Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förverkande - Förvisning - Förvittring - Förvällning - Förvärmare - Förvärmning - Förvärvade egenskaper - Föryngring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
Förvisning—Föryngring
280
rätt. Vanl. inträder det dock till förmån för
det allmänna. Om dessa sistnämnda fall se
Konfiskera. N. S-g.*
Förvisning, jur., en åtgärd, varigenom
någon förbjudes att uppehålla sig på viss ort,
resp, ålägges att begiva sig till en viss
sådan. (Jfr Frihetsstraff,
Landsförvisning och Utvisning.)
Vid offentliga läroanstalter utgör f.
(rele-g a t i o n) den strängaste form av disciplinär
bestraffning, som kan ådömas lärjunge. Vid
universitet kan mindre konsistoriet (vid
Karolinska institutet kollegienämnden) skilja
studerande från universitetet (institutet) för
viss tid p/2—2 år) eller för alltid. Beslut
härom skall underställas universitetskanslerns
prövning. Beslut om f. kan överklagas. — I
huvudsak samma bestämmelser gälla i fråga
om Tekniska högskolan; beslut om f. prövas
där av styrelsen. Vid Chalmers tekniska
institut beslutes f. av styrelsen på
framställning av lärarrådet. — För Stockholms
högskola (f. benämnes där bortvisande) samt
Göteborgs högskola gälla liknande
bestämmelser. Lärjunge vid allmänt läroverk, vilken
genom dåligt uppförande gör sig ovärdig att
vid läroverket njuta undervisning, kan av
kollegiet förvisas för viss tid, högst fyra
terminer, och må under denna tid ej mottagas
vid annat allmänt läroverk. Förvisningsdom
skall underställas Skolöverstyrelsens
prövning. — Elev vid folkskoleseminarium kan av
kollegiet förvisas från seminariet för viss tid,
högst ett år, eller för alltid. Beslut om f.
skall underställas vederbörande konsistorium.
Förvisad elev får ej under förvisningstiden
erhålla tillträde till annat seminarium. —
Lärjunge vid kommunal mellanskola och högre
folkskola kan, sedan målsman fått tillfälle
att yttra sig, av vederbörande styrelse skiljas
från skolan för viss tid eller för alltid. —
För folkskolornas lärjungar kan, med hänsyn
till dessa skolors obligatoriska natur, f. av
ovan angiven art ej ifrågakomma. Anses
dylik lärjunge böra skiljas från medlärjungarna,
må skolrådet vidtaga anordningar för
lärjungens uppfostran vare sig i särskild skola
el. på annat sätt, som befinnes ändamålsenligt.
I huvudsak liknande bestämmelser gälla för
andra slag av offentliga läroanstalter. För
statsunderstödda privatläroverk är
föreskrivet, att vid fråga om lärjunges f.
läroverks-stadgans bestämmelser skola tillämpas. Fr. Sg.
Förvittring, geol., se V i 11 r i n g.
Förvällning, förberedande kortare
uppkok-ning. — Verb: F ö r v ä 1 1 a.
Förvärmare, i allm. anordning för
förvärm-ning (se d. o.), särskilt av matarvattnet till
en ångpanna. Se Economiser, L u f
t-förvärmare och Ängpanna.
Förvärmning, i allm. förberedande
uppvärmning av ett ämne, som skall bringas upp
till en viss ännu högre temp.
Förvärmnings-anordningar finnas av många slag. Sålunda
förvärmes matarvattnet, innan det intages i
ångpannan, blästerluften vid metallurgiska
processer, innan den införes i ugnarna,
för-bränningsluften, innan den kommer in i
eldstaden etc. F. har inom tekniken till
förnämsta ändamål att spara bränsle genom
tillgodogörande av värmet i eljest utan nytta
avgående rökgaser från eldstäder och ugnar,
ånga, som redan använts som drivkraft, o. s. v.
Dessutom undvikas genom f. starka
temperaturskillnader med åtföljande häftiga
påkän-ningar. — Stundom menas med f. endast att
uppvärma ett ämne på förhand, innan det
bringas under annan bearbetning. G. H-r.
Förvärvade egenskaper, se Ärftlighet.
Föryngring i betydelsen förminskning av
den redan uppnådda åldern existerar
naturligtvis endast i sagorna. I bet. förändring till
större livaktighet, kraft eller skönhet, så att
t. ex. en vuxen människa på en senare
tidpunkt både ser yngre ut och känner sig
ungdomligare än på en föregående, är f. däremot
faktiskt möjlig. En sådan f. inträder i regel
spontant, när en människa tillfrisknar efter
en längre, tärande sjukdom eller då hon efter
längre tids undernäring åter får tillgång till
tillräcklig föda.
Kosmetiska föryngrings medel
avse ej att hindra åldrandet utan endast att
dölja det och ge sålunda ingen verklig f. En
annan grupp medel gör däremot anspråk på
att under längre eller kortare tid kunna
hindra åldrandet, ja, rentav återge individen
en tidigare åldersperiods vigör. Om dessa
medel hölle vad de lovade, skulle de sålunda
kunna sammanfattas under beteckningen r
a-dikala föryngringsmedel. De ha
under olika tidsperioder växlat alltefter gängse
uppfattning av åldrandets orsaker. För E.
Metjnikov, som ansåg åldrandet bero på
en småningom skeende förgiftning av
kroppens viktigaste celler — vilken i sin mån
föranleddes av förruttnelsebakterier i tarmen —,
var yoghurt (bulgarisk surmjölk), som till en
viss grad stävjar förruttnelsen i tarmen, ett
tillförlitligt medel mot åldrandet. Och för
dem, som iakttagit, att män med relativt
stark könsdrift i regel längre än andra
bibehålla ungdomlig vigör, blevo alla medel, som
kunde öka, resp, nyväcka, könsdriften, även
medel till verklig f.
Till detta sistnämnda åskådningssätt
anknyter sig den först av österrikaren Eugen
Steinach framställda
föryngringslä-r a n. Denna är intimt förbunden med den
s. k. pubertetskörtelläran, som innebär, att
könskörtelhormonen, som utan tvivel
framtvinga både könsmognaden (= »puberteten»),
de sekundära könskaraktärerna och
könsdriften, ej skulle bildas av könscellerna själva
eller deras stödjeceller utan av särskilda,
mellan könskörtelgångarna, resp, äggfolliklarna,
liggande s. k. interstitiella celler, som
därför av Steinach sammanfattas under namnet
»pubertetskörtel». Då nu enl. Steinach
puber-tetskörtelns massa är bestämmande för
köns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
