Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gravvård - Gravyr - Gray - Gray, Asa - Gray, Elisha - Gray, Stephen - Gray, Thomas - Gray’s inn - Graz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Gravyr—Graz
974
gjordes från tumban och restes vid en
närliggande vägg (bild 3). Tumban har, då den
förekommer i nyare tid, ofta en
baldakin-artad överbyggnad. Sarkofagen och tumban
inkomponerades redan under medeltiden icke
sällan i nischgravar och ingå fr. o. m.
renässansen täml. regelbundet i denna g.-typ. —
Gravar under kyrkgolv betecknas ibland, utom
av den täckande gravhällen, av ett vid vägg
eller pelare anbragt epitafium (se d. o.; jfr
också Begravningsvapen). — Litt.: H.
Kjellin, »Medeltida gravvårdsformer i
Norden» (1918); H. Wadsjö och S. Ambrosiani,
»Kyrkogårdskonst» (1919). H. W-n.
Gravyr (av fr. gravure). 1. Ibland dets. som
gravering (se d. o.) men vanligare det medelst
gravering utförda arbetet, t. ex. g. på ett
guld- eller silverföremål. — 2. Beteckning för
kopparstick, stålstick, trästick och träsnitt
(se dessa ord), d. v. s. avtrycken av
graverade plåtar och stockar. Oegentligt kallas
ofta alla slags grafiska blad för g., t. ex. i
sammansättningar som färggravyr,
gravyrsamling, ehuru t. ex. en etsning ej är avtryck av
en graverad plåt. Jfr Grafisk konst. —
3. Ordet g. ingår i benämningen på
kemigrafiska metoder och alster av dyl.
tryckförfaranden, t. ex. fotogravyr. Även talas om
glasgravyr, avseende ornering av glas med
syror (etsning) och slipning. E. L-k.
Gray [gréi], se även G r e y.
Gray [gréi], A s a, nordamerikansk botanist
(1810—88), prof, vid Harvard university 1842,
på sin tid den främste
floristen i U. S. A.
Utgav bl. a. »Manual of
the botany of the
Northern United states»
(1848; flera uppl.) och
»Synoptical flora of
North America» (1878
ff.). Var en av Darwins
tidigaste och
kraftigaste försvarare; jfr
hans »Darwiniana»
(1877). Led.av sv.
Vet.-akad. 1859. E-k N-d.
Gray [gréi], E 1 i s h a, amerikansk
uppfinnare (1825—1901), särskilt känd, emedan
han 1876 samma dag som A. G. Bell men
några timmar senare inlämnade
patentansökan på en apparat för talöverföring, vilken i
väsentliga delar var grundad på samma idé
som Bells telefon. Sedermera gjorde G.
åtskilliga uppfinningar inom telegrafien, ss. en
teleautograf (en telegrafapparat, som
återgiver handstilen av en skrift, som skrives på
avsändningsapparaten) och en s. k. harmonisk
telegraf för multiplextelegrafering. G. H-r.
Gray [gréi], Stephen, engelsk fysiker
(omkr. 1670—1736). Upptäckte skillnaden
mellan isolatorer och elektriska ledare. Se
Elektricitet, sp. 558.
Gray [gréi], Thomas, engelsk skald (1716 ’
—71). Gjorde 1739—41 tills, m. Horace Wal-
pole en resa genom Frankrike och Italien,
levde därefter tidtals i Cambridge och blev 1768
prof, i nyare historia där. Sin resa beskrev
G. förträffligt i »Letters, journal of a tour
in Italy». Hans dikter
utgåvos samlade f. ggn
1768; mest berömd är
»Elegy written in a
country churchyard»
(1751; övers, av A. G.
Silverstolpe i
»Läsning i blandade
ämnen», 1798), som
tolkades på en mängd
tungomål. G. bidrog
till
pseudoklassicite-tens avlösning av
romantiken genom sina
oden, vilka i sin musi-
kaliska form och elegiska stämning vid sidan
av Thomsons och Youngs dikter beteckna
övergången. »On the spring» och »On a distant
prospect of Eton college» äro
naturbeskri-vande; »The bard» har walesiskt ämne; »The
fatal sisters» och »The descent of Odin»
återgå till den nordiska mytologien, en
betydelsefull nyhet. Genom dessa sistnämnda
dikter är G. föregångare till den nordiska
(»götiska») och keltiska renässansen i
litteraturen. — G:s »Works» äro utg. av E. Gosse
(1884, i 4 bd), hans »Letters» av D. C. Tovey
(3 bd, 1900—12). R-nB.*
Gray’s inn [gréiz in], se Inns of court.
Hauptplatz i Graz med utsikt mot Schlossberg.
Graz [grats], huvudstad i österrik, landet
Steiermark, på båda sidor om Mur, 145 km
s. s. v. om Wien; Österrikes näst största stad
med 152,706 inv. (1923). G. har ett vackert
läge i den fruktbara dalgången Grazer Feld,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
