Dagbladet Snällposten sedan 1907
medarbetare på det politiska området,
litteratur- och konstanmälare samt kåsör (pseud.
S i c). Från 1916 är han sekr. i Skånes
konstförening. F. har gjort sig känd genom
lättflytande och fyndiga versifierade kåserier (7
samlingar i bokform, 1913—25). B. H-d.
Fje’lstrup, Peter Julius, dansk
skådespelare (1866—1920). F. började vid
Casino-teatret i Köpenhamn 1884, var anställd vid
olika privatteatrar 1887—1905, besökte 1905
—06 Sverige, ledde 1906—08 eget sällskap
genom Skandinavien, ägnade sig sedan åt
gästspel, var 1914—15 meddirektör för
Alex-andrateatret i Köpenhamn och från 1917
anställd vid Betty Nansens teater. Bland F:s
roller märkas Alexander Nyberg i »Alexander
den store», Charleys tant, Bratt i »Over ævne»,
Ressman i»Balkonen», ryttmästaren i»Fadren»
och Dag i
»Daglan-net». Frodig fantasi,
levande
verklighetssinne och en mera frän
än godmodig humor
kännetecknade F :s
konst. Hans
mångsidighet var
förbluffande, hans tekniska
säkerhet överlägsen, men
hans lysande
framställning kunde brista
i god smak och scenisk
disciplin. G. K-g.
Fjenneslevlille, by på Själland 10 km ö.
om Sorö. Där bodde på gården Fjenneslev den
själländske hövdingen Skjalm Hvide och efter
honom hans son Asser Rig, som var far till
Esbern Snare och biskop Absalon. S. om
gården, vars grundmurar delvis utgrävts, byggdes
i olika repriser under 1100-talet F. kyrka (se
Dansk konst, bild 1), bekant för sina
båda torn. Om sägnen, att de byggts till
åminnelse av Asser Rigs »tvillingsöners»
födelse, se Asser Rig. Numera tillskrives
tornbyggnaden Absalon. I kyrkan finnas
medeltida murmålningar, däribland en
framställning av Asser Rig och hans hustru, Inga, med
en kyrkomodell. Kyrkan blev 1872—73 hårt
restaurerad, men vid en nyrestaurering 1898
sökte man återge den dess ursprungliga gestalt.
Fjodor [fjå’dor], ry. Fedor el. Feodor, ryskt
förnamn, motsv. Teodor och Fredrik. Det har
burits av tre ryska tsarer. — F. I I v a n
o-vitj (1557—98) efterträdde 1584 sin fader,
Ivan den förskräcklige. F. var nästan
sin-nesslö och lät sin svåger Boris Godunov sköta
regeringen. Han var den siste tsaren av den
gamla ätten. — F. II Borisovitj, Boris
Godunovs begåvade son, efterträdde april 1605
sin fader men mördades juni s. å. av pöbeln,
då den falske Dimitrij utropats till tsar. —
F. III Aleksejevitj (1661—82) var son
till Aleksej Michajlovitj och efterträdde 1676
denne. F. var en lärd och sjuklig man,
grundade andliga akademier och seminarier samt
flera världsliga skolor. Han förde krig mot
Polen och Turkiet.
Fjolner (isl. Figlnir), enl. Ynglingasagan
den förste konungen av den svenska
Ynglinga-ätten (se d. o.), son till Yngve-Frej och Gerd.
Vid ett besök hos kung Frode på Själland
råkade F., berättas det i Ynglingasagan, sömnyr
och döddrucken drunkna i ett mjödkar.
Liksom Frej (Fröj) och Frode är F. en gammal
vegetation sgudom. Sagan om hans drunkning
är en omformad myt, vars innebörd synes ha
varit, att kornets gud ger sin livskraft åt
mjödet. (E. W-én.)
Fjolsvinn, den mångkloke, ett av Odens
namn. F. heter även väktaren i Menglods
borg. Se Fjolsvinnsmal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
