Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavianer - Gustavianska arvegodsen - Gustavianska papperen - Gustaviansk stil - Gustavianum - Gustav Samuel - Gustavsberg (Stockholms län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Gustavianska arvegodsen—Gustavsberg
62
vann efter hand rätt mycken anslutning på
riddarhuset och i bondeståndet. Det måste
låta passera, att Gustav IV Adolfs hela
familj 10 maj 1809 uteslöts från tronen, samt
kunde ej hindra eller uppskjuta prinsens av
Augustenborg val till tronföljare. Dennes
dröjsmål att komma till Sverige föranledde
åtskilliga planer att genom en statskupp
ändra författningen och ev. tronföljden, vilka
planer dock aldrig kommo till utförande. Av
motpartiet utspridda rykten om gustavianska
förgiftningsplaner mot kronprins Karl August
ledde efter dennes död till Fersenska mordet,
varigenom g. betogos allt mod att vid
tron-följdsriksdagen i Örebro kämpa för sin
kandidat. S. C.*
Gustavianska arvegodsen, den enskilda
fasta egendom, som Gustav Vasa efterlämnade
(1560). Den utgjorde då enl. H. Forssell 5,227
hemman, av vilka 2,147^2 vunnits från
kyrkan genom reduktionen och återstoden
förvärvats genom arvskiften, köp, byten, sakfall
vid begångna brott, gåvor o. s. v. Ej mycket
avvikande är den summa, vartill J. A.
Alm-quist kommit: 4,903 bönder och 359 torpare;
från kyrkan kommo enl. hans beräkning 1,966
hemman (torp oräknade). Erik XIV lät
emellertid vid sitt regeringstillträde rannsaka om
icke en del av dessa gods rätteligen tillhörde
kronan eller adliga släkter. Många
överflyttades till kronogods och undantogos sålunda
från arvskiftet mellan Erik och hans bröder;
likaledes tilläts adeln att inför Konungens
nämnd återbörda ett antal arve- och egna
gods — över 300. Arvegodsen skola till följd
härav 1566 ha nedgått till omkr. 2,650
hemman. Vid arvskiftet 1572 mellan konung
Johan och hans bröder tillämpade den förre
samma metod och uteslöt omkr. hälften av
godsen — enligt en uppgift 2,567, enligt en
annan 2,207 — såsom då kronogods. Hertig
Karl lät 1596 ff. belägga med kvarstad de
vid arvskiftet 1572 uteslutna godsen och
indrog åter till arv och ägo nära 1,600 sådana
hemman, däribland även en hel del, som av Erik
och Johan såsom kronohemman bortskänkts
till adeln. Arvskiftet med hertig Johan av
Östergötland 1609 ff. kom alltså att omfatta
såväl de »gamla» som de »nya», d. v. s. de
återuppförda, arvegodsen. Efter hertig Karl
Filips död återförenades de alla till ett antal
av omkr. 3,500 hemman i Gustav Adolfs hand.
I stor utsträckning brukades de av konungen
till donationer, bland vilka donationen 1624
till Uppsala univ., 272 hela, 76 halva och 30
fjärdedels hemman m. m., är mest bekant. —
Litt.: J. A. Almquist, »Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630», I (1917); S.
Bring och O. Kollberg, »Gustaf II Adolfs
donation ... till Uppsala universitet 1624»
(1924). S. C. (G. W-k.)
Gustavianska papperen, en i Uppsala
univ.-bibliotek förvarad samling handskrifter om
Gustav III:s historia. Samlingen består av
121 n:r (65 folio- och 55 kvartband samt 1
portfölj). Större delen av dessa papper
skänktes 1788 av Gustav III och öppnades enl.
dennes förordnande först 1842. Den befanns
då innehålla en mycket omfångsrik samling
brev till konungen, dennes uppsatser i historia
och politik, vittra skrifter, talkoncept m. m.
samt statsskrifter av skilda slag. Med
samlingen ha införlivats en av kammarherre N.
Tersmeden s. å. till bibi, skänkt omfattande
samling handskrifter från samma tid, vilken
urspr. tillhört N. v. Rosenstein, samt en del
Schröderheimska papper, 1805 överlämnade av
prof. E. M. Fant. Utdrag ur G. jämte
översikt över deras rika innehåll lämnade E. G.
Geijer i »Konung Gustaf III:s efterlemnade
och femtio år efter hans död öppnade papper»
(3 dir, 1843—45; 2:a uppl. 1876). A. G-e.
Gustaviansk stil, se Nyklassicism.
Gustaviänum, se Uppsala universitet.
Gustav Samuel, hertig av
Pfalz-Zweibrüc-ken (1670—1731), yngre son till pfalzgreve
Adolf Johan och Elsa Elisabet Brahe samt
sålunda kusin till Karl XI. 1691 tjänade han
i holländska hären, övergick 1696 till
romerskkatolska läran och deltog i österrikiska
härens fälttåg 1697 mot turkarna. Efter Karl
XII:s död (1718) blev han som siste manlige
ättling av huset Pfalz-Zweibrückens kungliga
gren regerande hertig.
Gustavsberg. 1. Socken i Stockholms län,
Värmdö skeppslag, på Värmdön; 28,83 kvkm,
2,323 inv. (1928). Omfattar Farstalandet och
ö. delen av Ormingelandet med N. Lagnö; 434
har åker, 2,333 har skogs- och hagmark. I
socknen ligga G:s porslinsfabrik (se nedan)
och Farsta egendom. Ingår i G:s och Ingarö
pastorat i Ärkestiftet, Roslags ö. kontrakt.
2. Porslinsfabrik på Värmdön, G:s socken,
Stockholms län, på näset mellan Farstalandet
och Ormingelandet, 24 km landvägen och 22
km sjövägen från Stockholm. Fabriken
an-lades 1827, tillhörde efter 1850 en tid
handelshuset Godenius & co. i Stockholm och äges
sedan 1875 av a.-b. Gustavsbergs fabriks
intressenter, vilket bolag 1869—1924 leddes av
bruksägaren O. W. Odelberg (se d. o.). Bolaget
äger även ett stort komplex av
jordbruksfastigheter (Farsta, Lemshaga, Skevik m. fl.)
och idkar rederirörelse. Tax.-värde 5,187,000
kr. (1927), därav för jordbruk 719,000 kr. Till
mitten av 1850-talet avsåg tillverkningen
endast enkla fajansvaror, men från denna
tidpunkt utvecklade sig vid G. fabrikationen av
porslinsvaror till en såväl tekniskt som
konst-industriellt synnerligen högt stående industri,
vars produkter nått världsrykte (se Porslin).
Även i socialt avseende har bolaget genom
framsynta anordningar för fabrikspersonalens
välbefinnande, anordnande av moderna
arbetarbostäder m. m. stått i främsta ledet i
Sverige. Jordbruksfastigheterna ha länge
åtnjutit högt anseende som mönsterbruk. Driften
vid såväl fabriken som lantbruket är i
mycket stor utsträckning elektrifierad. Litt.: A.
S. W. Odelberg, »G., ett industri- och jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
