Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flod - Floda (Kopparbergs län) - Floda (Södermanlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Flod a
594
en f., kallas dennas flodområde el.
vattenområde. Det angives vanl. i kvkm.
Flodområdenas gränser kallas
vattendela r e, och dessa äro mer eller mindre skarpt
utpräglade. Stundom är avvattningen från ett
område obestämd, neutral, d. v. s. sker till
olika flodområden, såsom ofta från
sankmarker, stundom från sjöar. Vattendelaren blir
också obestämd i det fall, då en f. grenar
sig och sänder en del av sitt vatten till en
annan f., b i f u r k a t i o n (se d. o.).
Med en f:s lopp betecknas dess riktning
eller utsträckning, med dess bädd den
ränn-formiga fördjupning, vari den flyter och som
mer eller mindre utdanats av f. själv.
Bankar eller bräddar kallas de i allm.
sluttande stränderna. Med vänstra, resp, högra,
banken (stranden) förstås den, som ligger till
vänster, resp, till höger, då man far utför f.
Med en flodsträckas lutning förstås
nivåskillnaden mellan sträckans översta och
nedersta punkt, lika fördelad på sträckans
längd; den anges vanl. i m per km.
En f :s längdprofil anger vattenytans
höjd över havet eller annat fixerat plan längs
med flodloppet, tvärprofilen åter i allm.
vattnets djup längs en linje tvärs över f.
(tvärsektion). I en tvärsektion är vattnets
hastighet i regel störst i den djupaste flodfåran
något under vattenytan och avtar mot
bottnen liksom mot stränderna. Medelhastigheten
i sektionen ökas i regel med djupet, d. v. s.
med vattenståndet. Detta anges i förhållande
till en vattenståndsmätare (p e g e 1).
Dennas höjdläge bestämmes i förhållande till
havet eller annat fixerat plan. Ju högre
vattenståndet är i en tvärsektion av f., desto större
är därför också f:s vattenmängd, som
utgör produkten av tvärsektionens ytinnehåll
och medelhastigheten, vilka båda växa med
ökat vattenstånd. Vattenmängden angives
oftast i kbm per sek. Vattenstånd och
vattenmängd äro i regel underkastade ganska stora
årliga växlingar alltefter nederbördens
fördelning under året och snömagasineringen,
varmed följa flöden, i olika floder uppträdande
vid mycket olika årstider, t. ex. vårflöden och
höstflöden.
Rörande floders betydelse för utbildningen
av jordytans former se D a 1 och Erosion.
Under de geologiska periodernas lopp förmå
floderna genom sitt erosionsarbete, om
störningar ej ske, att anpassa sina lopp, så att
längdprofilen bildar en närmare källan
brantare och mot mynningen alltmer flackt
lutande kurva. I dylika f. urskiljer man därför
ett övre lopp, där lutningen och
strömhastigheten äro stora, vattenfall och forsar i
regel förekomma samt f:s eroderande kraft är
betydande, ett me 11 a n lo p p, där lutning,
hastighet och erosionsförmåga äro mindre samt
flodloppet rikare på krökar (m e a n d r a r el.
serpentiner), och ett nedre lopp med
ringa lutning, hastighet och erosionsförmåga
men där f. avlagrar sina medförda slammäng-
der i stor utsträckning, bildande en
flodslätt, varöver f. rinner fram under starka
vindlingar. Vid mynningen avsättas
avlag-ringsprodukterna ofta i form av ett delta
(se d. o. med bild). Där f:s erosionsarbete
blivit stört genom bergbildning,
nivåförändringar, nedisning o. dyl., är flodprofilen mer
oregelbunden, mera lutande sträckor med
vattenfall och forsar omväxla oregelbundet inom
alla delar av flodloppet med obetydligt
lutande sträckor, sel, varjämte sjöar i regel
äro talrika.
Följande tabell upptager längderna av ett
antal större f. i olika världsdelar och storleken
av deras vattenområden (enl. Perthes,
»Taschen-atlas», 1927). Längderna äro emellertid
ganska osäkra till följd av den mycket växlande
noggrannhet, varmed de kunnat uppmätas.
Europa: Längd Vattenområde
Volga................ 3,570 km 1,420,000 kvkm
Donau ............... 2,850 » 817,0o0 »
Dnjepr .............. 2,150 » 510,500 »
Don.................. l,b60 » 42»,800 »
Dvina ............... 1,780 » 362,300 »
Asien:
Ob .................. 5,200 * 2,948,000 »
Jenisej-Selenga ..... 5,200 » 2,5a2,O00 »
Lena ................ 4,600 » 2,3b4.000 »
Amur................. 4,480 » 2,052 000 »
Yang-tsi-kiang ...... 5,200 » 1,775,000 »
Afrika:
Kongo ............... 4,200 » 3,690,000 »
Nilen................ 5,760 » 3,007,0<i0 »
Niger................ 4,160 » 2,0v2,000 »
Sambesi.............. 2,660 » 1,330,000 »
Amerika:
Amasonfloden ........ 6,200 * 7,050,000 »
Mississippi-Missouri... 6,530 » 3,248,000 »
Rio de la Plata...... 4,700 » 3,104,000 »
Mackenzie ........... 3,780 » l,660,0"0 »
S:t Lawrence ........ 3,800 * 1,248,000 »
Australien:
Darling-Murray ...... 3,490 » 910,000 »
Sveriges längsta flod är Klarälven—Göta
älv, 703 km, med ett flodområde av 50,070
kvkm. — 2. Se Ebb och flod. A-l W-n.
Floda, socken i Kopparbergs län, Nås
tingslag; genomflytes av Västerdalälven; 390,83
kvkm, 2.582 inv. (1927). Byar och odlingsmark
i älvdalen, övriga delar av F. äro höglänta,
starkt brutna skogsmaiker; talrik
fäbodbebyggelse. Intill älven i n. Flosjön; i södra F.
Lövsjön m. fl. sjöar, som avflyta mot s. 1,058
har åker, 23,392 har skogs- och hagmark. F.
är känt för sin leende natur och höga
allmogekultur. Pastorat i Västerås stift, Västerdals
kontrakt. Litt.: K. Trotzig, »Dalarnas
lustgård» (i Sv. Turistfören :s Årsskr. 1905).
Floda, socken i Södermanlands län, Oppunda
härad, n. om Katrineholm; 262.65 kvkm, 3,746
inv. (1927). Utgöres av småbergiga
skogsområden och mellan dessa strödda talrika
åker- och ängsmarker samt småsjöar. 5,720
har åker, 16,825 har skogs- och hagmark.
Inom F. Bie vattenkuranstalt (se B i e) samt
de stora egendomarna ökna, Abbotnäs och
Fjällskäfte. Pastorat i Strängnäs stift, Opp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
