Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fusan, Pusan - Fusarios - Fusarium - Fusel - Fuseli (Fusely), Henry - Fu-shun - Fusicladium - Fusiljera - Fusiljärer, Fysiljärer - Fusinato, Arnaldo - Fusinoki - Fusion - Fusiyama - Fuss - Fust - Fust (Faust), Johann - Fustanella - Fustel de Coulanges - Fustik - Fusulina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
Fusarios—Fusulina
38
sundet; 82,393 inv. (1925), därav 35,926
japaner. Järnväg till Söul—Mukden;
färjförbin-delse med Shimonoseki. Export av ris,
sojabönor, fisk, boskap, hudar m. m. F. är den
största handelshamnen på halvön; öppnades
för främmande handel för japaner 1876, för
övriga främlingar 1882.
Fusariös, av Fusarium (se d. o.) förorsakad
växtsjukdom. Olika slag av f. vålla betydande
skador på kulturväxter. Sädesslagen
angripas, särskilt under regniga somrar, av
ax-fusarios, varvid axet helt eller delvis
vit-nar i förtid och kornen skrumpna på grund
av svampmyceliets inträngande. Infekterade
korn lämna svaga groddar, som ofta ej förmå
tränga upp ur jorden (groddfusarios).
Höstsäd, särskilt råg, efter f.-smittat utsäde
angripes gärna av s n ö m ö g e 1 (se d. o.). F.
kan även yttra sig som röta i stråbasen,
medförande tillbakasättande och brådmognad av
plantan (s t r å f u s a r i o s). För bekämpande
av sädesslagens f. är utsädesbetning med
kvicksilverpreparat (sublimat, germisan,
us-pulun m. fl.) mycket viktig. F. yttrar sig
hos många växter som ett plötsligt
nedvissnande av plantan (»vissnesjuka»), då
myce-liet utbreder sig i kärlen och hindrar
vattentransporten. Denna typ av f. är känd
hos gurkväxter, potatis, tomat, tobak,
ärtväxter, bomull, kål, banan, aster m. fl. och
bekämpas huvudsaki. genom lämpligt
växelbruk, jorddesinfektion och odling av resistenta
sorter. Röta hos rotfrukter (t. ex. potatis),
lökar, frukter m. m. samt bortdöende av skott
och barkpartier hos vedartade växter kunna
även vara yttringar av f. Th. Lfs.
Fusarium, svampsläkte av Fungi imperfecti,
vars arter bilda röd- el. gulaktiga, i väta
slemmiga sporsamlingar och vålla sjukdomar
på skilda kulturväxter, bl. a. på säd (se F
u-s a r i o s).
Fu’sel, ty., dålig vara (om tobak, brännvin).
Fu’seli (F u’s e 1 y), Henry, se Füssli 4.
Fu-shun [fo^Jon], stad i Manchuriet, prov.
Feng-tien, vid Hun-ho, 40 km n. ö. om
Mukden; omkr. 37,000 inv., därav 11,400 japaner.
F. är omgivet av Fu-shunkolområdet, som
anses vara ö. Asiens rikaste kolfält och
uppskattas till omkr. 950 mill. ton. Årlig produktion
omkr. 3 mill. ton. Kolområdet står sedan
1905 under kontroll av det jap.
Sydmanchu-riska järnvägsbolaget.
Fusiclädium, svampsläkte av Fungi
imperfecti. Se Fruktskorv.
Fusiljèra, äldre form för fysiljera (se d. o.).
Fusiljarer, Fysiljarer (fr. fusiliers, av
fusil, gevär), kallades i Frankrike under
senare hälften av 1600-talet de första
trupper, som fingo flintlåsgevär. F. betecknade
därefter i olika länder lätt fotfolk, som
skulle brukas i spridd ordning. Senare
bortföll denna skillnad mellan f. och annat
infanteri. I Preussen förekommo ännu
under världskriget särskilda fusiljärreg:ten och
-bataljoner. M. B-dt.
Fusinato [fosina’tå], A r n a 1 d o, italiensk
skald (1817—88). Deltog med svärd och penna
i de italienska frihetsstriderna. Skrev
politiska satirer och humoristiska stycken, ss. den
populära »Lo studente di Padova». Hans saml.
dikter utgåvos senast (i 3 bd) 1909.
Fusinoki, bot., se Chamaecyparis.
Fusion (fr. fusion), gjutning,
sammansmältning, sammanslagning (av partier, affärer o.
s. v.). Särskilt märkas försöken att
åstadkomma en f. mellan legitimister och
orleanis-ter i Frankrike på 1870-talet.
Fusiyama [-ja-], se Fuji.
Fuss [fos], fot, äldre tyskt längdmått av
växlande storlek i olika landsdelar (0,2918 till
0,333 m).
Fust. 1. Fordom ett roddfartyg, något mindre
än galären. — 2. Dets. som mothållare, ett
verktyg, som nyttjas av plåtslagare vid
nit-ning (se d. o.).
Fust [fost] (F a u s t), J o h a n n, tysk
boktryckare (d. 1466); se Boktryckarkonst,
sp. 710—711.
FustaneJla (av turk, fustan, tyg av bomull
och linne), ett kjortelliknande, veckrikt plagg,
som hör till nygrekernas och albanernas
manliga nationaldräkt. Jfr bild vid A 1 b a n e r,
sp. 392.
Fustel de Coulanges [fystä’1 de kolä’^],
Numa Denis, fransk historiker (1830—89).
F. tog doktorsgrad i historia, var 1860—70
prof, i Strassburg, tjänstgjorde sedan vid École
normale supérieure och
blev 1878 prof, i
medeltidens historia vid
Sorbonne. Han ledde
1880—83 École
normale men undervisade
1884—88 åter vid
Sorbonne. F. skrev de
förtjänstfulla
arbetena »La cité antique»
(1864; sv. övers. 1872)
och »Histoire des
institutions politiques de
1’ancienne France» (6
bd, 1875—92), av särskild vikt för studiet av
merovingiska och karolingiska tiden. F. var
en strängt källkritisk forskare men hade likväl
en viss böjelse för konstruktion. Postumt
utgåvos F:s »Nouvelles recherches sur quelques
problèmes d’histoire» (1891) och »Questions
historiques» (1893). Litt.: P. Guiraud, »Fustel
de Coulanges» (1896); E. Champion, »Les idées
politiques et religieuses de Fustel de
Coulanges» (1903).
Fustik, namn på flera sorter färgträ. Se
Fisett-trä.
Fusulina, ett foraminifersläkte av fam.
Fu-sulinidae. Skalet är rullat i spiral, har många
kamrar och är spolformigt. Det når den för
en protozo ovanliga storleken av 10—12 mm.
Släktet är känt från karbon- och permtiden,
bl. a. från Rysslands överkarbon. Det är
bergartsbildande (Fusulina-kalk). R. H-gg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
