Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forbes, Henry Ogg - Forbes, James David - Forbes, John (Johannes Forbesius) - Forbin, Auguste - Forbin, Claude de - Forbus, Arvid - Forcade la Roquette, Jean Louis Victor Adolphe de - Force - Forcellini, Egidio - Force majeure - Forcera - Forcerad - Forceringsfart - Forchhammer, släkt - Forchhammer, Ejnar - Forchhammer, Henriette Sofie (Henni)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ferbes, J. D.—Forchhammer, H. S.
779
och Timorlaut), trängde 1885—86 och 1889
fram till Mount Owen Stanley på Nya Guinea
samt besökte 1898—99 Sokotra. Har bl. a.
skrivit »Natural history of Sokotra» (1903).
Forbes [fåbz], James David, skotsk
naturforskare (1809—68); 1833—59 prof, i
Edinburgh, en av banbrytarna inom
glaciär-forskningen. Bland F:s skrifter märkas
»Tra-vels through the alps of Savoy» (1843; 2:a
uppl. 1900), »Norway and its glaciers» (1853;
2:a uppl. 1858), »Occasional papers on the
theo-ry of glaciers» (1859). Biogr. av J. C. Shairp,
P. G. Tait och A. Adams-Keilly (1873). O. Sjn.
Forbes [fåbz], John (lat. Johannes
For-bésius), skotsk calvinistisk teolog (omkr.
1570—1634). Landsförvisad under
religions-striderna mellan Jakob I och
presbyteria-nerna, kom F. 1606 till Holland och 1608 till
Sverige, på uppmaning av Karl IX. I syfte
att närma svenska kyrkan till de reformerta
föranstaltade han disputationer, bl. a. en med
Uppsalateologerna över 68 teser, i vilka han
sammanfattat den reformerta trosåskådningen.
F. blev där flera gånger svarslös; därav
talesättet Ad haec Forbesius nihil (»Härpå
svarade F. intet»). Olaus Martini utgav en
utförlig vederläggning av teserna (»Examen
confessionis Johannis Forbesii»). I samarbete
med Johannes Messenius och Johannes
Rau-mannus fortsatte F., ehuru med ringa
framgång, sina förmedlingsförsök. Han blev senare
engelsk predikant i Holland. A. G-w.
Forbin [fårbä’], Auguste, greve de F.,
fransk målare och författare (1777—1841).
Deltog som militär i flera fälttåg, var som
målare elev av David och blev på 1810-talet
generaldirektör över de kungl. museerna. F.
målade bl. a. interiörer (»Kapell i
Colosse-um»). Han utgav reseskildringar från bl. a.
Syrien, Egypten och Sicilien. G-g N.
Forbin [fårbä’], C 1 a u d e de, greve, fransk
sjöofficer (1656—1733). Kom 1685 till Siam,
blev chef för dess flotta och armé, återgick
1688 i fransk tjänst och utmärkte sig genom
en rad lysande bedrifter på 1690-talet och
under spanska tronföljdskriget, särskilt i de
nordiska farvattnen mot engelsmän och
holländare samt under samverkan med Jean
Bart och Tourville. F. tog avsked 1710 och
utgav 1729 sina memoarer.
FoTbus, Arvid, frih., riksråd (1598—
1665); jfr Forbes, svenska ätter. F. var
född i Finland, deltog i slaget vid
Nörd-lingen 1634 och anförde senare i flera
drabbningar hertig Bernhards av Weimar infanteri.
F. återkom till Sverige 1638, naturaliserades
som svensk adelsman s. å., var överste för
Västerbottens reg:te 1642—46, blev
generalmajor 1646, v. guvernör i Pommern 1648, frih.
1652, riksråd 1653 och general 1658. Han slöt
på manssidan sin friherrliga ätt. Om hans
dotter se D e l a G a r d i e, A. J. Litt.: Elof
Tegnér, »A. F. och Margareta Boije» (i
»Svenska bilder från sextonhundratalet», 1896;
omtr. i »Valda skrifter», V, 1906).
780
Forcade la Roquette [fårka’d la råkä’t],
Jean Louis Victor Adolphe de,
fransk minister (1820—74). Var först
advokat, sedan ämbetsman och blev 1859 chef för
tullverket. Nov. 1860—nov. 1861 var F.
finansminister men kunde icke undvika, att
den stora statsskulden snabbt ökades. Jan.
1867 blev han jordbruks- och handelsminister
i kabinettet Rouher, dec. 1868 även
inrikesminister men kunde ej hindra, att valen 1869
gingo mot regeringen, som föll i dec. s. å.
Foice [fårs], fr. (av lat. fo’rtis, stark),
styrka, kraft, makt, tvång; eftertryck.
Forcellini [fårtjeli’ni], E g i d i o, italiensk
filolog (1688—1768), seminarielärare i Padova.
Arbetade i 35 år på sitt livsverk, »Totius
lati-nitatis lexicon» (4 folioband, 1771), som länge
varit den fullständigaste ordboken över
latinet och utgivits flera gånger, senast 1913 ff.
Force majeure [fårs ma$ö’r], fr. (eg. större
makt), tvingande nöd, oundviklig, menlig,
oftast oförutsedd tilldragelse; övermäktiga
omständigheter. — I svensk lag fiunas om f.
bestämmelser, som fritaga från skyldigheten att
fullgöra ingångna avtal m. m., i köplagen § 24,
sjölagen § 159 och växellagen § 92. I avtal
intages ofta en särskild force m a j e u r
e-klausul, som i vissa fall gåi längre än
lagens force-majeure-begrepp. Se »Om
force-majeiire-klausuler» (1915; Sveriges
industriförbund. Skrifter. Lagstiftning. 11). K. H. A.
Forcera (fr. forcer), tvinga, anstränga,
pådriva; öppna med våld, spränga. — 1. {Kriysv.)
Tilltvinga sig inträde i (fiendens ställning
etc.), föietaga ett våldsamt angrepp mot. —
2. (Sjöv.) Uppdriva fat ten till den högsta
nöjliga. På nutidens örlogsfartyg sker detta
genom användande av forcerat drag (se
Drag 1 b) i eldrummen.
Forcerad (jfr Forcera), ansträngd, tvungen,
sökt, överdriven.
Forceringsfart, sjöv., se Fart 1.
Forchhammer [få’rkamør], dansk, från
Tyskland (Kiel) härstammande släkt. Geologen J.
G. F. (se nedan) var far till filologen och
skolmannen Johannes Nicolai Georg
F. (1837—1909), som 1872—92 var rektor vid
Herlufsholms skola; om dennes barn Ejnar F.,
Henni F. och Johannes G. F. se nedan.
Forchhammer [få’rkamor], Ejnar, dansk
operasångare (f. 1868); se släktöversikten.
Tog magistergrad i matematik 1894 men
övergick sedan till operan. Han debuterade i
Ly-beck 1895, verkade vid operascenerna i
Dresden, Frankfurt a. M. och Wiesbaden till 1916
och är nu bosatt i Köpenhamn. F. äger en
stor, kraftig tenorröst samt har gjort sig
känd som Wagnersångare. P. E-t.
Forchhammer [få’rkamor], Henriette
S o f i e (Henni), dansk förkämpe för
kvinnosaken (f. 1863); se släktöversikten.
Utbildades till språklärarinna och författade flera
läroböcker, var från 1915 ledare av kurs i
fonetik vid statens lärarhögskola i
Köpenhamn. Hon har verksamt tagit del i freds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
