Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generalstab - Generalstabens kartverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Generalstab
504
Indelningsplan till Generalstabens kartverk, södra delen. Den breda,
heldragna linjen betecknar gräns för områfde, inom vilket finnas
utgivna blad i skalan 1:100,000, den prickade linjen konceptblad i
skalan 1:50,000.
»generalstab» förstods emellertid på
trettioåriga krigets tid i allm. »generalitetet»;
generalerna erhöllo sina biträden, sin stab, från
underlydande reg:ten. Under Karl X Gustav
ombesörjdes vissa stabsgöromål av
generalkvartermästaren i fält och ett antal
generaladjutanter. 1718 upptog G:s stat 5
»generaladjutanter av armén», 12 »generaladjutanter
av flygeln» och 2 överadjutanter; härtill
kom-mo på truppförbandens stat kvarstående
generaladjutanter och stabsadjutanter.
Begreppet G. förbands senare med de officerare av
generaladjutants, regementsofficers och
kaptens grad, vilka jämte Fältmätningskåren (se
Fortifikationen) avsågos för
general-stabstjänst, och 1816 års organisation
upptager en personal av dessa grader till
sammanlagt 80 pers., av vilka dock endast en del
tidtals inkallades till generalstabstjänst i
fred och eljest tillhörde sina reg:ten. Efter
åtskilliga bestämmelser 1828—38 bestod
»Konungens generalstab» av ett obestämt antal
officerare, t. v. förordnade att vara
general
stabsofficerare. De skulle ha
genomgått Högre
artilleriläroverket samt kvarstodo vid
regementena och uppburo lön där.
Emellertid hade Fältmätningskåren,
med vilken även ett krigsarkiv
förenats, under benämningen
Fältmätningsbrigaden
(se Fortifikationen)
ingått i den 1811 organiserade
Ingenjörkåren, men 1831 beslöts,
att denna brigad skulle
frånskiljas och under namn av T
o-pografiska kåren (se d. o.)
bilda en särskild avd. av G.
under generaladjutantens för
armén överbefäl; denna kår kom
att bestå av 11 officerare och 1
prof.; till kåren överfördes även
Krigsarkivet. Genom 1840 års
departementalreform blev chefen
för Lantförsvarsdep. chef för G.
och fick överbefälet i vissa
hänseenden över Topografiska
kåren. Genom den sålunda skapade
organisationen hade G. en ganska
lös sammansättning utan en chef,
som helt kunde ägna sig åt
ge-neralstabsgöromålens handläggning och generalstabsofficerarna»
utbildning, och sambandet med
Topografiska kåren var
obetydligt. Flera förslag till förbättrad
organisation förelädes riksdagen,
men först 1873 års riksdag antog
förslaget till den organisation,
som ännu i huvudsak gäller. Des»
förste chef blev Hugo R a ab
(se d. o.), som varit kraftigt
verksam för förslagets
utarbetande och framförande. I 1873
års organisation har 1910
änd
ring skett i fråga om antalet avd. inom G:s
huvudstation, deras arbetsuppgifter m. m.;
personalsammansättningen har senast
fastställts genom 1925 års härordningsbeslut.
G. består förutom av chefen, som tillhör
generalitetet, av dels 1 överste, 4
överstelöjtnanter, 13 majorer (överadjutanter; se
Adjutant) och 33 kaptener
(stabsadjutanter), dels 1 överstelöjtnant och 3 majorer,
vilka tjänstgöra som militärattachéer och äro
upptagna på G:s stat; dessutom 1 prof, och 1
krigsarkivarie. Vid G. tjänstgöra
bibliotekarie, aktuarier m. fl., aspiranter (högst 24)
och för viss tid kommenderade officerare.
Kaptenerna vid G. skola med bibehållen tur
kvarstå utan lön i reg:te eller kår av armén.
Officer skall för att vara kompetent till
anställning som kapten vid G. ha genomgått
Krigshögskolan eller Artilleri- och
ingenjörhögskolan, tjänstgjort viss tid vid främmande
vapenslag och fullgjort 2^ års
provtjänstgöring som aspirant. Inom G:s huvudstation är
verksamheten fördelad mellan centralavd.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
