Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Näringar - Det fasta försvaret - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Göteborg (Det fasta försvaret—Historia)
192
kvinnliga, 4 bomullsspinnerier och -väverier
med 1,436 arb., 40 boktryckerier med 963 arb.,
15 sågverk och hyvlerier med 1,242 arb., 8
bryggerier och mälterier med 837 arb. och 15
sockerraffinaderier, choklad- och
karamellfabriker med 999 arb. Bland dessa fabriker
märkas Svenska kullagerfabriken (se d. o.),
Gamlestadens fabriker (se d. o.), sockerraffinaderiet,
de stora varvsanläggningarna Götaverken (se
d. o.), Lindholmen (se d. o.) och Eriksbèrg (se
d. o.), J. A. Wettergrens konfektions-a.-b.,
porslinsfabriken, Göteborgs ris- och valskvarn,
kvarnen Tre Lejon, Bröderna Kanolds
chokladfabrik och Pellerins margarinfabrik samt i
Örgryte Säveåns fabriker (hyvleri), Gårda
fabriker (textil), Sveriges förenade
konservfabriker, Göteborgs tapetfabrik, Fabriken
Tomten, Almedals fabriker (textil), Bohus
mek. verkstad och Forshaga linoleumfabrik
m. fl. Antalet hantverkare uppgavs 1915 till
1,047, därav 11 bolag med 1,654 arb. O. Sjn.
Det fasta försvaret. Sedan G. 1619
överflyttats till sin nuv. plats på älvens vänstra
strand, uppgjordes planer till dess befästande,
och 1624 påbörjades arbetena, som omfattade
6 bastionerade fronter mot land, enklare
sjölinjer samt ett kastell (på Otterhällan). 1639
beslöts, att fyra skansar skulle utföras på
omgivande behärskande höjder, men endast den
närmast belägna Ryssåsen blev befäst (se
Kronan). Befästningsarbetena pågingo
periodvis under 1600-talet. 1684 fastställdes en
av Dahlbergh utarbetad plan, och efter denna
arbetades under en följd av år. I denna plan
ingick befästandet av Gullberget (se Gul
1-b e r g). Befästningarna blevo aldrig
planmässigt fullbordade, och vid krigsutbrottet
1741 voro de delvis förfallna, varför en ny
byggnadsperiod vidtog efter krigets slut, 1753
—56, då K. m:t föreskrev, att G:s
stads-verk endast skulle hållas i det stånd, vari de
då voro. 1788 måste G. ånyo en gång sättas
i försvarstillstånd. 1806 befallde K. m:t, att
allt, av fästningen, utom vallen mot stadens
redd samt skansarna Kronan och Göta Lejon,
skulle rivas men huvudgraven bibehållas, och
1822 bestämdes, att G. som landfästning skulle
slopas. Inloppet försvaras av Älvsborgs
fästning (se d. o.), nu i »materialreserv».
G. är förläggningsort för Göta
artilleriregemente och har en örlogsdepå för mindre
krigsfartyg och flygplan. L. W:son M. (L. af P.)
Historia. Det nuv., av Gustav II Adolf
grundlagda G. har haft flera föregångare på
olika platser nära Göta älvs mynning. Äldst
av dessa var det norska Kungahälla, som
uppstod på 1000-talet och låg 2,5 km s. v. om nuv.
Kungälv vid Kastellgården (se vidare
Kungälv); efter dess förstöring 1135 uppblomstrade
L ö d ö s e (se d. o.), omkr. 35 km från
älvmynningen, en av det medeltida svenska väldets
folkrikaste platser, väl befäst med slott och
vallar. Under 1400-talet förföll detta och
ersattes med Nya Lödöse (nuv.
Gamlestaden, stadsdel i G.), som 1473 fick privilegier
av Sten Sture d. ä. Dessutom hade ett mindre
samhälle växt upp kring fästningen
Älvsbo r g (se d. o.) längre nedåt älven (nuv.
Klippan v. om Majorna). Båda orterna förde
emellertid en tynande tillvaro och ledo svårt
under de danska krigen. Karl IX beslöt därför
att anlägga en ny stad, och 1603 utfärdades
interimsprivilegier för en sådan, med namnet
G., belägen på ön Hisingen, mitt emot
Älvsborg. Uppbyggandet gick
anmärkningsvärt raskt, en mängd utlänningar, särskilt
holländare, inflyttade, men redan 12 juli 1611
brände en dansk eskader ned den unga
staden i grund. Tanken på ett nytt G. hade
tidigt mognat hos Gustav II Adolf, och
omedelbart efter Älvsborgs inlösning utfärdade
han i mars 1619 interimsprivilegierna för det
nuv. G., till vilket såväl Hisinge- och Nya
Lödöseborna som utlänningar, framför allt
holländare, uppmanades inflytta. Platsen för
den nya staden bestämdes genom ett kungl.
brev av 16 juli 1619 »vedh Utrella (=
Otterhällan) på Gulbergs engierne»; Nya
Lödöseborna skulle få tomter »ute på dyn» men
invånarna i det hisingska Göteborg och
utlänningarna på de högre belägna
tomtplatserna. Genom privilegier av 4 juni 1621
fick G. förutom stora donationer — 16 års
skatte- och tullfrihet, Sävedals härad,
Mölndals ström m. m. — en säregen
förvaltning under »burggreve, presidenter och råd»
samt gjordes till ett »omedelbart fullkomligt
stånd och medlem» av riket, lydande direkt
under regeringen. Gustav II Adolf besökte
staden två gånger 1624 och utfärdade då
åtskilliga föreskrifter: rådet skulle bestå av 4
svenskar, 3 holländare, 3 tyskar och 2 skottar,
bestämmelser, vilka dock torde i huvudsak ha
stannat på papperet. Den holländska
inflyttningen, som ägde rum 1621—22, gav under
den första tiden åt G. en stark holländsk
prägel, tydligt märkbar bl. a. i själva
stadsbilden. Holländskan blev vid sidan av
svenskan officiellt språk, och till stadens
styresman utsågs 1621 holländaren Jakob van
Dyck (se d. o.), som 1626 blev dess förste
burggreve. Försvenskningen torde dock ha
varit genomförd redan på 1660-talet —
Dyrköpta erfarenheter tvingade till ett starkt
befästande av den nya staden; under hela
1600-talet arbetades oförtrutet härpå bl. a. av Erik
Dahlbergh (de båda skansarna Kronan och
Göta Lejon) och av Wärnschiöldh. G. motstod
också alla dansk-norska erövringsförsök under
1600- och 1700-talet (Kristian IV:s, Ove Gjeddes
och H. Sehesteds blockeringar under kriget 1643
—45; Tordenskjolds blockad och anfall 1719;
prinsens av Hessen försök 1788). Så mycket
hårdare har vådelden gått fram över staden
(t. ex. 1669, 1746 och 1802). Karl X Gustav
höll riksdagar i G. 1658 och 1660 samt dog där.
Genom Karl XI berövades G. sin särställning
och ställdes i beroende av länsstyrelsen (1695).
Efter ofredsåren 1700—20 gingo dess handel
och sjöfart snabbt framåt, och med 1730-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
