Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröman, Nils August - Frömjöl - Frönötare - Fröodling - Fröpreparator - Frörenseri - Fröryd, Fröderyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröman, Nils August,
justitieombudsman (1816—88). Blev 1843 jur. kand, i
Uppsala, 1848 sekr. i
Justitieombudsmans-expeditionen, var vid 1859—60 års riksdag
bondeståndets sekr. och valdes då till suppleant
för
justitieombudsmannen Wester. Till följd
av dennes plötsliga
frånfälle inträdde han
aug. 1861 i utövandet
av ämbetet, vilket han,
oavbrutet omvald,
innehade till aug. 1884,
då han avsade sig
uppdraget. Riksdagen
s. å. hade som en gärd
åt hans skicklighet
och samvetsgrannhet
tillerkänt honom hela
lönen i pension. 1867—82 var F. led. av
Första kammaren. Jur. hedersdr i Uppsala
1877. Ths.*
Frömjöl, bot., se Pollen.
Frönötare, maskin, i vilken klöverfröet
befrias från fruktskalet och blomfodret (hylsan).
F. består vanl. av en cylindrisk el. konisk
mantel av tätt perforerad och med vassa
kanter försedd plåt, mot vilken en inom denna
roterande slaganordning nöter fröet. Detta
skiljes därefter från hylsorna genom såll och
fläkt. H. J. Dft.
Fröodling, odling av växter för fröskörd till
utsäde. F. fordrar stor omsorg och har
därför blivit en specialitet för vissa odlare,
vanl. i samarbete med växtförädling. Detta
gäller särskilt vall-, rotfrukts- och
trädgårds-frö. Vid f. ligger stor vikt på utsädets
sortäkthet, så att avnämaren kan välja lämplig
sort för odlingsplatsen och odlingens ändamäl,
samt på sortrenhet (se U t s ä d e). Av vallfrö
fyller landets skörd av timotej-,
rödklöver-och alsikeklöverfrö till större delen det
inhemska behovet och lämnar överskott till
export, medan utsädet av övriga grässlag och
tidig rödklöver till största delen och lucernfrö
h. o. h. hämtas utifrån. Av rotfruktsfrö odlas
alla slag inom landet men icke på långt när
tillräckligt för det inhemska behovet. Av
trädgårdsfrö har frö av vissa sorters ärter,
gurkor m. m. sedan gammalt skördats inom
landet, men flertalet andra köksväxtfrösorter
hämtas till större delen och blomsterfrö nästan
h. o. h. utifrån. Den svenska
växtförädlings-verksamhetens stora anseende har gjort de
genom denna frambragta sädessorterna
eftersökta till utsäde även i utlandet.
För f:s framgång ha sommarens längd,
odlingens öppna, soliga läge och lagom
fuktighet den största betydelse. Klöver- och
gräsfrö, som mogna redan under högsommaren,
odlas till frötäkt ännu i mellersta Sverige
och s. Norrland, rotfrukts- (undantag rov- och
kålrots-) och trädgårdsfrö med fördel blott i
sydligaste Sverige. Vid odling av rotfruktsfrö
bör s t a m f r ö, som tjänar till stammens
bibehållande, tagas blott av frö från utvalda
plantor, medan bruksfrö, som lämnas i
handeln, tages av efter stamfrö men utan
särskilt urval odlad gröda. Sorter, som kunna
korsbefruktas, odlas på så isolerade platser,
att faran för korsning med vare sig andra
odlade sorter eller närbesläktade vilda arter
är undanröjd. H. J. Dft.
Fröpreparätor, maskin för repning av
hård-skaliga, smärre baljväxtfrön, särskilt klöver.
Genom repningen intränger fuktigheten
lättare i fröet, och groningen påskyndas. I
Sverige nyttjas en av prof. N. Hj. Nilsson
konstruerad f., bestående av en roterande cylinder
med skrovlig innervägg, mot vilken fröet
slungas. H.J. Dft.
Frörenseri, en vanl. av någon
fröodlarför-ening upprättad anstalt, vilken mot betalning
rensar och sorterar klöver- och timotejfrö,
som svårligen kunna utan särskilda maskiner
beredas till fullgod handelsvara (vanl.
mot-tages även säd för rengöring och sortering).
Fröryd, Fröderyd, socken i Jönköpings
VIII. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
