Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fåhræus, släkt - Fåhræus, Gustaf Rudolf - Fåhræus, Johan Fredrik - Fåhræus, Klas - Fåhræus, Olga Kristina Augusta, f. Björkegren - Fåhræus, Olof Immanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
Fåhræus, G. K.—Fåhræus, O. I.
84
rik Edvard F. (1828—67), som 1856 blev
lektor vid Nya elementarskolan i Stockholm
och 1861 sekr. i Statistiska centralbyrån, är
känd bl. a. genom den av honom utgivna
värdefulla »Administratif och statistisk handbok»
(1864; 4:e m. fl. uppl. av K. Sidenbladh). Hans
son Fredrik Immanuel F. (f. 1862
blev fil. dr 1886, teol. dr 1907 och domprost
i Västerås 1909. Livligt kommunalt
intresserad, är han stadsfullmäktiges ordf, där sedan
1919; han har bl. a. skrivit »Den evangeliska
skriftprincipen» (1906). Till släktens icke
adlade gren höra K. F. och hans hustru, Olga F.
(se nedan). B. H-d.
Fåhræus, Gustaf Rudolf, skolman,
historiker (f. 1865 2S/e), son till F. E. F.
Promoverades till fil. dr i Uppsala 1891, utnämndes
1900 till adjunkt vid Högre latinläroverket
å Norrmalm i Stockholm och 1904 till lektor
i historia och geografi vid Högre
lärarinneseminariet, vars rektor han blev s. å. F. var
1909—14 läroverksräd, återtog 1915 sitt
rek-torat, blev 1918 led. av skol kommissionen, var
1920—23 dennas ordf, samt blev 1924 ordf,
för sakkunniga ang. privatläroverken. Av
hans arbeten märkas »Om förändringen af
Sveriges allianssystem åren 1680—1682»
(gra-dualavh., 1891), »Stormaktstiden. Senare
skedet 1660—1718» (»Sveriges historia intill
tjugonde seklet», utg. av E. Hildebrand, bd 6,
1906), »Karl XI och Karl XII» (i »Sveriges
historia till våra dagar», bd VIII, 1921),
»Lä-roverksreformernas historia i Sverige sedan
förra århundradets början» (i
skolkommissio-néns betänkande, bd 2, 1922) samt »Lärobok i
allmänna historien», I, »Forntiden» (1924), II,
»Medeltiden» (1925). (E. N-nn.)
Fåhræus, Johan Fredrik, statsråd
(1796—1865); jfr släktöversikten. Avlade
kansliexamen 1815, ingick 1816 i
centralförvaltningen och blev kanslidepartementschef
i Generaltullstyrelsen
1836. Vid 1844—45 års
riksdag var F. sekr.
hos
konstitutionsutskottet samt
efterträdde 23 sept. 1847
sin bror O. I. F. som
statsråd och chef för
Civildepartementet. F.
avgick som statsråd
16 dec. 1856 och blev
då generaltulldirektör.
Han blev 1856 led. av
Vet.-akad. och adlades
1857. F. var liksom brodern en stor
administrativ förmåga. Till hans åtgärder som statsråd
hörde propositionen 1853 om anslag till
stats-järnvägsnät, 1855 års brännvinslagstiftning,
införandet av decimalsystemet, inrättandet av
ett statistiskt ämbetsverk samt förslag om
geologiska undersökningar över hela riket.
Fåhræus, Klas, skriftställare,
konstsamlare (f. 1863 V12); se släktöversikten. Hans
litterära verksamhet har omfattat lyrik och kri-
tik men huvudsakligen konstanalys
(»Konstverkets byggnad», 1904, »Konstkritiska
essayer», 1924, artiklar i Ord och Bild samt i
svenska och utländska konsttidskrifter). F.
har visat ett livligt samlarintresse och
sammanförde i sitt hem på Lidingön mycket
betydande konstsamlingar, bl. a. kinesisk konst.
Fåhræus, Olga Kristina Augusta,
f. Björkegren, skådespelerska (f. 1857 8/fl).
Var 1873—75 elev och 1879—87 anställd vid
de Kungl. teatrarna samt under mellantiden
vid Nya teatern.
Efter sitt giftermål med
Klas F. (se ovan) 1887
har fru F. som högt
uppburen lärarinna i
sin konst övat stort
inflytande. Bland fru
F:s roller märkas
An-tigone, lady Macbeth i
»Macbeth», Minna von
Barnhelm, Regina von
Emmeritz, Dagny i
»Kämparna på
Helge-land», Suzanne d’Ange
i »Falska juveler» och Odette. Djup
intelligens och starkt temperament i förening med
överlägsen teknisk skicklighet och sköna yttre
medel gjorde fru F. till sin generations stora
skådespelerska inom det högre dramat och det
moderna karaktärsskådespelet. G. K-g.
Fåhræus, Olof Immanuel, statsråd,
entomolog (1796—1884); jfr släktöversikten.
Avlade 1815 kansliexamen i Uppsala,
tjänstgjorde sedan bl. a. i tullförvaltningen, blev
1825 sekr. i
kommittén för utarbetande av
ny författning ang.
Sveriges och Norges
inbördes handels- och
sjöfartsförhållanden
samt 1826 chef för
Västra tulldistriktet.
Mångsidig, duglig och
noggrann, användes F.
1830—47 för en mängd
viktiga uppdrag
rörande Skandinaviens
handels- och
tullför
hållanden. Han blev 28 mars 1840 statsråd och
16 maj s. å. chef för Civildep. Som statsråd
främjade F. kommunikationsanstalternas
utveckling, den första järnvägsanläggningen fick
oktroj 1845, lantbruks- och navigationsskolor
inrättades, nya handels-, fabriks- och
hant-verksordningarna tillkommo 1846. F. avgick
som statsråd 1847 samt var landshövding i
Göteborgs och Bohus län 1847—64. Han adlades
1842. F. var 1867—78 en inflytelserik led. av
Första kammaren (vice talman 1868—72 och en
tid 1875) och 1867—71 riksbanksfullmäktiges
ordf. F. har även ett namn som entomolog samt
politisk och ekonomisk skriftställare. Led. av
Vet.-akad. 1840, fil. hedersdr i Uppsala 1877.
F. medarbetade i C. J. Schönherrs »Genera et
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
