Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gärningsman - Gärs, Snorgärs - Gärsnäs - Gärsnäs—S:t Olofs järnväg - Gärtner, Friedrich von - Gäsene - Gässie - Gässlingar - Gästgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Gärs—Gästgivare
144
för att betjäna ståndspersoner. Sålunda
före-kommo häradsskräddare, -glasmästare och
-målare. Bruken hade sina egna g.
Skräddare, skomakare, smeder, murare och
glasmästare voro de hantverkare, vilka socknen
fick antaga. — Vid g:s antagande hördes
socknemännen inför häradsrätten, varefter
landshövdingen utfärdade den utseddes g ä r-
Gärs, Åcerina cernua.
Gärs, Snorgärs, Acerina ce’rnua, tillhör
gärssläktet av fam. abborrfiskar, vilket
ut-märkes av en enda ryggfena, vars främre del
är taggstrålig, och slemförande gropar på
huvudet. Gärssläktet representeras i Sverige
endast av g., som är rätt allmän i sötvatten
och i Östersjöns skärgård. Längden överstiger
ej 20 cm. G. lever av smärre vattendjur och
fiskrom. Köttet är välsmakande.
Gärsnäs, gods i ö. Herrestads socken,
Kristianstads län, 11 km v. om Simrishamn; med
underlydande 688 har, därav 618 har åker;
tax.-värde 1,074,600 kr. (1927). Ägdes på
1300-talet av släkten Drefelt, på 1600-talet av
ståthållaren i Kristianopel och på Gotland Falk
Lycke, som uppförde G. slott, och senare av
släkterna Rantzau, Adlersten, Schönström och
Rosencrantz. Till 1671 var G. egen socken.
Gärsnäs—S:t Olofs järnväg, se
Ystad—Gärsnäs—S:t Olofs
järnväg och Ystads
järnvägar.
Gärtner [gä’rt-],Friedrich
von, tysk arkitekt (1792—1847).
G. var på Ludvig I:s tid verksam
i München, där han skapade
Lud-wigsstrasse i dess nya skick med
Ludwigskyrkan, Feldherrenhalle,
Siegestor, biblioteket m. fl.
monumentalbyggnader i en rätt torr
och tom arkitektur. Han byggde
Wittelsbachpalatset samt även
slottet i Aten (1840 ff.) och
restaurerade domkyrkorna i Speyer,
Bamberg och Regensburg. G-g N.
Gäsene, härad i mellersta
Västergötland, Älvsborgs län, kring
Lidans, Nossans och Säveåns
övre lopp; 57 4,74 kvkm, 8,816
inv. (1928). Är det nordligaste
av häraderna i Sjuhäradsbygden
(se d. o.) och omfattar huvuddelen av
Sväl-torna (se d. o.), som numera täckas av skog.
I s. vidtager Sydsvenska höglandet med
skog, sjöar och bergåsar. Socknar: Nårunga,
Ljur, Kvinnestad, Asklanda, Ornunga, Vesene,
Grude, Jällby, S. Björke, Hudene, Skölvene,
N. Säm, Hov, Källunga, Hällestad, Mjäldrunga,
Eriksberg, Broddarp, öra, Alboga, Od och
Molla. 11,536 har åker, 40,216 har skogs- och
hagmark. G:s bästa åkermarker äro f. d.
sankmarker, som utdikats. Rika torvtillgångar.
Järnvägar: se kartan. Tillhör Borås fögderi
och bildar tingslag i Borås domsaga
(tingsställe: Ljung). Litt.: G. Ewald, »Beskrivning
över G. härad» (1926).
Gässie, socken i Malmöhus län, Oxie härad,
på Söderslätt, s. om Malmö; 7,13 kvkm, 440
inv. (1928). Når i v. Öresund. 573 har åker;
skog saknas. Ingår i G., Eskilstorps, Arrie och
Hököpinge pastorat, Lunds stift, Oxie kontrakt.
Gässlingar, zool., gåsungar.
Gästgivare, föreståndare för gästgivargård
(se Gästgiveri). — Av ålder har g. ägt
rätt att utskänka och försälja brännvin;
genom 1855 års brännvinslagstiftning
inskränktes denna rätt till de gästgiverier, som då
funnos. 1873 bestämdes, att utskänkningsrätt
skulle tillkomma endast den g., som ägde
sådant gästgiveri vid 1874 års ingång, ävensom
hans hustru. 1907 beslöts, att g. och deras
änkor, som avstodo från dem sålunda
personligen tillkommande rätt till utskänkning av
brännvin, skulle få viss ersättning. —
Gästgivares friheter, de förmåner, som
tilldelats g. och med privilegienatur varit fästa
vid gästgiverihemman eller tillkommit g.
personligen. 1636 fick g. 6 års frihet från
grundränta och inkvartering, varjämte varje annan
förbjöds att i grannskapet hålla öl, vin och
brännvin till salu. Enl. 1651 års gästgiveri
-ordning skulle g. få ett litet hemman, en hage
eller äng från närmaste allmänning samt fri-
GÄSENE
Skala l:5OOOOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
