Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräsmaskiner - Fräspulver - Frätsten - Frö - Frö (mytologi) - Fröbaggar - Fröbel, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Fräspulver—Fröbel, F.
1270
f r ä sm ask i n e r äro avsedda för fräsning
av rotationskroppar och mestadels försedda
med två parallella spindlar. Den ena av dessa
är en frässpindel i en vanlig spindeldocka, och
på den andra uppsättes arbetsstycket. Under
arbetet roterar detta långsammare än fräsen.
Kuggfräsmaskiner finnas ävenledes
av flera slag. Bearbetningen sker antingen
med en enkel fräs jämte delningsapparat eller
med en s. k. avvalsningsfräs. I förra fallet
har fräsen samma profil som en kugglucka,
och en sådan fräses för varje gång. I senare
fallet har fräsen antingen formen av en skruv,
vars gängor äro tandade, eller av en enkel
fräs. Vid fräsningen vrider sig hjulet, som
skall fräsas, vilket åstadkommer, att kuggarna
få sin rätta profil, oaktat fräständerna ha
raka sidor liksom kuggarna på en kuggstång.
F. för trä (bild 2) äro i regel mycket
enkla maskiner, bestående av en vertikal axel,
lagrad i maskinens stativ och uppstickande ur
det horisontala arbetsbordet. På ändan av
denna axel anbringas frässpindeln jämte
fräsen. Axeln kan höjas och sänkas för ändring
av fräsens höjdläge. Arbetsbordet är försett
med ställbara anslag för styrning av
arbets-styckena, som framföras för hand. Även
maskiner med två spindlar förekomma. O. B-n.
Fräspulver, Pu’lvis efferve’scens (farm, med.),
något växlande blandningar av olika karbonat
och (vanl.) vinsyra. Dessa lösas i regel var för
sig i vatten och hopslås vid användningen,
då kolsyra avgår under skumning. F., som
tidigare var i bruk som läskande och kylande
dryck, för tillfällig utspänning av magsäcken
samt tills, m. vissa läkemedel, torde nu ha
mycket ringa användning. (Ljd.)
Frätsten, kaustikt kali (Hy’dras ca’licus) i
form av gjutna små vita stänger.
Frö (lat. sémenj uppkommer av fröämnet,
i regel efter föregående befruktning, och
består av fröskal, växtämne el. embryo och i
många fall därjämte frö vita. Skalet (testa)
bildas av
fröämnets hyllen eller av
dessa jämte delar
av
fröämneskär-nan. Dess uppgift
är att skydda
växtämnet, och det
består därför av
hårda, fasta celler.
I regel är det
försett med ett litet
hål, rothålet
(uppkommet ur
frö-ämnesmunnen), och
i närheten av detta
el. i motsatta ändan
av fröet finnes ett
större el. mindre
ärr, fröärret el.
n avlen (hilum),
där frösträngen
(funiculus), som för-
Bild 4. Fröhylle(ar)hos
fröet av Afzelia cuan- •
zensis. — Bild 5.
Längdsnitt genom fröet av
lii-cinus communis med
ca-runcula (c).
binder fröet med fruktväggen, suttit fäst. Ej
sällan utvecklas på fröskalet hår (t. ex. hos
pilarterna) eller fallskärm, »vinge» (t. ex. hos
Bignoniaceae), eller är dess yttre skikt
saftigt (t. ex. hos krusbär),
och det spelar då en roll
vid frönas spridning. Hos
lin, groblad m. fl.
upptager dess yttersta
celllager vatten och
för-slemmas, vilket bidrager
att hålla de groende
fröna fast på marken.
Hos åtskilliga växter
omges fröet mer el. mindre
fullständigt av ett vanl.
från trakten kring
rothålet el. från navlen ut-
vecklat, oftast köttigt hylle, fröhyllet
(arillus), vilket genom sin vanl. bjärta (röda
el. gula) färg lockar djur, som sprida fröna,
t. ex. hos benved och muskot
(»muskotblomma»). Hos vissa växter finnes kring
rothålet (micropyle) ett svagare utvecklat
frö-hylle (caruncula). V äxtämnet består vanl.
av en stam, som uppbär ett el. två
hjärtblad. Den del av stammen, som befinner
sig under hjärtbladens fot (om växtämnet
tänkes ställt så, att hjärtbladen bli riktade
uppåt), kallas hypokotyl och övergår
nedtill i rotämnet (radicula); den del, som
befinner sig ovanför, är stamknoppen
(plu-mula) och uppbär ofta mer el. mindre tydliga
bladanlag. — Jfr Fröämne. G. M-e.
Frö, nord, myt., se Frej.
Fröbaggar, Bruchldae, små, särskilt på
undersidan starkt kullriga skalbaggar med kort
snyte med raka antenner och baktill tvärt
avskurna täckvingar. Deras larver leva i
frön av baljväxter. F. omfatta en mängd
arter, många svåra skadedjur på baljväxter
såväl i Gamla som i Nya världen. De
vanligaste arterna, tillhörande släktet Bruchus,
äro ärtsmygen (B. pisorum) och
bönsmygen (B. rufimanus); de ha flera gånger
inkommit i Sverige men ej acklimatiserats. I. T-dh.
Fröbel, Friedrich, tysk pedagog (1782
-—1852). Valde Pestalozzi till sitt mönster och
satte i sitt arbete »Die
Menschenerziehung»
(1826) en allsidig
harmonisk utveckling av
människans
förmögenheter som uppfostrans
viktigaste mål. På
denna idé vila de
barnuppfostringsanstalter,
vilkas skapare F. blev
de s. k.
barnträdgårdarna (se K i
n-d e r g a r t e n). Hans
»Pädagogische Schrif-
ten» utgå vos i 3 bd 1883. — Litt.: K.
Kastman, »F. F.» (1904); J. Prüfer, »F. F.» (2:a,
revid. uppl. 1920). P. E. L-m.*
Bild 1—3. Snitt genom frön av
viol (t. v.), råg (t. h.) ocli böna
(nederst). F frövita, H
hjärtblad, R rotämne, S stamämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
