Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräshoppor - Gräslök - Gräsmark - Gräsnejlika - Grässe (Graesse), Theodor - Grässnultran - Grästorp - Grästräd - Gräsänka - Gräsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Gräslök—Gräsö
1170
vöro 100 km långa odh 20 km breda, och i
enstaka fall beräknas fleras numerär till 124
milliarder djur. Den skada dylika
jättesvärmar anställa är naturligtvis ofantlig och har
vid flera tillfällen vållat hungersnöd,
senast 1922 i södra Rys sland. Bland de olika
slagen av vandringsgräföhoppor må främst
nämnas Pachytylus migrat yrius, som kommer från
trakterna av Svarta havet, Kaspiska havet
och Aralsjön och sprider sig efter två vägar
till v. Europa, dels från s. Ryssland över
Polen till Schlesien >ch Brandenburg, dels
över de nedre Donaub inderna över
Transsyl-vanien, Ungern och ösi errike ända till
Frankrike, s. Tyskland och England; smärre flockar
ha stundom nått fram till s. Sverige. I
Medelhavsländerna är Øaloptenus italicus
inhemsk och sprider sig därifrån till hela
mellersta Europa. I n. ö. och mellersta Afrika
och s. v. Asien (till Im.ien) lever Schistocerca
peregrina (»Egyptens gräshoppor»), som även
kan uppträda i s. Europa, liksom den genom
härjningar i Algeriet aeryktade Stauronotus
maroccanus. I Sydafrika, Nord- och
Sydamerika härja andra slag ar vandringsgräshoppor.
G. ha många fiender bland insekterna, av
vilka de viktigaste äio parasitflugor, samt
angripas av flera parasitsvampar.
Bekämpan-,det av g. utföres på många sätt och är
numera organiserat i stor skala över vidsträckta
områden. De äggbelagda områdena kunna
ibland plöjas, så att djuren duka under. De
unga gräshopporna, som komma marscherande
i täta skaror, kunna förgöras antingen genom
mekaniska medel eller genom giftutläggning.
På senaste tiden har utströendet av gifter
mot g. skett från flygmaskin. Lyckligtvis har
man funnit, att med tilltagande uppodling av
marken faran minskas, enär äggläggningen
företrädesvis försiggår i ouppodlade trakter.
— I Sverige anträffas omkr. 25 arter,
fördelade på 13 släkten. Bland svenska g. märkas
ett par arter av släktet Acridium samt t r u
m-gräshoppa n U? sophus stridulus), som
flyger korta sträckor, varvid den visar sina röda
flygvingar oén frambringar ett slamrande
ljud. —ätas^ helst rostade, av fattiga
beduineri Arabien, sedan vingar och ben
avlägsnats, LT^dh.
Gräslök, se Löksläktet.
Gräsmark, socken i v. Värmland,
Fryks-dals härad; 407,43 kvkm, 3,101 inv. (1928).
Omfattar på v. sidan av sjön Rottnen (106
m ö. h.) och Rottnaälven, kring Kymmen och
andra sjöar, bergiga skogstrakter. 1,579 har
åker, främst i älvdalen, 29,994 har
skogs-och hagmark. Pastorat i Karlstads stift,
Fryksdals kontrakt.
Gräsnejlika, Arméria elongäta el. vulgäris
(Stätice armèria), tillhör ett växtsläkte av fam.
Plumbaginaceae, med i huvud samlade röda
blommor och smala, oftast trådsmala, i rosett
ställda blad. G. växer i s. och mellersta
Sverige täml. allmänt i små tuvor på sandiga
backar, särskilt vid kusterna. G. M-e.
Vandringsgräshoppa.
Grä’sse (G r a e s s e), The odo r, tysk lärd
(1814—85), dir. för porslinssamlingen och
Grünes Gewölbe i Dresden. Utom en stor
allmän litteraturhistoria (4 bd, 1837—59),
värdefulla verk om och editioner av sagor,
övers, av »Gesta romanorum» (2 bd; nytr.
1904) m. m. utgav G. den viktiga
bibliografien »Trésor des livrés rares et précieux»
(7 bd, 1859—69; nytr. 1922) och »Guide de
1’amateur de porcelaines et de faiences»
(bearb. av F. Jaennicke; 13:e uppl. utg. av
E. Zimmermann 1910; även ty. uppl., 1919).
Grässnultran, se Snultresläktet.
Grästorp, köping i Skaraborgs län, Viste
härad, 5 km ovan Nossans mynning i Vänern,
station på
Uddevalla—Vänersborg—Herr-Ijunga järnväg; 227 har, 920 inv. (1928). Har
livlig handel och smärre industri. G. har sedan
1915 egen kyrka men ingår i Tengene
församling. Tax.-värde å fast egendom 2,015,400
kr. (1926), bev.-tax. inkomst 687,450 kr.
Grästräd, Xanthorrhoè’a, ett i Australien
och Tasmanien växande släkte av fam.
Lilia-ceae, med vanl. ett par m hög, flerårig stam,
som upptill bär talrika långa, jämnbreda,
styva blad och f. ö. är tätt beklädd med
basal-delar av avfallna blad. Blommorna äro
oansenliga och sitta i långskaftad, tät, axlik
ställning i stammens topp. Bladen nyttjas
till foder åt kreaturen. Från X. hastile
erhål-les ett gult harts (gult akaroidharts,
Botany baygummi) och från X.
austra-lis ett rött sådant (rött akaroidharts,
grästrädsgummi), vilka båda nyttjas
för framställning av fernissor (särskilt för
metallvaror) och av limmat papper. — Ett ej
gummialstrande g. är Kingia australis från
Västaustralien; det hör till en annan grupp
av fam. Liliaceae (se bild på sp. 1171). G. M-e.
Gräsänka, hustru, vars man är bortrest;
övers, av mlty. graswedewe, förförd, övergiven
flicka; ordet är liksom de liktydiga ty.
Stroh-witwe och eng. grace- (äldre grass-) widow
till sitt ursprung oklart.
Gräsö, socken i Stockholms län (n.
Roslagen), Frösåkers härad; 120,80 kvkm, 1,112
inv. (1928). Omfattar den långsträckta
Gräsön (88 kvkm) utanför öregrund samt
tillhörande vidsträckta skärgård; i n. örskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
