Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredericia - Fredericksburg - Fredericq, Paul - Fredericton - Frederik - Frederiksberg (slott) - Frederiksberg (Frederiksberg by, förstad) - Frederiksborg - Frederiksborg amt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1077
Fredericksburg—Frederiksborg amt
1078
F. stormades 24 okt. 1657 av svenskarna
under K. G. Wrangel men uppgavs åter 1659.
Slesvig-holsteinarna började 16 maj 1849
bombardera fästningen. Med trupper, som
överförts från Fyn, företogo danskarna 6 juli 1849
ett utfall; fienden blev slagen efter tappert
motstånd. Under 1864 års krig utrymdes F.
29 april, efter Dybbölställningens fall. C.O.N.*
Fredericksburg [fre’driksbäg], stad i
Virginia, U. S. A., vid Rappahannock; 5,882 inv.
(1921). Där slogo de konfedererade under Lee
nordstatsgeneralen Burnside 13 dec. 1862.
Fredericq [fré’derek], Paul, belgisk
historiker (1850—1920). Blev prof. 1879 i Liége, 1883
(i flamländsk litteratur och historia) i Gent.
F. utgav grundliga historiska arbeten, bl. a.
»De Nederlanden onder keiser Karel V.» (1885)
och »Geschiedenis der inquisitie in de
Nederlanden» (2 bd, 1892—97). Han var en av
ledarna för den flamländsk-liberala rörelsen
och skrev »Scheets eener geschiedenis der
vlaamsche beweging» (1906—09). Under
världskriget förordade F. »moraliskt motstånd» mot
tyskarna under ockupationen och blev
därför jämte H. Pirenne deporterad till
Tyskland mars 1916 (till nov. 1918). Återkommen
blev F. universitetsrektor i Gent. Jfr Chr.
Nyrop, »L’arrestation des professeurs beiges»
(1917). V. S-g.*
Fredericton [fre’drikton], huvudstad i prov.
New Brunswick, Kanada, vid floden S:t John,
som är segelbar dit; 8,114 inv. (1921). Säte
för en anglikansk biskop. Universitet.
Frederik, da. och holl. namnform för Fredrik.
Frederiksbergs slott.
Frederiksberg, danskt slott vid
Köpenhamn, byggt 1699—1703 i anslutning till
ritningar av N. Tessin d. y. och utvidgat
1708—-10 av Fredrik IV. Fredrik VI hade F. till
sommarresidens 1784—1839. Sedan 1869 har
slottet använts till officersskola.
Frederiksberg have (38 har), urspr. anlagd i fransk
men 1794—1801 omändrad i engelsk stil och
genomskuren av kanaler, samt S ö n d
ermark e n (32 har) på andra sidan slottet,
anlagd 1784—92, höra till Köpenhamns
vack
raste parker. Sedan 1859 är en del av parken
zoologisk trädgård. Vid ingången till parken
en staty av Fredrik VI. — Litt.: »Bogen om
F. slot», utg. av L. Bobé (1919); R. Josephson,
»Tessin i Danmark» (1924). E. Ebg.*
Frederiksberg (Frederiksberg by),
ett slags förstad till Köpenhamn. I mitten av
1600-talet försöktes ett bebyggande medelst
Amagerbönder (därav namnet Ny
Hollænder-by), men med ringa resultat. Köpenhaninska
familjer lågo där på sommarnöje ännu under
1800-talet, och flera mycket besökta
nöjes-etablissemang uppfördes. 1850 var inv.-antalet
endast 2,900 men hade 1925 stigit till 104,209.
Först var F. en fridfull villastad; nu äro stora
delar tätt bebyggda med höga hus. fabriker
o. s. v. Sedan 1857 är F., ehuru fullständigt
omslutet av Köpenhamn, en särskild kommun,
vars förvaltning liknar städernas. E. Ebg.*
Frederiksborg, danskt slott i F. amt, 33 km
n. v. om Köpenhamn, vid staden Hilleröd,
byggt på tre genom broar förenade holmar
i Frederiksborgsjön. Stället hette förut
Hil-lerödsholm och nämnes redan på 1200-talet.
Herluf Trolle bytte 1560 bort det till Fredrik
II, vilken därefter ständigt bodde på sitt nya
slott, som fick hans namn. Kristian IV lät
1602 rasera den av Herluf Trolle uppförda
huvudbyggnaden och byggde från 1603 det nya F.
i holländsk renässans, med tre långa, inbördes
förenade flyglar, fyra våningar höga, sarnt
med fyra smala torn; murarna höja sig delvis
direkt ur sjön. Det var färdigt 1625, mycket
praktfullt och omtalas tidigt som »nordens
Versailles». Kristian IV bodde ofta där, och
under Köpenhamns belägiing bodde Karl X
Gustav på F. I slottskyrkan kröntes 1671
—1840 alla danska konungar utom
Kristian VII. Fredrik VII uppehöll sig mycket
på F. men fördrevs därifrån av eldsvådan
17 dec. 1859, då slottet till stor del ödelädes.
Man började snart återuppföra F.; kyrkan
invigdes 1864, och 1875 voro de andra
flyglarna under tak. 1877 beslöts att omdana
F. till ett danskt historiskt museum, vartill
bryggaren J. C. Jacobsen skänkte de
behövliga medlen. Museet öppnades 1881 och blev
fäidigt 1893. På slottets förgård uppsattes
1888 (i st. f. den, som 1659 bortförts till
Drottningholm i Sverige) den praktfulla
Neptu-nusbrunnen med 17 stora bronsfigurer, (med
ett undantag) modellerade efter de gamla.
Slottets park är anlagd i fransk stil. På F.
slöts 3 juli 1720 en fred mellan Sverige och
Danmark. — Jfr bilder på vidstående plansch.
— Litt.: »F.», utg. av Det nationalhistoriske
museum (2 bd, 1914—18). E. Ebg.*
Frederiksborg amt, i n. ö. Själland,
omfattar landet mellan Öresund, Kattegatt och
Roskilde fjord samt halvön Horns herred
mellan den senare och Isefjord; 1,359 kvkm,
113.075 inv. (1925). Är småkuperat
(Magle-bjerg 91 m ö. h.), rikt på sjöar (Arresö, Esroin
sö, Gurre sö, Furesö). Huvudost Hilleröd,
övriga städer Frederikssund, Frederiksværk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
