Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grimm, Jakob - Grimm, Ludwig Emil - Grimm, Wilhelm - Grimma (hästar, skogsväsen) - Grimma (stad) - Grimmared - Grimmelshausen, Hans Jacob Christoffel von - Grimmenstein, Edlitz- - Grimner - Grimnismal - Grimoald - Grimsby el. Great Grimsby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Grimm, L. E.—Grimsby
1074
burg (1904), med Lachmann (2 bd, 1925—27)
och »Briefe der Brüder G.» (1923). Monogr. av
W. Scherer (1885; nytryck 1921); A. E.
Schön-bach, »Die Brüder G.» (1885). — Jakob G:s
porträtt återges på vidstående plansch. Fr. L-r.*
Grimm, L u d w i g Emil, tysk konstnär
(1790—1863), bror till J. och W. G. Målade
religiösa ämnen, genrer och landskap, utförde
berömda raderingar (Luther, Melanchthon
efter Cranach). G-g N.
Grimm, Wilhelm, tysk språkforskare
(1786—1859), bror till J. G. Student 1803,
ett år efter brodern, med vilken han redan
vid universitetet kom överens, att de ej skulle
skiljas i liv eller
arbete. Han följde denne
till Kassel 1814, till
Göttingen 1830, där
han blev prof. 1831
och avsatt 1837, samt
1841 till Berlin som
led. av preussiska
vet.-akad. G:s främsta verk
är »Die deutsche
Hel-densage» (1829);
vidare må nämnas
»Alt-dänische Heldenlieder,
Balladen und Mär-
chen» (1811), »Über deutsche Runen» (1821)
och »Zur Geschichte des Reirnes» (1852),
varjämte han var verksam som utgivare och
samarbetade med brodern (se denne); Wilhelm
har huvudandelen av arbetet »Kinder- und
Hausmärchen». G. var lugn och noggrann;
hans stil är enkel och måttfull. G:s »Kleinere
Schriften» utgåvos i 4 bd 1881—87. Fr. L-r.*
Grimma. 1. Bindsel (mest för hästar),
bestående av ett remtyg kring huvudet med
därvid fäst grimskaft, med vilket djuret kan
bindas (jfr Betsel, bild 1).
2. (Skogsv.) Bom, som lägges kring
flott-ningsvirke för att sammanhålla det i en flotte.
Gri’mma, stad i ty. fristaten Sachsen, vid
Mulde; 11,249 inv. (1925). Gammalt slott, där
markgrevarna av Meissen och kurfurstarna av
Sachsen ofta höllo hov. Många skolor,
däribland den ryktbara s. k. fursteskolan
Molda-num illustre, invigd 1550. Metallvaru- och
maskinfabriker; pappersbruk och porfyrbrott.
Grimmared, socken i Älvsborgs län, Marks
härad, i häradets s. v. hörn, intill
Hallandsgränsen; 31,60 kvkm, 401 inv. (1928). Odlade
dalgångar mellan kala berg. 572 har åker,
1,958 har skogs- och hagmark. Ingår i
Kung-säters, Gunnarsjö, G:s och Karl Gustavs
pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds
kontrakt.
Gri’mmelshåusen, Hans Jacob
Chris-toffel von, tysk författare (omkr. 1625—
76). Bortförd hemifrån av soldater 1635,
deltog G. sedan i trettioåriga kriget, skaffade
sig småningom ett icke obetydligt bokligt
vetande och fick till slut plats som byfogde.
Med romanen »Der abentheurliche Simplicius
Simplicissimus» (1668) skapade han något vida
mer än en efterbildning av den spanska
pika-reska romanen, som var hans förebild, näml,
ett fullt självständigt verk. Delvis
självbiografisk, i det mesta och bästa ett alster av
frisk iakttagelse och rik erfarenhet, kraftig
humor och beundransvärd språklig
uttrycksförmåga, ger »Simplicissimus» en
oöverträff-lig bild av de fruktansvärda förhållandena i
Tyskland under kriget. Djupast sett är
romanens grund religiös, och dess problem lyder:
hur skall människan ur världslighet och synd
nå försoning och återlösning? Frågan
återkommer i »Trutz Simplex oder . .. Courasche»
(1670), som skildrar en kvinna från
krigstiden, och i »Das wunderbarliche Vogelnest»
(1672), en novellbok, där livets smuts och
otäckhet målas ännu mer avskyvärda. G.
hänvisar till den gudomliga nåden allena;
människans förnuft mäktar intet. Sami. skr. utg. i
3 bd 1683—1713. Se R. Lochner, »G. Ein
deutscher Mensch im 17. Jahrhundert» (1924),
och E. Ermatinger, »Weltdeutung in G:s
Simplicius Simplicissimus» (1925). R-n B.
Gri’mmenstein [-/tåln], E d 1 i t z - G., by
i Nedre Österrike, 25 km s. s. v. om
Wiener-Neustadt. I G. sanatoriet G., 730 m ö. h.
Grimner, nord, myt., se Geirröd 2.
Grimnismal, mytologisk Eddadikt i
U6da-hättr, en av de viktigaste källorna för den
gamla gudaläran. Bl. a. omtalas gudarnas
boningar och skildras livet i Valhall. G. är en
monolog av Oden, inlagd i en ramberättelse
på prosa (se G e i r r ö d 2). E. W-én.
Grimoald, se Langobarder.
Från hamnen i Grimsby.
Grimsby el. G r e a t G. [gréi’t gri’mzbi],
sjöstad och stadsgrevskap i ö. England, på s.
sidan av Humbermynningen; 87.190 inv. (1925);
Storbritanniens största fiskehamn och en av
de största i världen, mest för sill. G. (och
Im-mingham) ägde 570 fiskefartyg om 50,795 ton
1927. År 1926 infördes till G. 153,745 ton fisk,
värda 3,871.593 pd st. G. räknar sin
glanstid från mitten av 1800-talet, då de
storartade dockor anlades, varifrån fisken föres
direkt till landets olika industricentra. Från
G. utskeppas kol och införas smör, fläsk m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
