Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gluck, Christoph Willibald - Gluk- - Glukhorment - Glumiflorae - Glumslöv - Gluntarna - Glutamin - Glutaminsyra - Glutation - Gluten, Växtlim - Glutenfoder - Glutenmjöl - Glutin - Glutol - Gluttsnäppa - Glyceria - Glycerin, Glycerylalkohol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Gluk—Glycerin
774
uppförd på Stora operan,1774. »Orfeus» gavs
omarbetad för fransk scen s. å. Med båda
vann G. en glänsande framgång. 1777 gavs
även »Armide» och slutligen 1779 »Iphigénie
en Tauride». Båda mottogos väl, men liksom
förut i Wien uppblossade en häftig strid för
och emot. Vännerna av italiensk musik
inkallade kompositören Piccini, och de båda
lägren skrevo skarpa stridsskrifter mot varandra.
På G:s sida stodo bl. a. Rousseau och Suard,
på Piccinis Marmontel och d’Alembert. Efter
1779 ansåg man i allm. G. som segrare. Sina
sista år var han bosatt i Wien. — I Sverige
upptogs G:s musik redan på 1770-talet med
stor välvilja: 1773 gavs »Orfeus», 1778
»Iphi-genie i Auliden», 1781 »Alceste», 1783
»Iphi-genie i Tauriden» och 1787 »Armide». Även
flera av hans franska opéra-comiques ha
givits. — Litt. om G. är synnerligen omfångsrik.
Av de större biografierna märkas: A. Schmid
(1854), A. Marx(1863), G. Desnoiresterres (1872),
M. Arend (1921); en G.-Jahrbuch utkom 1913—
18 (4 bd); om G. och den franska
opéra-co-mique: R. Haas. »G. und Durazzo» (1925). En
tematisk förteckning över hans verk utgav A.
Wotquenne (1904; med tillägg av J.
Liebes-kind 1911). — G:s porträtt återges på
vid-stående plansch. T. N.
Gluk-. Kemiska uppslagsord på G 1 u k-,
t. ex. G 1 u k o s. återfinnas på G 1 y k-,
Glukhorment, ett sannolikt syntalin
närstående ämne, som framställes ur pankreas
genom icke jäsande fermentation. G. kan i
en del lindrigare fall av sockersjuka ersätta
insulin och äger framför detta den stora
fördelen att ej behöva insprutas. E. L-g.
Glumiflörae, ordn. bland
monokotyledo-nerna. omfattande familjerna gräs och
halvgräs.
Glumslöv, socken i Malmöhus län,
Rönne-bergs härad, vid Öresund, mellan Hälsingborg
och Landskrona; 10,48 kvkm, 983 inv. (1928).
I n. jämn, bördig slätt, höjer sig i s. i
avsatser frän kusten till G:s backar i ö. 1.004
har åker; skog saknas. Egendom: örenäs.
Fiskehamn: Ålabodarna. Flera tegelbruk. Ingår i
Kvistofta och G:s pastorat i Lunds stift,
Rön-nebergs kontrakt.
Gluntarna, en samling duetter för baryton
och bas, humoristiska skildringar av
studentlivet i Uppsala på 1840-talet i ord och musik
av G. Wennerberg (se d. o. och Beronius,
J.). Utkommo i tryck 1849—51.
GlutamTn, en med asparagin (se d. o.)
homo-log aminosyra, C02H . CH(NH2) . C2H4 . CONH2.
Förekommer i gioende frön och i kasein.
Glutaminsyra, CO2H . CH(NH2) . C2H4.CO2H,
en tvåbasisk aminosyra. Förekommer rikligt
i gluten (se d. o.), sockermelass och keratin
ur horn.
Glutatiön, en nyligen av F. G. Hopkins
upptäckt aminosyra, som tyckes spela stor roll vid
oxidationsprocesserna inom djurorganismen
(se D e h y d r e r i n g). G. är en förening
mellan cystin och glutaminsyra (se dessa
ord) och övergår vid oxidation till
cystin-glutaminsyra. I. B.
Glüten, Väx t lim, ett i vete förekommande
koagulerande äggviteämne. Återstår efter
knådning och slamning av vetemjöl i vatten,
varvid stärkelsen bortslammas. G. är av stor
betydelse vid bakning av vetemjöl, då den
möjliggör degens jäsning. I. B.
Glutenfoder, avfallsprodukt vid beredning
av stärkelse m. fl. produkter av majs. För
att underlätta stärkelsens avskiljande
uppmjukar man majskornen med utspädd
natron-lut, som upplöser de äggviteartade ämnena,
aleuronkorn eller glutin (jfr Aleuronkorn).
Ur den krossade massan avslammas
stärkelsekornen, och ur slamvätskan utfällas sedan de
lösta äggviteämnena, gluten, varav beredas
glutenfoder och glu tenm j öl, det förra
med, det senare utan inblandning av skaldelar
m. m. Begärliga, lättsmälta kraftfodermedel
åt mjölkkor, svin och höns. H. J. Dft.
Glutenmjöl, se Aleuronkorn och
Glutenfoder.
Glutin, dets. som lim (se d. o.).
Glutöl, ett preparat, som uppstår genom
inverkan av formaldehyd på lim (glutin) och
bildar ett grovt, gult, i vatten olösligt
pulver. Vid beröring med vävnaderna, t. ex. i
sår, sönderdelas g. småningom under
frigörande av formaldehyd, som verkar
antiseptiskt. G. nyttjas bl. a. som ströpulver i sår
ung. som jodoform. C. G. S.
Gluttsnäppa, se Snäppsläktet.
Glyceria, grässläkte, utmärkt genom smala,
flerblommiga småax (i vippa) och trindryggade,
flernerviga yttre blomfjäll utan
borst. I Sverige finnas 4 arter.
I kärr och diken växer allmänt
mannagräs (G. fluitans),
ända till 1 m högt, med gles,
smal vippa och de nedre
bladen slaka, ofta flytande på
vattnet. Frukterna nyttjades
förr i s. Sverige och användas
ännu här och där i Tyskland
till mannagryn (se d. o.).
Jätte g r ö e (G. maxima, G.
altis-sima), ursprungligt i s.
Sverige, bildar täta bestånd i åar,
grunda vikar o. dyl. samt har
grovt, ända till 2,5 m högt strå,
upprätta, breda blad och yvig
vippa. Som utmärkt fodergräs
har det genom odling spritts
upp till Dalarna och
Gästrikland. G. M-e
Glycerin, Glycerylalkohöl, C3H5(OH)3,
är en huvudbeståndsdel i allt fett och
förekommer därför i stor utsträckning i naturen.
Det upptäcktes av Scheele och är en trebasisk
alkohol (jfr Alkoholer). G. erhålles
genom fetters behandling med lut, med enzymet
lipas eller med överhettad vattenånga. Det
kan även framställas genom jäsning medelst
jästsvampar av en med natriumsulfit försatt
Jättegröe,
Glyceria maxima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
